Knutbybygden


Gå tillbaka till menyn och Klicka på +tecknet för vidare val

 Kort sammandrag om Knutbybygden nedan. De blåmarkerade orden är länk till bild i Bygdeband 

Sedan 1971 ingår Knutby i Uppsala kommun.

Tidigare (1952-1971) var Knutby centrum för en storkommun tillsammans med Bladåker, Faringe och Edsbro. Från 1962 och framåt tillkom ny skola (Centralskolan), ålderdoms-hemmet Björkgårdenläkarmottagning, flerfamiljshus (Knutbyhus) med bank- och affärslokaler, nytt kommunalhus med kommunalkontor, brandstation, sjukkassa, tandläkare, bibliotek och polis- och arrestlokal.
.
Karta från 1772

Längre tillbaka. Enligt karta från 1641 bestod nuvarande platsen för Knutby centrum endast av kyrkan med klockstapel, prästgård och klockarbostad. Nuvarande kyrka är Upplands mest bemålade och byggdes på 1200-talet. På samma plats fanns tidigare en träkyrka. Bogårdsmur och stigluckor uppfördes på 1400-talet. Ny klockstapel byggdes 1739. Denna renoverades först 1925 och sedan 1984. Lärarbostad byggdes på 1820-talet och kyrkskolan 1871 (senare restaurang Milano / Knutby krog).
Knutby järnvägsstation tillkom 1884 då banan Uppsala-Faringe-Rimbo byggdes. Alldeles intill stationen byggdes 1885 ett hotell med sex resanderum, två matsalar och på övervåningen en tingssal. Nära station, vid gamla landsvägen mot Almunge, fanns ett mejeri, postkontor och Ladbergs gamla affär. Mitt emot mejeriet fanns Grindkrogen. Den upphörde dock sedan hotellet byggts. Telefonen kom till Knutby då järnvägen blev klar och telefonväxeln fanns i stationshuset från 1888. Sedan fram till 1936 fanns telefonväxeln i Ladbergs gamla affär. Knutby Marknad hölls tredje torsdagen i november varje år i Hemåla-hagen, men upphörde 1916 efter ett slagsmål mellan rallare och ortsbor. Troligen hade bebyggelse av större omfattning kommit till stånd vid statonsområdet om inte markens ägare (ett fideikomiss) vägrat sälja tomter. I stället kom Knutby att expandera i kyrktrakten. Redan 1888 hade klockare Berglund byggt en affär vid Kyrkbacken, mellan lärarbostaden och nuvarande församlingshem. På 1920- och 30-talet uppfördes församlingshem, bilverkstad och fjärdingsmannens hus. Då ny landsväg byggdes genom byn 1936 flyttade Ladbergs affär och telefonväxeln från stationsområdet till nytt hus vid nya vägen (Ladbergs nya affär nära Hemåla). Postkontoret flyttade till nybyggt hus vid Gränsta. Utvecklingen i Knutby gick snabbt och en ny, större affär blev klar 1945. Då övertog kommunen det gamla affärshuset vid Kyrkbacken och inrättade där läkarmottagning, kommunalkontor, polisexpedition och bostad till läkare och kommunalkamrer.

Slaget vid Knutby 1469. Svenska unionspartiets uppror mot konung Karl Knutsson. Trupper ledda av bl. a. Erik Karlsson Wasa och med hjälp av danska soldater drog fram över Funbo och Almunge mot Knutby för att där möta kung Karl Knutsson och hans uppbåd av bönder från Roslagen under ledning av Claes Olaffson. Efter hårda strider någon km väster om kyrkan tvingades bönderna retirera och gömde sig bakom bogårdsmuren vid kyrkan och gav senare upp. Somliga tror att en del av slaget stod vid Skogshall, sydväst om Knutby. Då man byggde järnvägen genom Knutby hämtade man grus vid Skogshall och då hittade man rester av skelettdelar, sporrar och betsel.
Istid och forntid. Överallt i Knutbytrakten kan vi se spår av den stora nedisningen. För 10.000 år sedan låg ett 3 km tjockt istäcke och tryckte ned marken långt under den gamla nivån. 6500 år f.Kr hade isen smält och området låg då ca 100 m under vattenytan. Vartefter landet höjde sig breddades den torrlagda markytan och växter och djur började vandra in och därmed skapades förutsättningar för människor att få föda och bosättning. De första torde omkr. 4000 f.Kr ha slagit sig ned här, men först från yngre stenåldern 2500-1500 f.Kr har man funnit talrika lämningar efter boplatser. Området var i slutet av stenåldern ett skärgårdshav.

Vid tiden för Kristi födelse var området i stort ett fastland. Under järnåldern var Olandsån ett vattenstråk som med sjöar och åar i Knutby och Almungebygden var förbunden med både den centrala delen av Uppland och Bottenhavet.

Fornlämningar i form av resta stenar, gravfält eller fornborg finns bl. a. vid Gränsta, Hemåla, Grundsta, Skäringby, Rickeby, Ösby, Ellsta, Svärdens, Björkö, Kumla, Tarv, Åsby, Vällnora, St. Tallen, Skedängen, Långgärd, Opptorp.

Referenser. Rekommenderad läsning

Bygden som steg ur havet. En bok utgiven av Knutby-Faringe-Bladåkers Hembygdsföening. www.hembygd.se/knutby

Landskapsutveckling i Knutby socken. En uppsats av Mats Lindh om jordbruk och befolkningsstruktur från forntid till nutid. www.knutby.nu/historia

Förening:

Knutby-Faringe-Bladåkers Hembygdsförening

Skapad av: Knutby-Faringe-Bladåkers Hembygdsförening (2012-02-28 16:26:16) Kontakta föreningen
Ändrad av: Knutby-Faringe-Bladåkers Hembygdsförening (2019-05-15 20:37:48) Kontakta föreningen