Nu är det dags att skörda.
Spannmålen är huggna med självbindare och varje sk nek står i travar ute på åkern. dessa skall köras in och läggas på loggolvet i väntan på tröskan som kommer till gården senare på hösten.
Potatisen skulle plockas.
Först körde man med en potatis sprätt som sprätte ut potatisen i en sträng på marken. Potatisen plockades för hand och lades i korgar. Dessa tömdes i vagnar och kördes och lades i s.k. potatisstukor som sen täcktes med halm o jord för att klara frosten.
Betorna skall ur jorden. Detta gjordes oftast fortfarande för hand där varje beta skulle dras upp ur marken läggas i rader och sedan nackas för hand med en sk betkniv. Betorna lades i högar som man sen lastade för hand och körde till sockerbruken.
På 50 talet började det komma lite små maskiner som kunde klara det arbetskrävande momentet att nacka och ta upp betan.
På bilden ser vi fm Arvid Jönsson i Stackarp i färd med att ta upp betor med en maskin av märket Rorslev. För att maskinen skulle kunna ta sig fram måste man först ta upp lite betor för hand. På bilden ser vi Helena i färd med detta arbete.
Nu anlitade man traktens åkare som kom med lastbil och en elevator och betorna lastades och kördes till sockerbruket.

Foto. Egon Rangbo, text. Nils Andersson