Historik


Historik över Kinna Hembygdsförening

Texterna härunder bygger på anteckningar i protokoll, verksamhetsberättelser, och personliga hågkomster från personer som var med "från början".
Välj vad du vill läsa om!

Före 1944 | Fösta året,1944 | Verksamhet | Orgnisation | Uppbyggnad
Kinna Hembygdsförening bildades 1944, men vi börjar här med några rader om "förspelet" före detta årtal.

Före 1944

Att dansa folkdans och värna om hembygden kan ju inte ha varit ett intresse som blommat upp just 1944.

Nejdå - Båda dess folkrörelser var företrädda i bygden dessförinnan.

Vad beträffar folkdansen, så finns i hembygdsföreningens arkiv två fotografier av folkdansgrupper från tiden före hembygdsföreningens bildande. I texten för det ena är angivet att det är Kinnasströms folkdanslag, men troligen återger båda bilderna folkdansare från Kinnastöm. Alla dansare var kvinnor.

Ledare för folkdansarna var Agda Erikson. Hon var föreståndare och skapare av Kinnaströms barndaghem, "Krubban". - ett exempel på hennes starka sociala engagemang.

I en annons i Borås Tidning den 14 augusti 1933 kallas de personer i Kinna som äro intresserade av att bilda en Hembygds- och fornminnesförening, till Kinna hotell. Initiativtagare var, enligt notis i samma tidning, J. A. Höglund.

Denna första sammankomst följs, fortfarande enligt BT, av ett konstituerande möte den 28 oktober för styrelseval och andra formalia.

Den första styrelsen för Marks Hembygds- och Fornminnesförening fick följande sammansättning: Fjärdingsman J. A. Höglund, murare Carl Persson, fru Goda Svensson, rektor Tycho Strömberg (ordf), fabrikör Carl-Ad. Carlsson och grosshandlare Carl Källqvist. Till suppleanter utsågs: Notarie Hugo Ludvigsson, fru fabrikör Carlsson och herr J. A. Björck.

Syftet med föreningen var att väcka, underhålla och stärka intresset för och känslan av samhörighet med hembygden. Avsikten var att föreningen skulle omfatta hela Marks härad, och det var underförstått att i takt med att andra socknar anslöt sig, skulle de representeras i styrelsen på bekostnad av ledamöterna från Kinna.

Vad som hände med denna förening i fortsättningen är tyvärr obekant, men förmodligen blev den inte så långlivad. I en protokollsanteckning för Kinna Hembygdsförening kan vi läsa att J. A. Höglund yttrat att det borde finnas handlingar kvar från ett försök att bilda en hembygdsförening på 30-talet. Om någon lyckats finna dessa handlingar är ovisst.

Tillbaka till sidans topp

Det första året, 1944

Kinna Hembygdsförening fullbordade under 2009 sitt sextifemte verksamhetsår. I "Kinnaboken del II" skriver Robert Hylander att ungdomar i Kinna SGU-avdelning tog kontakt med Frisksportarklubben för att få till stånd ett folkdanslag, vilket i sin tur ledde till bildandet av Föreningen Hembygdsvännerna.

I ett första knapphändigt protokoll, daterat den 12 januari 1944, kan vi se att den första styrelsen bestod av tre personer: Hilding Lorentzon, ordförande; Evert Svensson, sekreterare och Birgit Jakobsson som kassör. Birgit Jakobsson anmälde emellertid redan vid styrelsemöte den 4 mars att hon skulle flytta från orten. Till att ersätta henne utsågs Svea Oskarsson, som tillsammans med Iren Jakobsson valts som styrelsesuppleanter vid föreningsmöte den 2 februari.

Medlemsavgiften fastställdes till tre kronor per år, vilket motsvarar c:a 50 kronor i 2001 års penningvärde.

För att ge föreningen ett namn beslöts också på det första mötet att utlysa en namntävling. Tre förslag var inlämnade till nästa föreningsmöte, varav ett refuserades såsom varande olämpligt. Av de kvarvarande två segrade Föreningen Hembygdsvännerna med 8 röster mot 4. (Namnändring 1950 till nuvaranden Kinna Hembygdsförening.)

Ett annat viktigt beslut var att uppdraga åt styrelsen att upprätta stadgar, som skulle vara färdiga till den 1 februari. I Föreningens arkiv finns några blad med utskrivna stadgar; några med anmärkningen ”Avskrift” och några som genomslagskopior. De olika utskrifterna skiljer sig något från varandra, och alla ger ett intryck av att de är koncept eller utkast. Några är även försedda med handskrivna ändringar. Då dateringen är bristfällig är det svårt att avgöra vilken som är den ursprungliga versionen, men om man gallrar bort dem där det i texten framgår att det är fråga om ändring, återstår en version som bör vara, om inte den första, så dock av tidigt datum.

Det kanske kan vara roligt att titta på ett par paragrafer. Som föreningens uppgift anges: - Att sprida intresset för folkdans, lek, folklig musik, sång och folkvisa dans. – Att verka för upplysning av hembygd och hemkultur. – att hos ungdomen inskärpa betydelsen av ett sunt och förädlande nöjesliv och ett gott kamratskap. Det ställdes höga krav på medlemmarna: Medlem skall visa ett nyktert, hyfsat, disciplinärt uppförande, samt ställa sig ledarens anvisningar till efterrättelse. (Förmodligen avsågs här dansledaren.) Medlem som uppenbart skadar föreningens intressen genom okamratligt uppträdande kan och bör uteslutas.

Enligt dessa stadgar skall styrelsen bestå av fyra ledamöter och tre suppleanter, alla valda för ett år, och att inom föreningen skall finnas sektion för folkdans och lek samt för sång och musik. Även för hembygdsforskning kunde sektion väljas om intresse fanns. Föreningen kunde inte upplösas så länge fem (5) medlemmar önskar upprätthålla densamma.

Medlemstalet det första året var 20. Av mötesverksamheten det första året nämns fyra styrelsesammanträden, och fyra medlemsmöten. Föreningsmedlemmar besökte under året flera instruktionskurser. Gammaldanskurs hölls med 46 deltagare, och material har rekvirerats till dräkter.

Verksamhet

Kulturell dans
Att folkdansen var det dominerande intresset i föreningens begynnelse, märks av att danslaget samlades inte mindre än 44 gånger till träning under sitt första år. Då liksom idag var onsdag träningsdag. Lokal för träningen skiftade.

Sitt första officiella framträdande gjorde danslaget vid ett välbesökt samkväm i Ordenshuset i Kinna den 21 november. Uppvisningsprogrammet upptog följande danser: schottis, vindmölledans, kadrilj från Övraby samt daldans. Dagmar och Karl Karlsson dansade träskodansen. Vid samkvämet medverkade också Olle och Elis Sandin.

Ledare för folkdanslaget var Karl Karlsson med Svea Oskarsson som biträdande, och de första spelmännen var Hugo Andersson och Gustav Ottosson.

Den kulturella dansen i olika former varit aktuell under alla år, måvara med periodvisa nedgångar i intresse, och att det nu börjar bli glest i leden bland dansare i de lägre åldrarna.

Studier, teater
Med skiftande aktivitet under åren har ett stort antal grupper sysslat med studier i skilda ämnen, samt med amatörteater och andra scenframförande.

Förutom köpta pjäser framfördes flera krönikespel av Alf Torland. I samband med studier ser man namn som Robert Hylander och Elis Sandin, och i teaterverksamheten Arvid Svedberg.

Midsommarfirande och andra ”traditioner”
Midsommar- och Valborgsmässofirandet, likson gökotta, har under många år hört till föreningens ”traditioner”. Julmarknad på Sätraplan och i Lyckeskolan i samarbete med Kinna köpmän har återkommit under många år.

Hembygdens dag m. m.
Sedan Mariebergparkens anläggningar blivit klara för visning hölls stugorna öppna under söndagarna sommartid, och ibland även vardagseftermiddagar. Under lång tid har årligen  "Hembygdens dag”  arrangerats i parken, på  senare år under benämningen "Familje- och hembygdsdag". Publiktillströmningen var stor under många år vid dessa tillställningar men minskade med tiden varför vi nu har färre visningstillfällen för stugorna under året.

Även om regelbundet öppethållandet har upphört så sker visningar för grupper, såväl från skolor i trakten som för besökare från andra hembygdsföreningar.

Studiebesök
Föreningen inledde redan under det första året sin relativt omfattande verksamhet med att göra utflykter och resor till intressanta platser och besöka andra föreningar.

Även internationellt utbyte har förekommit. Danslag från Kinna och Skene besökte staden Schwelm i dåvarande Västtyskland 1958. Året därpå gjorde inte bara Schwelm volktanzgruppe återbesök, utan även Düsseldorfer grashopper kom på besök. 1978 gästades Kinna av en grupp österrikiska ungdomar från provinsen Steiermark. Nästa år gjorde Kinnalaget återbesök. Personliga kontakter knutna vid dessa tillfällen upprätthålles i något fall fortfarande. Senaste utlandsbesöket var en resa till Polen.

Tipspromenader
Med början under 1970-talets första år var Kinna Hembygdsförening bland de första att arrangera tipspromenader. Dessa utgick från Mariebergsparken på delvis röjda och markerade promenadstigar. Det var i regel över 200 personer som gick promenaderna, och något år passerades 300-strecket.

Bingo
Föreningen var med de första att arrangera bingo i Kinna. I januari 1964 startade verksamheten, som dock inte blev så lågvarig.

Allmänna dansaftnar
Ett annat återkommande arrangemang i Mariebergsparken har under många år varit dansaftnar; både som ”mogendans” och som ”gammaldans”. Även här har publiktillströmningen minskat. Verksamheten ligger f.n. nere, frånsett de traditionella festligheterna på midsommarafton.

Slöjdsommar på Ännagården
Ett arrangemang som återkom i något skiftande former var slöjd- och hantverksutställningar på Ännagården. De arrangerades varje år från 1985 och fram till 2009 då vi lämnade Ännagården.  Ett antal utställare, slöjdare och samlare från i huvudsak Mark-bygden, visade sina alster och samlingar.

Publicering
Även om föreningen engagerat sig på många områden, så har det på ett för hembygds­rörelsen traditionellt område inte satt några spår: Trots att föreningen i sin medlemskader genom åren haft flera personer med stor kunskap om hembygden, antingen de nu fått den under sin uppväxt ”med modersmjölken” eller tillägnat sig den genom trägna studier så har detta inte resulterat i några bidrag i hembygdsföreningens regi, i floden av hembygdslitteratur eller andra tryckta alster av denna karaktär - frånsett några stencilerade rapporter från studiegrupper. Dock har enskilda medlemmar publicerat skrifter av denna karaktär. Av dessa kan nämnas Robert Hylander, Gunnar Ahlberger, Harry Ivarsson och Kurt Mars.

Visvännerna – upphörde 1999 – var en grupp medlemmar som träffades för att musicera och sjunga, till egna och andras förnöjelse. De framträdde några gånger årligen både offentligt och vid föreningens egna tillställningar. Gruppen inledde sin verksamhet 1973 på initiativ av Kurt Mars och Olof Rylander. Året därpå valdes Knut Carlsson, Kjell Winberg, Kurt Mars, Dagmar Karlsson och Olof Rylander som den första kommittén att leda gruppen.

Organisation

Redan vid första mötet beslöts att ansluta föreningen till Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur. Senare har detta medlemskapet kommit att begränsas till danssektionen, under namnet Kinna Folkdanslag, och dess medlemmar.

1950 ingick föreningen som medlem i dåvarande Samfundet för hembygdsvård; nu Sveriges Hembygdsförbund. Idag är föreningen ansluten till Sveriges Hembygdsförbund genom Västergötlands Hembygdsförbund. Sedan 1974 samarbetar hembygdsföreningarna i Mark lokalt i Marks Hembygdskrets.

Kinna Hembygdsförening kan enligt stadgarna vara orgniserad på sektioner för de skilda verksamheterna.  1950 fanns hembygds- och fornminnessektionen samt sektioner för folkdans, musik, studieverksamhet, teaterverksamhet och för sycirkelns verksamhet. Sedan vandrarhemmet, Lilla Sanden, kom i föreningens ägo bildades sektion för dess skötsel. Så skedde även då föreningen övertog ansvaret för Ännagården.

I dag leds verksamheten direkt av styrelsen, utom för den kulturella dansen (Danssektionen, Kinna Folkdanslag).

De första åren under Mariebergsparkens uppbyggnad förekom ett visst samarbete med Kinna Naturskyddsförening. Även om samarbetet var ganska detaljerat reglerat genom avtal tycks det ha upphört efter relativt kort tid. Avsikten var att naturskyddsföreningen skulle ta hand om det som rörde faunan och floran i parken, medan hembygdsföreningen svarade för byggnader och museiverksamheten.

Under några år i slutat av 40-talet fanns även en löst organiserad grupp, ”Gammaldansens vänner”. 1950 upplöstes den och medlemmarna erbjöds ordinarie medlemskap i föreningen.

1950 ändrade föreningen sitt namn till nuvarande; Kinna Hembygdsförening, som ansågs bättre passa föreningen verksamhet.

Idag leds föreningen av en styrelse om sju ledamöter. I styrelsen ingår studieledaren och representanter för danssektionen. För kommunens insyn i hembygdsparkens drift finns sedan 1953 en kommitté bestående av två representanter för kommunen och tre för embygdsföreningen.

Tillbaka till sidans topp

Uppbyggnad

För att åstadkomma vad föreningen är idag har krävt stora ideella insatser från medlemmarna, och det känns inte som överord att beteckna arbetsprestationen som enorm. Detta gäller i synnerhet under den tid som uppbyggnaden av Mariebergsparken och flyttning och restaurering av Lilla Sanden pågick. För att genomföra dessa stora projekt organiserades ett ental arbetslag om vardera 7-8 personer bland föreningens manliga medlemmar. De arbetade under den mest intensiva uppbyggnadsperioden växelvis så gott som varje dag med såväl markröjning i Mariebergsparken som med byggnaderna i parken och med Lilla Sanden.

Persongalleri
Under uppbyggandet av föreningens anläggningar, och för att hålla dess olika verksamhetsgrenar levande, har - och är - ett stort antal personer engagerade. De allra flesta arbetar i det tysta utan att synas, medan andra som representanter för föreningen märks mera utåt.

Allas arbetsinsatser är lika värdefulla och föreningens utveckling och fortlevnad är helt beroende av det ideella arbete om medlemmarna utför.

Även om personerna på de olika förtroendeposterna skiftat genom åren - ibland ganska ofta - så har ordförandeposten innehafts av Knut Carlsson över 30 år; mellan 1966 och 2000. Knut har dessutom deltagit i driften av Lilla Sanden och var, tillsammans med Stig-Olof Frisk och Halvdan Arvidsson, hårt engagerad för att rädda Ännagården från rivning. Han var också en flitigt anlitad guide i Markbygden.

Det är ogörligt att framhålla några namn framför andra bland alla som passerar revy. Det får räcka med dem som redan har skymtat förbi, eller kommer att nämnas i olika sammanhang - med ett par undantag: Knut Ivarsson och Karl Ottosson. Knut Ivarsson har under alla år i högsta grad deltagit aktivt i föreningens arbete. Han var den som visade hur turerna skulle gå i många danskurser; han var den drivande kraften och den självklare ledare under de stora arbetena med Mariebergsparken och Lilla Sanden; han har under en följd av år varit ordförande eller v. ordförande i föreningens huvudstyrelse. Han har outtröttligt engagerat sig i att bearbeta ortens presumtiva bidragsgivare, antingen det gällt pekuniära tillskott eller i ”naturaform” och varit ordförande i föreningens parksektion mellann 1966 och 1994. Han har även därefter deltagit aktivt i parkens skötsel. Karl Ottosson var föreningens kassör under 30 år. Det är betydande summor som under dessa år passerat hans kassakista. Inte minst under sena natttimmar när kassorna efter de stora arrngemangen i parken skulle räknas.

 

Anläggningar

Under åren har föreningen fått ansvar för ett flertal byggnader, såväl i eget ägande, som i förvaltarerollen där kommunen står som ägare:

  • Mariebergsparken med ett flertal byggnader, däribland hembygdsgården Lerlyckan.
  • Lilla Sanden har sedan 1963 fungerat som föreningens mötes- och kursgård och som vandrarhem.
  • Torpet Lindåsen i Lekvad har pietetsfullt renoverats.

Tillbaka till sidans topp

Editerad av: Bosse Johansson (2019-02-06 10:26:59)