Nunnefjärilen i Bayern år 1890


latin: Oeneria monacha

(I svensk litteratur finns beteckningen Lymantria Monacha)

En förkortad översättning (Winfried Ros) av en artikel i den tyska årsboken:
Das Neue  Universum-  Union Deutsche Verlagsgesellschaft Berlin, Leipzig   1892

Nunnefjärilen som under år 1890 uppmärksammades genom sitt massiva uppträdande i skogsområden kring München, hör till fjärilsgruppen Spinner och räknas liksom Kieferspinner (Bombyx pini) och Passionslarven till de mest skadegörande barrträdsinsekterna.
Nunnans larv är en sextonfoting, färgen är brungrön, grå till nästan svart, kroppen visar blå och röda vårtor samt har en flerfärgad fläck på andra ringen. Nunnan finns i västra såväl i östra Mellaneuropa, i Tyskland framförallt i de östra delarna. Nunnan finns mestadels i furubestånd men förskonar med sin enorma aptit inga trädsorter, varken låg undervegetation eller ormbunkar. Fjärilen har en ganska plump kropp, de främre vingarna visar svarta taggiga ränder, fransarna är svartfläckiga, de bakre vingarna är mörkare utmed kanterna, den rosa bakkroppen har svarta fläckar. Honans bakdel har ett relativ långt äggrör med vars hjälp hon lägger 20 till 50 ägg i paket i trädens barksprickor, lavar och mossa. Där sker den köldskyddade övervintringen. De unga larvarna syns sedan i början av maj och utvecklar under 8 till 10 veckor en enorm glupskhet. Förpuppning sker i början på juli på trädens nedre grenar eller i stammens sprickor. Nästa år under andra hälften av juli och första veckorna i augusti är det sedan dags för fjärilarna att krypa ur pupporna. På dagen sitter fjärilen lugnt på träden, men vid mörkret s inbrott börjar svärmningen i sådana mängder att det liknar ett ymnigt snöfall.

Det finns skildringar av skogars ödeläggelse sedan 1400-talet. Nyare skildringar finns från mitten av 1850 från flera områden i Tyskland. Det berättas om förstörelse av flera kvadratmil barrskog. Larven satt så täta att djurens exkrementer droppade ned som ett ymnigt snöfall och täckte marken nästan decimeterhög. Den tidens skogsdöd drabbade även Ryssland, Polen och Litauen. Man uppskattade den av Nunnan och av den därefter följande Barkborrens förorsakade skada till 55 miljoner preussiska klafter.

Med sådana erfarenheter saknas det inte motåtgärder i den bayriska residensstaden München. I flera skogsområden anordnades avverkningar i stor skala. Under Nunnans vilotid inskränkte sig utrotandearbetet på insamlandet och dödandet av äggen och pupporna som fanns i milliarder. Under april försåg man trädstammarna med limringar och anlade så kallade larvdiken.

Samtidig får man inte glömma nunnans naturliga fiender: parasitstekeln lägger sina ägg i nunnans puppa med dess död som följd. Men även andra nunnejägare förekommer riklig under dessa epidemier: våra sångfåglar. Fanns inte dessa nunnans fiender skulle våra skogar säkert bli ännu värre drabbade.

I början av fjärilstiden måste man med alla medel förhindra äggläggningen. Att nunnefjärilen under dagen sitter lugnt på grenarna underlättar fångsten. Under natten har man börjat använda starka ljuskällor.

 

I München har man använd sig av elektrisk ljus, öppen eld samt ett så kallad Nonnenlicht, en zinkfackla. Enligt bedömare rätt effektiva bekämpningsmedel.

Enligt en skildring är kopplingen av en marinstrålkastare med en exhauster (fläkt) av särskilt intresse. Anordningen består av ett 6 meter högt rör med en diameter av 70cm, omgiven av en ställning med plattform. Strålkastaren, som utlånades avKungliga Krigsförvaltningen från fästningen Ingolstadt, samt exhaustern drevs av var sin lokomobil (mobil ångmaskin på hjul). Exhausterns luftström slungar med rasande hastighet fjärilarna ned i rörets övre del och in i en övertäckt grop i marken. Då strålkastaren endast lyser åt ett håll åt gången har ljuset från några ljusbågslampor uppe på ställningen som uppgift att locka nunnorna från alla håll till närheten av rörets trattöppning. Även om förhoppningarna på denna metod inte helt infriades och att man inte kunde locka alla dessa miljarder nunnorna ur skogens mörker, så kunde man under en gynnsam natt uppskatta dödade fjärilar till 100 000 till 200 000 styck.

Översättning: Winfried Ros

Förening:

Kila Hembygdsförening

Ändrad av: Kila Hembygdsförening (2020-06-09 10:52:22) Kontakta föreningen
Skapad av: Kila Hembygdsförening (2014-09-25 11:41:22) Kontakta föreningen