Bergsgruvan Större 9 (Högbergsgatan / Timmermansgatan)


Projektet innebär att en ny byggnad byggs intill gårdsfasaderna på befintliga byggnader där en av de angränsande byggnaderna är inom samma fastighet. Placeringen av den nya byggnaden medför att köksfönster och trapphusfönster byggs för på befintlig byggnad inom fastigheten. Igensättning av köksfönster innebär att en ursprunglig del av byggnadens komposition försvinner och att ljusinsläppet i de drabbade lägenheterna minskar avsevärt. Att byggnadens fönster inte är originalfönster utan troligen utbytta på 1970-talet saknar betydelse. Fönsteröppningarna som påverkas är ursprungliga.

För att kompensera för uteblivet ljusinsläpp i de drabbade lägenheterna, en lägenhet per våningsplan, avses planlösningen att ändras genom att väggen mellan det separata köket och vardagsrummet rivs.

Katarina Hembygdsförening anser att det är oacceptabelt att fönster byggs för och att planlösning ändras i befintlig byggnad. Nyexploatering kan inte tillåtas ge en så stor påverkan på sin omgivning. Ingreppet är orimligt stort med tanke på att det bara handlar om 14 bostäder.

Att få en försämrad utsikt är en sak men att få sina fönster förbyggda kan inte anses rimligt. Byggnaden är dessutom grönklassad av Stadsmuseet och bedöms har särskilda kulturhistoriska värden och får därmed inte förvanskas enligt PBL 8 kap.13 §.

Om befintliga trapphusfönster mot gård byggs in försvinner både möjligheten att avläsa placeringen av trapphuset från utsidan och ljusinsläppet till trapphusets insida. Trapphusets interiör är till sin form välbevarad och fönster och dess ljusinsläpp är en integrerad del av arkitekturen. Genomförs förändringen förändras byggnadens ursprungliga utformning både interiört och exteriört för alltid utan möjlighet till återställning. Att samtliga fönster är sekundära och har tillkommit på 1970-talet
saknar betydelse. Fönsteröppningarna som påverkas är ursprungliga.

Befintlig byggnads vindsvåning avses inredas för bostäder med sex takkupor placerade mot Högbergsgatan och Timmermansgatan och en mindre privat takterrass för en större lägenhet i befintlig byggnad föreslås mot gård i anslutning till intilliggande fastighet i norr.

Katarina Hembygdsförening anser att förslaget med takkupor och takterrass på befintligt hus innebär negativa konsekvenser för byggnadens karaktär och kulturvärden och att takkupor är på detta hus blir extra framträdande eftersom det är ett hörnhus. Katarina Hembygdsförening anser att förändringen inte ska genomföras.

I dokumentet för Kulturmiljöanalys och konsekvensbedömning, Bildtext sid 22 står följande:
”Wolmar Yxkullsgatan österut. Mellan de klassicistiska stenstadsfasaderna har ett infill-hus med helglasad fasad adderats under 2010-talet. Den glasade fasaden utgör ett skal framför den äldre fasaden som finns kvar bakom. Taket är flackt men har höga takkupor som sticker upp ovan resterande takfotslinje.”

Katarina hembygdsförening vill påtala att påståendet är felaktigt. Där glashuset idag är placerat fanns en envåningsbyggnad med liknande port som dagen glashus. Det var sagt att originalporten skulle bevaras men istället revs den och en liknande port uppfördes i dess ställe. När glashuset byggdes försvann en öppning i stadsbilden liknande den som det aktuella planförslaget avser.

ImageImage
Glashuset 2012 respektive 2013.

Image

Glashuset idag (bild från Google maps) med den nya porten och glasvägg

Befintlig byggnad på fastigheten Bergruvan Större 9 har en bevarad tidstypisk utformning från 1880-talet med dekorerad gatufasad och slät gårdsfasad. Bebyggs gården försvinner en av få kvarvarande öppningar i Stockholms kvartersstuktur som visar hur byggnader utformades med gavlar och gatufasader. Det är viktigt att det syns då det tydligt visar hur byggnader utformades under 1880-talet samtidigt som det ger en förståelse för att Stockholm faktiskt består av enskilda hus och inte av kvarter. Samtidigt ger öppningar av det här slaget möjlighet till ljus, luftighet och en variation i gatubilden som snart inte finns kvar alls.

Detta skedde när Glashuset på Wolmar Yxkullsgatan byggdes i närheten och det ökar vikten av att öppningen på fastigheten Bergsgruvan Större 9 bevaras. Det finns därför ett värde i att bevara den befintliga byggnaden på fastighet Bergsgruvan Större 9 som en solitär byggnad med fri gavel mot gård.

På gårdsytan som enligt planen ska bebyggas finns den äldre markbeläggningen i form av gatsten kvar som till viss del synlig. Det ger en förståelse för hus Stockholm en gång såg ut och bör bevaras.

Många av 1880-talets gårdar var små. Gården på Bergsgruvan Större 9 är större och öppen mot gatan och är därför ett undantag bland Stockholms 1800-talsgårdar. Att bebygga del av befintlig gård innebär att den ursprungliga gårdsytan minskar avsevärt och att grönskan mot gatan försvinner. Kulturmiljöanalys och konsekvensbedömningen framhåller att den nya begränsade gårdsytan som skapas är jämförbar med 1880-talets trängre gårdsmiljöer. Det saknar relevans då trängsel inte är eftersträvansvärt. 1880-talets små gårdar bör inte framhållas som ett ideal. Stadsbyggnadspolitiken vände sig emot dem redan på 1920-talet i och med byggandet av s.k. storgårdskvarter med stora gårdar. Även under senare decennier har stora gårdar varit ett ideal, se t.ex. på kv. Plankan. Det är först de senaste 10-15 åren som dessa ytor börjat betraktas som exploaterbar yta istället för den gårdsmiljö de är tänkta att vara.

Kulturmiljöanalys och konsekvensbedömningen kommer i många fall fram till att projektet har negativa konsekvenser för byggnadens ursprungliga karaktär och dess kulturhistoriska värde men argumenterar ändå för att man kan bortse från dessa. Det verkar som om undersökningens resultat
först har bestämts och själva undersökningen därefter har genomförts. Det gäller framförallt argumentationen kring inbyggnaden av trapphusfönster men även resonemanget kring fönster och takkupor.

Föreslagen anslutning av ny byggnad till befintlig byggnad mot gården bedöms sammantaget innebära så negativa konsekvenser för gård, befintlig byggnads kulturvärden och de drabbade lägenheterna att förslaget inte kan accepteras.

Katarina hembygdsförening motsätter sig planerna och anser att de ska avslås i sin helhet.

Förening:

Katarina Hembygdsförening

Skapad av: Håkan Eriksson (2019-12-07 21:11:17) Kontakta föreningen
Ändrad av: Håkan Eriksson (2020-01-05 11:55:11) Kontakta föreningen