Båtsmannen Större 19 (Gårdshus på Folkungagatan 70)


Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag som syftar till att uppföra ett bostadshus i sju våningar med 12 lägenheter i ett gårdshus på Folkungagatan 70.

Den planerade bebyggelsen inom fastigheten Båtsmannen Större 19 innebär att cirka 35 % av gården bebyggs. Även om gården rustas upp i samband med bebyggelsen är det till nackdel för de boende i den aktuella fastigheten samt för boende i omkringliggande fastigheter med avseende på miljö, ljus, insyn och social samvaro.

När storleken på en bostadsgård minskar blir det svårare att uppfylla många av de förväntningar som ställs. Det blir de informella mötesplatserna och de lite större lekytorna som försvinner när exploateringen ökar.

Planförslaget säger att gårdsytan som barn kan nyttja för lek minskas med det tillkommande gårdshuset, då planerad byggnad placeras där befintlig sandlåda finns idag, men bedömningen är att planförslaget har potential att ge ökade möjligheter för lek och höjer kvaliteten på utemiljön.

Katarina hembygdsförening anser att en gård som minskas med över en tredjedel inte höjer kvaliteten på utemiljön och det på kommer att saknas potential att ge ökade möjligheter för lek. Kvaliteten på utemiljön därför bör höjas utan att gården bebyggs.

I den Antikvariska konsekvensbeskrivningen som genomförts bedömer Stockholms Byggnadsantikvarier AB att gårdsrummet och dess bebyggelse har ett kulturhistoriskt värde genom att vara typiska representanter för sin tid och dess arkitektur utan att stå ut eller vara unik. Samtidigt gör de bedömningen att en innergård utan gårdshus i stenstaden är ganska ovanligt.

Katarina hembygdsförening delar uppfattningen att innergårdar utan gårdshus i stenstaden är ovanliga och tycker därför att de obebyggda gårdar som finns kvar ska få vara just obebyggda. Att bebygga så många gårdar att de få som blir kvar betraktas som unika är onödigt då varje enskild gård har ett värde i sig då de ökar boendekvaliteten både för den aktuella fastigheten och omkringliggande fastigheter.

Staden bedömer de dagsljusförhållanden som beräknas uppnås med föreslagen bebyggelse som godtagbara och att dagsljusförhållanden i en majoritet av grannfastigheters bostadslägenheter förbättras med föreslagen bebyggelse eftersom stora träd ska fällas. Det aktuella förslaget ger en påtaglig försämring för omkringliggande fastigheter Båtsmannen Större 15 till Båtsmannen Större 18. Många uppskattar grönska utanför fönstret istället för bebyggelse tätt inpå. Resonemanget förutsätter också att de nya träd som planteras inte växer upp. Utformningen på det nya huset sägs ge lite insyn i befintliga byggnader men det blir ändå en försämring jämfört med de träd som idag finns på platsen. Konsekvenserna för de omkringboende är orimligt stora med tanke på de fåtal bostäder projektet bidrar med.

Katarina hembygdsförening anser att hänsyn ska tas till de omkringboende istället för till ökad exploatering.

Att allt fler ytor blir s.k. hårdgjorda ytor minskar markens möjlighet att ta upp vatten vid kraftigt regn och bidrar till att temperaturen höjs. Grönska spelar en stor roll i stadsmiljön.

Planförlaget anger lösningar för hantering av vatten men kompenserar inte för de stora trädens förmåga att sänka temperatur, ta ner koldioxidhalten, minskar buller och binda partiklar som finns i luften. Nyplantering av mindre träd och klätterväxter är inte tillräckligt.

I Plan- och bygglagen åttonde kapitlet, nionde paragrafen går det att läsa: ”Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse”. Staden anser att så är fallet men Katarina hembygdsförening anser att dessa krav inte uppfylls och att en väl tilltagen gård i direkt samband med bostaden är värdefullt och något att bevara.

Flera av efterkrigstidens gårdar var uppåt 50–60 kvadratmeter per boende. Idag finns det nybyggda exempel där bostadsgårdens yta är ca två kvadratmeter per boende. Något som kritiserats redan innan husen stått färdiga. De gårdar som redan finns är alltså något att värdesätta istället för att exploatera. Den gårdsyta som blir kvar inom Båtsmannen Större 19 blir inte tillräckligt stor för att fungera som yta för lek och vistelse.

Tyvärr ser vi i dagens stadsbyggande en ytoptimering där gårdsmiljön som form håller på att försvinna. Förtätning i alla dess former står i direkt kontrast till vad de boende faktiskt tycker. Det måste finnas tillräckligt med utrymme för att kunna möta det aktiva brukandet av gården. Leken, de informella mötena och bostadsgårdens funktion som vardagsrum i ett trångbott område kräver sin storlek för att kunna fungera.

Katarina hembygdsförening avstyrker planförslaget och anser att gården istället ska förses med fler träd och buskar samt utökade gräsytor.

Förening:

Katarina Hembygdsförening

Förening:

Katarina Hembygdsförening

Skapad av: Håkan Eriksson (2019-12-07 20:43:39) Kontakta föreningen
Ändrad av: Håkan Eriksson (2020-01-05 11:54:02) Kontakta föreningen