Södermalm 8:1 m.fl, vid kv. Bondesonen större (Nytorgsberget)


Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag som syftar till att uppföra ett bostadshus i fyra till sex våningar i hörnet Renstiernas gata / Skånegatan med 34 lägenheter i bostadsrättsform samt en mindre publik lokal.

Planhandlingarna beskriver det aktuella området som att det saknar publika lokaler i markplan och att detta skulle göra området otryggt. Påståendet är helt felaktigt. I området kring planområdet finns ett mycket stort utbud av kommersiella träffpunkter och publika lokaler. På Skånegatan finns publika lokaler i direkt anslutning till planområdets norra hörn och på Renstiernas gata finns den närmsta publika lokalen diagonalt över korsningen, ett avstånd på så lite som 30 meter. Att som planhandlingarna påstå att området saknar stenstadens kvaliteter saknar verklighetsgrund och är bara ett svepskäl för att motivera exploatering.

Hela området från Nytorget till Vita Bergen, där kv. Bondessonen större ingår, är ett område med kulturhistoriskt värde.

Hänsyn har inte tagits till kringliggande bebyggelse som är klassat som kulturreservat med hus från 1700-talet. Den bebyggelse som tillkom på 1990-talet vid Nytorget tar betydligt större hänsyn till platsens karaktär och historia än det liggande förslaget som inte uppfyller kravet på att en ny byggnad ska samverka med omgivande bebyggelse och stadslandskapet, även om Stadsbyggnadskontoret själva menar att det är så.

Nytorgsberget är kulturhistoriskt intressant eftersom berget och den lägre bebyggelsen i området förstärker och synliggör den historiska kopplingen mellan Vita bergen och Nytorget. Som området ser ut nu förstår man att berget tidigare gått hela vägen över Renstiernas gata. Förslaget anser sig förstärka den visuella och historiska koppling till Vita bergen men kommer istället att utradera den koppling som ännu finns kvar. Längs Renstiernas gata kan bebyggelsen anses passa in höjdmässigt men längs Skånegatan kommer det nya huset att effektivt blockera kopplingen till vita bergen.

Image

Bild Elevation syd från planens arkitektbeskrivning kompletterad med en markering för det historiska, öppna och visuella stråk som idag finns längs Skånegatan och som effektivt kommer att blockeras av den nya bebyggelsen.

Tidigare fanns flera s.k. bergsskärningar eller bergspartier på Södermalm, t.ex. vid Tobaksmonopolet som på senare år har försvunnit och ersatts med bebyggelse. Dessa bergspartier gav en variation i stadslandskapet och möjlighet för växter och djur att etablera sig på Södermalm utanför planlagda parker. Andra värden än exploaterbar yta måste få finnas i en stad.

Området i kv. Bondessonen är till stora delar planlagt som allmän park men har av olika själ varit svårtillgängligt för allmänheten. Att området är svårtillgängligt kan inte tas som ursäkt för exploatering.

Det aktuella området innehåller flera stora träd och annan växtlighet som ger ett värdefullt tillskott av grönska i stadsmiljön. Att allt fler ytor blir s.k. hårdgjorda ytor minskar markens möjlighet att ta upp vatten vid kraftigt regn och bidrar till att temperaturen höjs. Grönska spelar en stor roll i stadsmiljön. Ett träd dricker 500-700 liter vatten per dag, tar ner koldioxidhalten, minskar buller och binder partiklar som finns i luften.

Lägre vegetation har samma egenskaper även om mängden vatten är mindre. Att växter tas bort har alltså större påverkan på miljön än att bara grönskan försvinner.

Grönska har alltså en stor betydelse för stadens befolkning även om man inte befinner sig mitt i den.

Man kan också ställa sig frågan hur stor befolkning området kring Nytorget egentligen tål. Kollektivtrafiken har redan nått sitt kapacitetstak och minsta störning får stora konsekvenser. Det är nu så trång att folk börjar överväga att lämna Södermalm för de känner att de inte får plats.

Att Själva Nytorget belagts med konstgräs för att tåla besökstrycket talar sitt tydliga språk och borde vara en signal till Stockholm stad att vara rädd om de grönytor som finns kvar, stora så väl som små.

Bergspartiet där huset ska byggas används i dag som gård för förskolan Nytorget. Byggs huset minskar förskolans utomhusyta från 621 kvm till 294 kvm, enligt detaljplanens barnkonsekvensanalys. Det är mer än en halvering av ytan. Larmrapporter från t.ex. Hagastaden om för trånga förskolegårdar har reda kommit. Gör inte om misstagen från den stadsdelen.

Att offra förskolebarnens redan begränsade utemiljö för ett trettiotal bostadsrätters skull är inte acceptabelt.

Vi kan inte förutsätta att förskolornas barn alltid kan ta sig till helt publika grönområden för sin utevistelse. Dels ställer det större krav på resonalen, dels kan dessa ytor ibland vara upptagna av annan verksamhet, om områdena alls finns kvar i framtiden. Exploateringstrycket på gröna och öppna platser är stort och planerna tar aldrig hänsyn till varandra. En plan kan förutsätta ett grönområde utanför planområdet ska finnas kvar medan en annan plan samtidigt förbereder exploatering av sagda grönområde. Utbyggnaden av Ersta sjukhus är ett sådant exempel. Den planen tänker sig att Stigbergsparken utanför planområdet ska fungera som ny sjukhuspark samtidigt som en annan plan tar en stor del av parken i anspråk för en ny nedgång till T-banan.

Det finns också planer på ytterligare exploatering precis i närheten av Nytorgsberget. Både i Malongenparken och i Nytorgets södra del planeras ytterligare bebyggelse. De båda projekten ligger 130 meter respektive 110 meter från Nytorgsberget och är även de inom samma kulturhistoriskt värdefulla område. En helhetssyn måste till så att exploateringen inom ett litet område inte blir för stor. Enskilda planer måste sättas in i hela sitt sammanhang.

Image

Hela området från Nytorget till Vita Bergen är ett område med kulturhistoriskt värde.
Detalj ur Stockholms Stadsmuseums klassificeringskarta.

Image

Området kring Nytorget där tre byggprojekt planeras på en minuts gångavstånd från varandra.

Mark utan hus anses numera inte längre ha något värde, inte ens om den användas för annan verksamhet. Raden av parker och grönområden i Stockholm som bebyggs börjar bli lång. Den här typen av miljöer och öppningar i stadsbilden blir allt mer ovanliga.

Ekonomiska bedömare menar att antalet påbörjade bostäder i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren, till vad de menar är ohållbara nivåer. Flera byggföretag har redan rapporterat betydande minskningar i försäljningen samtidigt som många nya bostäder väntas komma ut på marknaden under den närmsta tiden.

Att i ett läge där konjunktur och efterfrågan sviker planera för ytterligare bebyggelse är felaktigt. Bäst vore om alla osålda bostadsrätter först befolkades, t.ex. genom att omvandla dem till hyresrätter.

Andra nyproducerade bostadsrätter på Södermalm har fått prisnivåer som enbart vänder sig till en extremt välbärgat kundkrets. Eftersom politiker och byggbolag agerar utifrån ett ekonomiskt perspektiv och tydligt väljer sina kunder och därmed stadens befolkning, finns det inget som tyder på att priserna i det här fallet kommer att bli rimliga. Och det i ett läge när överutbudet av dyra bostäder riskerar att stjälpa hela ekonomin.

Katarina hembygdsförening avstyrker planerna enligt Diarienr: 2015-12748 och anser att de ska avslås i sin helhet.

Katarina hembygdsförening uppmanar också Stockholm stad att sluta överexploatera det som för tillfället är trendiga områden och framförallt att sluta exploatera parker och grönområden, oavsett storlek.

Katarina hembygdsförening uppmanar också Stockholm stad att samordna exploatering i större planer så att hela dess omfattning framgår.

Förening:

Katarina Hembygdsförening

Skapad av: Håkan Eriksson (2019-01-11 08:46:41) Kontakta föreningen
Ändrad av: Håkan Eriksson (2019-01-14 11:14:47) Kontakta föreningen