Kärna hembygdsförening bildades 1951

Föreningens huvudaktiviteter är midsommarfirande, höstfest och julmarknad. Vidare förekommer loppmarknader, utflykter, berättarträffar, kaffeträffar m.m. Visning av hembygdsgården efter överenskommelse. Aktiv vävstuga under hela året. En av våra aktiva vävare är Barbro Petersson, besök henne gärna i vävstugan ”Dansen”, hon har en hel del historier att berätta. Hembygdsgården är beläget i Kärna socken Linköpings kommun.

Under vintern 1950-1951 anordnades i Kärna en studiecirkel i hembygdskunskap. Ledare för cirkeln var hembygdsvännen, kantor Erik Svensson. Cirkeln fick ett tiotal medlemmar. I denna studiecirkel diskuterades även möjligheten att bilda en hembygdsförening i Kärna.

Det som gjorde att tanken på en hembygdsförening blev verklighet var att stugan Kapplet på Lagerlundas ägor skulle rivas. Friherre Gustav Lagerfelt som ägde stugan tog kontakt med kantor Svensson som i sin tur kontaktade några hembygdsintresserade Kärnabor. De beslutade att undersöka om det fanns intresse för att bilda en hembygdsförening och att tillvarata stugan Kapplet.

Teckningslistor i affärerna

Listor lades ut i affärerna där intresserade kunde teckna sig som medlemmar i en blivande hembygdsförening. Den 21 augusti 1951 bildades Kärna hembygdsförening. En interimsstyrelse bestående av Ferdinand Cornelius, Holger Gustavsson och Erik Svensson tillsattes och fick i uppgift att utarbeta stadgar för föreningen.

Vid nästa årsmöte valdes en styrelse med Oskar Laudon som ordförande, kassör var Ferdinand Cornelius och sekreterare var Erik Svensson. Övriga ledamöter var Lisa Kvarnbäck och Byggmästare Nils Magnusson, Holger Gustavsson och Hannes Burlin, förste respektive andre suppleant.

Kommunen upplät mark

Problemet var att hitta en plats för stugan Kapplet, samt pengar för återuppbyggnaden av stugan.

Kärna kommun ställde ett område vid Röketorp till föreningens förfogande. Kärna kommun gav ett gott tillskott och tillsammans med vad föreningen själv kunde skrapa ihop hade man 10 800 kronor år 1960. Föreningen tog dessutom ett lån på 10 000 kronor, efter det kunde man börja bygga upp Kapplet.

Vindsröjning gav pengar

Olika utvägar diskuterades för att förbättra föreningens ekonomi. 1962 bad man folk att röja sina vindar och skänka övertaliga föremål till hembygdsföreningen. Många Kärnabor passade på att röja sina gömmor  och mer än 1000 olika föremål skänktes till den auktion som hembygdsföreningen höll en sommarkväll 1962. Auktionen inbringade 1600 kronor.

Många gåvor

Hembygdsföreningen har under årens lopp tagit emot många gåvor till sina samlingar. Samlingarna katalogiserades med hjälp av personal från Länsmuséet och det visade sig att föreningen hade 600 föremål.

Det mest unika föremålet är utan tvekan ”Spetsbergsmedaljen” Det är en medalj som deltagarna i räddningen nobile expeditionen erhöll för sina insatser 1928. En av deltagarna i räddningsexpeditionen var Olle Andersson som tillsammans med sin hustru blev medlem i hembygdsföreningen. Medaljen skänktes till föreningen av Olle Anderssons hustru Maria, efter att maken avlidit.

Föreningens ändamål

Enligt stadgarna är Kärna hembygdsförenings ändamål ”att värna om och vårda bygdens miljö och dess kulturarv och att föra detta vidare till kommande generationer”.

Föreningen och Hembygdsgården. En skrift sammanställd av Torsten Bladh och Nils-Erik Sandberg

// //