Hättekvarnen i Kareby

KVARNTYPEN
Kvarnen är en hättekvarn med vridbart huvud, sk Båthätta. Vingarna av gran kallas för gallervingar, och är gjorda så att man kan sätta segel på dem. På gammal Kareby dialekt så sa man ”häckeverk me grinner”. Vingaxeln är av massiv ek, och vilar i en lagerbock. Kronhjul kallas det stora kugghjulet på vingaxeln, och det har dialektnamnet ”kåggehjurt”, med träkuggar som driver spindelns kugghjul. Över kronhjulet ligger bromsen, som är gjord av pilträd för att inte börja brinna, sk ”nöeld”.
Bromsen regleras med en lång stång, som går ut från kvarnen och som förankras i marken. Den stång som man vrider hättan med, kallas för vridstång, eller ”rumpestång”. Taket eller hättan var av koppar, men är nu utbytt till annat material, pga att koppartjyvar var framme och stal det 2011.

KVARNPROJEKTET
Kareby Hembygdsförening hade sitt första årsmöte i februari 1960. Föreningens första ordförande hett John Larsson från Löstorp. Ett av de första projekten i föreningen blev att ta fram en hembygdsbok om Kareby. När Romelanda kommun något år senare köpte gården Hagen i Grokareby, så fick föreningen nyttjanderätt att använda berget på Hagen, för att placera en kvarn där. Föreningen beslutade då att att kvarnen från Arntorp skulle renoveras, och placeras på berget vid Hagen. Redan 1964 började demonteringen av kvarnen, och den fraktades till Hagen. Sedan vidtog ett stort ideellt arbete med att åter montera upp kvarnen på ett sådant sätt, att det åter skulle att mala på. Den 26 augusti 1967 blev det så en trivsam invigningsfest av den gamla hättekvarnen, som har kommit att bli en symbol för Kareby, där den står och blickar ut över Karebyslätten. innan Romelanda kommun uppgick i Kungälvs nybildade storkommun 1971, så beslöt kommunfullmäktige att överlämna ett 2770 kvadratmeter stort område att bedriva hembygdsverksamhet på. Fastighetsbeteckningen blev Grokareby Östergård 3:22.

HISTORIA
Väderkvarnen är en hättekvarn, och den är tillverkad i slutet av 1700-talet.
Varifrån kvarnen kommer ursprungligen vet man inte med säkerhet, men eftersom Kareby var en skogsfattig landsbygd, så har nog kvarnen kommit från ett skogrikare landskap. Därför är det svårt att veta vem eller vilka som tillverkat den.
Vad man vet, är att den fanns i Lundby i Kareby fram till 1895, då den flyttades till Hölehed, där den var i bruk fram till 1923. 1923 monterades den åter ner och flyttades till Arntorp, där den sattes upp och gjordes iordning, för att sedan vara i bruk under 1920- och 30-talen. Eftersom kvarnen hade några år på nacken, så blev reparationerna allt tätare, och stillestånden allt längre. Då det även kom andra sätt att mala på, i och med elens införande, började avvecklingen så sakta av både väder- och skvaltkvarnar, och kvarnen i Arntorp togs ur bruk. Av en tillfällighet blev Kville Hembygdsförening intresserade av kvarnen, och köpte den för att ta den till Kville i Bohuslän. Så blev det dock inte, utan kvarnen blev stående i Arntorp, där väder och vind ansatte den allt hårdare genom åren. Det slutade med att Hembygdsföreningen i Kville inte kunde ta sig an kvarnen, utan Kareby, som hade bildat en Hembygdsförening 1960, fick kvarnen som gåva av Hembygdsföreningen i Kville.

Hitta aktivitet

Inga aktiviteter