Kareby Hembygdsförening

Kareby hembygdsförening bildades 1959 av några Hembygdsintresserade Karebybor. Föreningens syfte, enligt stadgarnas första paragraf, är att väcka intresse för hembygden i Kareby. Föreningen skall också verka för en förnuftig omsorg om de skatter av natur och kultur, samt uppmuntra till en aktiv Hembygdsvård.
Vid det första årsmötet som hölls i februari 1960, valdes John Larsson från Löstorp, till föreningens ordförande.
Eftersom Kareby är en mycket gammal jordbruksbygd, blev emblemet för Hembygdsföreningen en bild på en lantbrukare som plöjer med hästar, och med väderkvarnen i bakgrunden. Detta emblem skapades 1962 av Erland Allansson i Kareby.

Kareby Hembygdsförening är medlem i Bohusläns Hembygdsförbund, och deltar flitigt när olika aktiviteter erbjuds.
Föreningen ser också till att Kareby får ett rikt utbud av aktiviteter, såsom gökottor, friluftsgudstjänster, Valborgsfirande och midsommarfirande.
En mycket uppskattad återkommande verksamhet är Hembygdsdagen med tyngdpunkt på bakning och andra äldre hantverk, samt god social gemenskap.

Den första byggnaden som uppfördes var väderkvarnen. Den har tidigare stått i Arntorp, och tillföll Kareby Hembygdsförening, då den fick lämna plats åt det kommande motorvägsbygget. Kvarnen plockades ner 1964, och transporterades till sin nuvarande plats på berget ovanför Hembygdsgården.
Kvarnen är en 1800-tals hättekvarn med vridbart tak och vingar, och är i körbart skick.

Nästa hus som kom på plats blev ett boningshus från Hängnan. Detta skänktes 1970 av Gerd Larsson och Kurt Johansson. Det är ett 1800-talshus av typ enkelbyggnad, med kök, storstuga och framkammare, och en vind som utgjordes av övernattningsrum och förråd. Detta utrymme används idag som museum, där många föremål från Kareby kan beses. Huset har också tjänstgjort som gästgiveri med övernattningsmöjlighet under några år, när det förekom marknader på ”Martnasbacken” vid Romesjön. Det har också används som skjutskifte när nämndemannen Olof Torstensson bodde där.

Ladugården kommer från Hultet, och skänktes 1985 av Georg Andersson till föreningen, där den byggdes upp igen, och invigdes 1986. Byggnaden är från 1800-talet, och inrymmer fähus, lada, loge samt ett mindre loft. En tröskvandring från Orust har också placerats ihop med logen, för att få en fin enhet.
Logen används ofta som trivselutrymme när olika evenemang förekommer i föreningen. Här förvaras också en hel del föremål från bygden, såsom vagnar, kärror och större jordbruksredskap.

Smedjan är en tidsenlig bysmedja från 1800-talet, och är i brukbart skick. Den är skänkt av Gunnar Andersson i Ringby. Den uppfördes vid Hembygdsgården som ett elevarbete 1984, med kommunal ungdomsarbetskraft. Ansvarig för detta var föreningens starka kraft, Karl Andreasson.
Smedjan används ibland till olika studiecirklar i smide, för att föra smidestraditionen vidare i bygden

Hitta aktivitet

Inga aktiviteter