Om oss

 

Kållereds Hembygdsförening Långåker Ändamål och historik

Kållereds Hembygdsgille bildades 1977 och medlemsantalet är i år, 2023, lite fler än 400. Föreningen ändrade namn från hembygdsgille till hembygdsförening 2017, året då föreningen firade 40 år.

Föreningen bedriver hembygdsforskning, byggnadsvård. Vård, insamling och dokumentering av föremål, identifiering av gamla fotografier och insamling och arkivering av dokument såsom gårdsdhandlingar, kläder etc.

En ideell förening

Föreningen är en ideell förening vars ändamål är att inom Kållereds socken (senare kommun), värna om och vårda hembygdens miljö och kulturarv samt föra det vidare till kommande generationer, genom att insamla föremål, fotografier och andra handlingar med anknytning till bygden, men även att dokumentera bebyggelse, personer och händelser i Kållered.

Vandringar, studiecirklar och dokumentering av gårdar i Kållered

Föreningen har arrangerat många vandringar runt om i Kållered för att se på gårdar och hus som finns kvar och letat efter grunder till de som är borta. Föreningen har ett stort "gårdsarkiv" med berättelser, dokument och en del fotografier med material från olika gårdar i Kållered. I studiecirklar har olika medlemmar gått igenom och dokumenterat alla gårdar i Kållered, var de ligger, eller de som nu är rivna, har legat. I cirklarna har man utrett vilka människor som bott på och brukat gårdarna. All dokumentation förvaras i arkivet på Långåker.

Fotosamling

Fotosamlingen är stor med både pappersbilder och dia. Vi har genom Bohusläns museum i Uddevalla gjort om många gamla bilder till dia. Diaprojektorn var tidigare det enklaste sättet att samtidigt visa fotografier för större grupper. Vår ordförande Staffan Bjerrhede med flera är ofta ute i föreningar och skolor och visar bilder och berättar om gamla Kållered. Idag visar vi inte dia utan allt material visas digitalt med hjälp av dator och projektor. Under de senaste åren har ett stort arbete gjorts för att skanna och digitalisera fotosamlingen så att den kan publiceras på nätet. Mer än 2000 av hembygdsföreningens fotografier finns nu på "digitalt museum". Mölndals museum har hjälpt oss att lägga ut dem på nätet. Digitalt museum

Video på Youtube

Föreningen har spelat i en hel del material från verksamheten  och lagt ut på Youtube. Dessa är åtkomliga via föreningens hemsida.

Skrifter

Skriftserien är också ganska stor, relativt sett, och beskriver personer, gårdar och händelser framför allt från det gamla Kållered. Skrifterna är författade av medlemmar i föreningen.

Långåker

Föreningen fick hyra Långåker 1979. 1986 köpte föreningen gården. Tomten är ca 6000 kvadratmeter. Ett omfattande renoveringsarbete sattes igång omgående. Husen var rätt nedgångna. Boningshuset hade stått länge med ett läckande tak med de följder som det får och var nödvändigt att åtgärda. Fuktskador och murket virke fick bytas ut, med mera. Den gamla ladugården och ladan hade rasat ihop och gick inte att bevara. Nedanstående foto visar den hopsäckade ladan. Allt fick rivas.

Image

 

En lada i Tollered, som skänktes av Verner Karlsson, monterades ned och virket användes till det nya huset på Långåker. Resultatet blev den nya byggnaden som innehåller samlingssal, kök och det föreningen kallar logen. Dessa arbeten tog ca 5 år. Arbetena finns dokumenterade på fotografier och till viss del video. Nedan syns ladan i Tollered som monterades ned, märktes upp och transporterades till Långåker. Takteglet togs också tillvara. Därefter monterades ladan upp igen.

Image

 

Fortfarande pågår utveckling av Långåker, till exempel har det under de senaste åren tillkommit en vagnbod för förvaring av de gamla maskinerna och redskapen.

En tröskvandring har också satts upp intill vagnboden. Inne i huvudbyggnaden har ett nytt förråd tillkommit samt ytterligare en toalett.

Image

 

Den största insatsen sedan flytten av ladan från Tollered gjordes under 2018. Då tillkom en utbyggnad av huvudbyggnaden. Mycket arbete utfördes av aktiva medlemmar som la ned åtskilliga arbetstimmar för att bland annat få större möteslokal och ett arkiv. Utbyggnaden invigdes 31 mars 2019 efter att medlemmarna lagt ned sammanlagt mer än 5000 timmar i ideellt arbete.

2020 gjordes nästa etapp, en tillbyggnad av logen. Tillbyggnaden är tänkt för förvaring av maskiner, redskap och verkstad. Denna tillbyggnad hade liksom de tidigare inte heller kommit till utan medlemmarnas insatser.

Långåkers historia

Det finns dokumenterat att det funnits bebyggelse på Långåker sedan 1500-talet, då skrevs namnet ”Longakier” vilket enligt släktforskaren Sture Bjelkåker betydde det långa kärret.

Äldste brukaren som nämns i mantalslängderna är Gunar ij Longacker från 1560, gården var då kronohemman och arrenderades ut mot en årlig arrendeavgift som betalades till kronan. Gården omfattade 1 mantal. Mantal är ett skattemått och inte en areal som man kan tro. 1 mantal skulle kunna ge en familj försörjning och skatt togs ut efter det måttet.

Ägare

År 1643 fick adelsmannen Johan Wärnskiöld gården. Han hade deltagit i det 30åriga kriget. Ätten är numera utdöd.

År 1683 återgick Långåker till kronan i samband med Karl Xl:s reduktion.

På 1680-talet brukades gården av Nils Svensson och Nils Bengtsson och efter dem på 1690-talet av Jon Andersson.

Långåker friköptes från kronan i början av 1700-talet. Köpebrevet utfärdades 2 april 1704. Köpeskillingen var 155 daler silvermynt motsvarande ca 40 000 kr i dagens penningvärde. (ref: Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292.)

Brevet kom bort på vägen till Långåker. Ett nytt utfärdades den 27 maj 1710. Gården taxerades då till 5/8 mantal.

Släktleden efter Nils och Jon är oklara. Från ca 1730-talet ägdes gården av Carl Ericsson o.h.h. Elin Helgesdotter. Deras ättlingar brukade gården fram till 1960.

Vid storskiftet 1824 ägdes gården av Carl och Lars Ericsson, barnbarn till ovan nämnde Carl Ericsson.

1850 löste Lars Ericssons dotter Britta Maria och hennes man Bengt Börjesson från Heljered, ut sin mor och syskon, och ägde vid skiftet 1873 25/64 mantal av Långåker.

1879 sålde Bengt Börjesson gården till sina söner Niclas och Janne Ludvig Bengtsson.

Gården brukades sedan av Janne Ludvigs söner Ernst Edvin och Johan Natanael.

Den 1 juli 1986 sålde Johan Natanaels svärson Gunnar Nilsson, som varit gift med dottern Nina, boningshuset med tomt till Kållereds Hembygdsgille, numera Kållereds Hembygdsförening, att användas som Hembygdsgård.

Forskningen angående ägandeförhållandena på Långåker har gjorts av den numera bortgångne Sture Bjelkåker, Linköping. Han var släkt till Långåker och ordnade för några år sedan en kusinträff här med deltagare från hela landet