Lördagen 14/5 var vi ett knappt 30-tal som begav oss ut på upptäcktsfärd utmed Gimmerstas krokiga och backiga vägar.  Vi for på cykel och traktorvagn med ett första stopp vid Perstugan i Leby. Huset som en gång ansågs som ett svartbygge och innehavaren Erik Larsson 1859 dömdes av Svea hovrätt ”att bortföra den av honom uppförda stugbyggnad, …” men det står alltså kvar ännu idag.

Vid Fiskartorpet mötte oss Lars Nordling som berättade om sitt hus historia men också om den fornlämningsrika mark den ligger på som har varit bebyggd i över 4000 år eller sedan Öljaren fick sin nuvarande form efter landhöjningen.
Färden fortsatte nu till Norrsätter som har rötter i medeltiden och som troligen då var en fäbod under Gimmersta. Härifrån var det planerat att göra ett stopp vid Stora Hökhult men det fick anstå till en senare tur då vägarna dit ännu inte var farbara. I stället fick vi ett efterlängtat kaffestopp vi Hagabergs skola där såväl den första folkskolan från 1870-talet och småskolan från 1929 på senare tid fått nytt liv med unga människor som rustat skolorna med varsam hand. Skolan måste ha varit en uppskattad arbetsplats för under de ca 75 år den var i bruk fanns här endast tre fast anställda lärare för såväl folk- som småskolan.
Nu var det dags att vända åter mot mer tätbebyggda trakter med ett sista stopp vid Råby, som ursprungligen var bostäder för Gimmerstas statare och som på 1950-talet blev Julita Kommuns första pensionärsbostäder. Mitt för Råby låg en gång utgården Hvithälla som för 200 år sedan omvandlades till sjukstuga för veneriskt sjuka innan det plockades ner och återuppbyggdes i Äsköping 1834 som socknens första fasta skola.
Från Råby fortsatte fram till 1980-talet, den gamla häradsvägen som band samman Flodas och Julitas gästgivargårdar, över fälten till byn Råby. Gimmerstas dåvarande ägare ansåg då att vägen var ett hinder för ett rationellt jordbruk och sedan dess får vi cyklister nöja oss med den fina kastanjeallén på vår sista bit av dagens tur.

Text: Leif Thegle

Foto: Roger Johnsson