Södermanlands Hembygdsförbund gav i uppdrag åt en festkommittè att sommaren 1936 ordna en hembygdsfest vid Julita Skans. I samband med festarbetet kom tanken upp hos kommitténs medlemmar att bilda en hembygdsförening. Allmänheten kallades till ett möte vid Julita skans och den 17 juni 1936 beslutades enhälligt att bilda Julita Hembygdsförening.

Föreningen var mycket aktiv framför allt under senare delen av 40-talet med hembygdsdagar på Julita skans där det ibland spelades teater med lokala aktörer i rollerna. Detta har för övrigt återupptagits vid ett par tillfällen under senare år.
Men tiderna förändrades under 50 och 60-talet, landsbygden började avfolkas och intresset för hembygdsfrågorna avtog.
12 maj 1960 protokollfördes det sista mötet. Inom styrelsen diskuterades det kommande årsmötet som skulle hållas på hösten, något sådant finns inte protokollfört. Efter 24 år lägger sig föreningen till vila.

Den 4 april 1978
"-Intresset för hembygden har ökat stadigt. Vi är särskilt gynnade i Julita med  Nordiska museet inom våra hank och stör som garant för att det förgångna inte försvinner in i det okända. Men hembygdsvård är inte bara att någon eller några dokumenterar och räddar åt eftervärlden ting och leverne i en bygd. Hembygdsvården är också att var och en som har intresse engagerar sig i arbetet och svarar för sin lilla bit."

Orden ovan är en del i ett anförande av blivande ordföranden Lars Pettersson i den fullsatta NTO-lokalen i Äsköping där det beslutades att verksamheten i Julita Hembygdsförening skulle återupptas 18 år efter att den somnat in.

Fyra decennier senare kan man konstatera att många är de medlemmar som engagerat sig och bidragit med sin stora eller lilla värdefulla bit som sammantaget gjort att föreningen genom åren kunnat genomföra många lyckade dokumentationer och arrangemang varav de mest publika just nu väl får sägas vara de två marknadsdagar, Hemvändardagen och julmarknaden som arrangeras vid de i sitt slag helt unika torgbodarna i Äsköping.

Lars Petterssons ord från årsskriften 1986 får avsluta, de är lika aktuella nu som då.

Det är styrelsens förhoppning att även i fortsättningen få känna den stimulans i föreningsarbetet som alla hembygdsvänner bidrar till genom medlemskap, deltagande i aktiviteter mm. Vi ser framtiden an med tillförsikt.