Historik


Föreningens historik i korta drag:

1930-tal: Föreningen bildas 

Jäts hembygdsförening bildades den 19 augusti 1930. Till hembygdsföreningens första styrelse valdes kantor Herman Lagerqvist som ordförande, löjtnant Ivar Lysén som vice ordförande, lantbrukaren Gustav Johansson som kassör tillika sekreterare samt lantbrukare Karl Danielsson. Styrelsen hade denna sammansättning under de första fem åren. Den årliga medlemsavgiften beslutades till 1 kr medan avgiften för ständiga medlemmar låg på 15 kr. Aktiviteter som bedrevs under de första åren handlade om basarer och underhållningsaftnar. Dessa aktiviteter hade ett varierat utfall varför föreningens verksamhet låg delvis nere under senare delen av 1930-talet.

1940-tal: Nystart

 

År 1942 återupplivades föreningen och det bildades en ny styrelse. Till ordförande valdes folkskollärare Gustav Benedictus medan lantbrukare Gustav Johansson valdes till vice ordförande och kassör. Övriga ledamöter var kapten Ivar Lysén samt Karl och Jenny Danielsson. Ett första uppdrag denna styrelse tog tag i var att restaurera hembygdsstugan. Denna restaurering innebar bland annat att taket och skorstenen lagades, väggar togs bort och att spisen murades upp. En hel del museiföremål samlades in under denna tid som förvarades i hembygdsstugan. Under fyrtiotalet hade föreningen strax över 100 medlemmar och styrelsen tog under denna tid initiativ till att organisera festligheter både vid valborg och midsommar.

1950-tal: Kung Gustaf VI Adolf besöker Jät

Under 1950-talet blev festligheterna kring nämnda högtider till återkommande samlingspunkter. Aktiviteterna utökades även med att hembygdsföreningen arrangerade kyrkkaffe under sommaren. Hembygdsföreningen inkluderade nu även Djura Nöbbele, förutom Jät och Jätsberg. I början av 1950-talet togs även initiativ till att renskriva August Strömbergs skrifter om Jät och dess invånare från 1800-talet till 1946. Denna skrift blev inbunden och fanns för utlåning mot en avgift på 1 kr. Under 1950-talet genomfördes ytterligare en renovering av taket på hembygdsstugan. Under mitten av samma årtionde planerades för ett besök av kungen under sin eriksgata. En del av denna planering innebar att hembygdsföreningen såg till att den så kallade kungastenen, med kungens namnteckning, kom till. En stor diskussion som hembygdsföreningen var involverad i under slutet av 1950-talet var om den gamla stenbron över Agge å skulle rivas eller vara kvar. Hembygdsföreningens ståndpunkt var att bron skulle bevaras.

1960-tal: Hur ska minnen från förr bevaras?

I början av 1960-talet ligger medlemsavgiften på 2 kr för ett gift par och 1 kr för övriga. År 1960 inrättades en kommitté som fick uppdrag att ordna en julgran framför hembygdsstugan. Frågan om stenbron fortsatte att engagera samtidigt som engagemanget i hembygdsföreningen och dess styrelse varierade något under detta årtionde. Under mitten av 1960-talet gjordes bandupptagningar av äldre personer i syfte att kunna göra förteckningar av äldre bebyggelse. I slutet av 1960-talet låg medlemsavgiften på 5 kr.

1970-tal: El till hembygdsstugan

Under 1970-talet beslutade styrelsen att dra in el i hembygdsstugan och bidra med 1000 kr till renovering av orgeln i Jäts gamla kyrka.

1980-tal: Bevara kulturminnen genom film och upprustning

I början av 1980-talet låg medlemsavgiften på 10 kr och föreningen hade 30 000 kr i kassan. I början av 1980-talet fick föreningen en fråga från kyrkorådet om att under sommaren organisera öppning och stängning av Jäts gamla kyrka. Därefter har det blivit en tradition. Under detta årtionde gjordes en del upprustningar, exempelvis det så kallade tjuvahålet och varggropen. Stig Almqvist gjorde färdigt Jätfilmen 1987. 1989 arrangerades den första gökottan, en aktivitet som har blivit en tradition i föreningen. Föreningen ansvarade även för kaffeservering i samband med husförhör som anordnades i hembygdsstugan.

1990-tal: 80-talets anda fortsätter

_20161022_202918

Under 1990-talet arrangerade hembygdsföreningen natur- och kulturrundor samt den så kallade Jätdagen. Under Jätdagen ordnades bland annat en fotoutställning i Loke. År 1993 beslutade styrelsen att hembygdsföreningen ska ta hand om klockringningen vid Jäts gamla kyrka under sommaren samt nyårs- och påskafton. För denna insats får föreningen 1000 kr i ersättning av kyrkorådet. År 1997 arrangerade hembygdsföreningen så kallade Strömbergsdagar för att uppmärksamma att det var 50 år sedan författaren och spelmannen August Strömberg gick bort. År 1998 lades ett nytt torvtak på hembygdsstugan.

Inskriptionen på klockan lyder enligt en rapport från Smålands museum (2007:52): ”År 1935, då Gustav V var konung i Sverige, Sam Stadener biskop i Växjö, Sven Aug Hjelmgren kyrkoherde, Bertil Jansson v pastor, Aug Danielsson och Robert Karlsson kyrkovärdar och Herman Lagerkvist kantor i Jät, skänktes denna klocka av föreningar och enskilda till Jäts gamla kyrka. Gjuten av M & O Ohlsson i Ystad”. 

2000-talet: 70-års jubileum

År 2000 firade föreningen 70-års jubileum. Det firades bland annat genom att en båtfärd arrangerades genom Agga å till Sirkön för vidare färd till Urshult. På 2000-talet har föreningens traditionella aktiviteter både hållits vid liv och utvecklats.

Informationen ovan om hembygdsföreningens historia är baserad på Jubileumsskrift över Jäts Hembygdsförening 1930 – 2000. 

Se också Småland museums rapport 2007:52: Jäts gamla kyrkogård Kinnevalds kontrakt Växjö stift. av H. Åkerberg 

Editerad av: Thorbjörn Nilsson (2019-01-01 13:30:23)