Oscar Fredrik Wijkman

Berättat av Brage Lundström 2005.

Bild: Oscar Fredrik Wijkman
Foto: Arvid Ridner. Bildkälla: Västerås stadsarkiv, bildbanken.

Oscar Fredrik Wijkman var en av de mest bemärkta personerna i Västerås runt slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Han flyttade från Hallstahammar till Västerås och startade  Västerås Mekaniska Verkstad 1874. Där tillverkades lantbruksmaskiner och utfördes andra uppdrag. Verkstaden låg i nära järnvägen. Oskar Fredrik Wijkman hade träffat Jonas Wenström och Ludvig Fredholm som drev tillverkning av elektriska generatorer (dynamomaskiner) i Arboga. När den fabriken blev för liten hjälpte Wijkman till att tillverkningen flyttades till Västerås genom att upplåta mark och lova elektrisk ström.  Turbinhuset byggdes 1891 och ASEA samlade sina verksamheter till Västerås. Oscar Fredrik Wijkman var med i stadens styrelse och blev av gemene man kallad ”Gud Fader”.

Bild: Westerås Mekaniska Verkstad i slutet av 1874.
Foto: Okänd. Bildkälla: Heby kommunarkiv.

Hans far, skolläraren Johan Gustaf Wijkman, var född i Sala landsförsamling den 25/5 1807 och son till hyttarbetaren Zackarias Wickman och Brita Stina Björk boende i Backa. I Genline GID 2367.18.42500 och 2367.28.7760 finns dessa uppgifter.

Varför Johan Gustaf valde att bli skollärare kan kanske bero på att i Backa, kanske på samma gård bodde, som framgår av utdraget från husförhörslängden, skolmästaren Eric Ahlbom.Johan Gustaf kallade sig Wijkman och blev skollärare. Han flyttade till Hälleforsnäs. I Lilla Mellösa socken föddes Oscar Fredrik 1841. Såvitt jag kan tolka husförhörslängden låg skolhuset på brukets område eller redovisas som en del inom bruksområdet. Kanske Helleforsnäs ursprungligen var bruket.

Johan Gustaf Wijkman, flyttade till Hälleforsnäs 1835. Någon månad därefter flyttade även Fredrika Sofia Wallenström från Stockholm, som han vigs med i Hälleforsnäs den 13/ 3 1836. Första barnet föds 1/1 1836 och sedan får de ett stort antal barn, varav några dör, fram till 1850. Oscar Fredrik var den näst äldsta sonen av tre. O F:s äldre bror Gustaf Theodor flyttar även han till Västerås via Köping.

Källor; GID 2119.1.14800, 2119.2.23100, 2119.11.40600/40800, 2119.4.47200, 2119.6.36600, 2119.7.72100, 2119.8.105400, 2119.10.35200, 2119.27.88700.

Den 21/10 1856 tar Oscar Fredrik ut flyttningsattest i Lilla Mellösa församling för flytt till Torshälla.

I flyttningsboken för Torshälla GID 2177.2.6800 anges att han blev skriven i församlingen den 7 november 1856. (Nr 30) Han angavs vara kontorseleven Oscar Fredrik Wickman (1 är man) och flyttade till Holmen.

I hfl för Torshälla GID 2177.18.62500 1861 – 1865, för Holmen enligt nedan, anges att Werkmäst. Elev. Oscar Fredr. Wickman född 1841 i L. Mellösa bodde där. Under står f.d. Bruket. Tyvärr finns inte längden för perioden mellan 1856 och 1861 i Genlines databas.

 

Husförhörslängden för 1861 – 1865 GID 2177.9.47300 anger att Werkmästareeleven Oscar Fredr. Wijkman 1861 kom till Holmen och 1864 till No 21, som avser Nyby bruk. I samband med flytten hade han avancerat från verkmästareelev till verkmästare.

Vid Nyby bruk angavs vid denna tid som Disponent, Brukspatronen Carl Zethelius, född 1811 i Stockholm. Om han också ägde bruket är okänt. I Hfl står att ägare är Brpatr. Zethelii Arfv., möjligtvis arvtagarna. Bruket var priviligerat för 3 000 Sktt. (skeppund) stångjärn.

Hertig Karl (Karl IX) lät även bygga en kanal i Torshälla färdig 1610. Eskilstuna kanal blev färdig 1860, en viktig farled för Eskilstunas industrier, främst Munktells och Gevärfaktoriet. Ett skeppsvarv fanns i Torshälla som en gång var en stor sjöfartstad. 1628 anlade Hubert de Besche på Gustav II Adolfs uppdrag Torshälla kronokvarn, centralt i Torshälla. Holmens Bruk tillkom efter att man vid den tiden fått smidesprivilegier och år 1641 beskrivs en Hammarsmedja och Schnideswärk på en karta.

Kronogården Nyby köptes till skatte i slutet av 1600-talet av advokatfiskalen, hauptmannen N. Gavelius (adlad Adelstierna 1708, då gården blev frälse). Efter 1807 tillhörde den mekanikern Erik Nordevall, därefter hans måg Adolf Zethelius, som där 1829 anlade järnverket, och efter honom sonen Erik Zethelius. Nyby bruks AB bildades 1892.

1865 den 2 oktober tar Werkmästaren Oscar Fredr. Wijkman boende på no 12 ut flyttningsattest för flytt till Hallstahammar, Svedvi sn. GID 2177.2.14700.

Oscar Fredrik verkar inte ha kommit till Hallstahammar förrän 1868, enligt nedan. Var han i Stockholm dessa tre år för att bli ingenjör? Verkmästaren Wijkman har sin yngre syster boende i Hallstahammar till dess att hon flyttar till L. Mellösa. 1874 flyttar han själv till Västerås.

I november 1874 kommer Ingenjören Oscar Fredrik Wijkman till Västerås. GID 2605.25.60800.

Båda bröderna Wijkman flyttar till Västerås samma år - 1874. Gustaf Teodor kom via Köping. G T gifte sig 1861 med Johanna Gustafa Wretman från Stockholm. De hade barnen Oscar Werner 1860, Edvard Hjalmar 1861, Ernst Hugo 1863, Gustaf Teodor 1864, Ivar Ture 1865, Carl Fritz 1868, Lorentz Martimer 1870, Johan Algot 1872, Arnold Filip 1873. Fyra av sönerna dör i Västerås enligt Hfl. GID 2605.30.21900

1881 dör Gustaf Teodor, som anges vara snickeriförman på Mek. V. vid sin död, möjligtvis hos sin bror.

Sala Hytta, nordöst om Sala stad

På Häradsekonomiska kartan från ca 1900, syns hyttområdet, där det idag finns en kvarn och lite andra byggnader. Några kilometer utanför hyttområdet finns den lilla byn Backa, där en del av O F Wijkman anfäder bodde.

Namnet Wickman kommer från hans farfars fars styvfader. O F:s farfars farmor var född i Huddunge. Hon var änka när hon 1744 gifte sig med Smeden och änkemannen Johan Wickman i Sala. Hennes son Hans (FF F) född 1734 tog styvfaderns efternamn. Hans hade sonen Zackarias (FF) född 1768 och vars son Johan Gustaf (F) var född 1807.

Hyttan

Om Hyttan på bilden ovan har någon likhet med Salahyttan, är oklart. I vilket fall som helst, så hade väldigt många av anfäderna, sin sysselsättning vid hyttan.

Smeden Johan Wickman dog vid Delbogruvan i Sala 1762.

Oscar Fredrik hade dock en del av sin verksamhet i Morgongåva, i den bygd som hans anfäder kom från.

Han borde rimligtvis ha känt till varifrån hans far, farfar och farfars far kom från.

Av Brage Lundström, publicerat 2005.
Ulf Kjellsson uppdaterade inledningen 2020-10-29.

Om författaren

Bild: Brage Lundström. Foto: Okänd. Licens CC BY 4.0.

Brage Lundström är född 1941 i Sjulsmark, Piteå. Målare i Luleå. SSU- och partiombudsman i Västmanland 1967 -71. Riksbyggen i Västerås 1973, Stockholm 1974, Riksbyggechef i Jämtland 1976 och i Västmanland 1980. Förvaltningschef HSB Västmanland 1990 - 2002. Ledamot av kommunfullmäktige i Västerås i 10 år samt ledamot av Byggnadsnämnden, Park och Idrottsstyrelsen samt Renhållningsstyrelsen. Hembygds- och släktforskare med tre utgivna böcker om hembygden.