Keijsers metallfabrik.

Sammanställt av Ulf Kjellsson, augusti 2020.

Innehåll

         Inledning
         Första fabriken
         Produkter
         Fabriken med trappgavlarna
         Nedläggning

Inledning

Många västeråsare kommer ihåg Carl Keijser & Co med sina röda tegelhus med trappstegsgavlar på backkrönet mellan Kyrkbacken och Blåsbo, intill där Cityringen drar fram i dag. Fabriken var aktiv åren 1883 – 1968. Där tillverkades bruksföremål i koppar, mässing, nysilver samt förnicklat.

Första fabriken

Företaget Carl Keijser & Co startades 1883 av bröderna Carl Wilhelm Keijser och Johannes Keijser. Den senare hade erfarenhet av metallföremålstillverkning från  Skultuna Messingsbruk. Fabriken låg på norra delen av Kyrkbacken, inne på gården i kvarteret Fabian, bakom huset med adress Blåsbogatan 10.
Under 1880-talet skulle Västerås domkyrka förses med elektrisk belysning. Man tog då kontakt med Carl Keijser år 1888 som lät tillverka åtta ljuskronor som skulle sättas upp i domkyrkan. Modellerna var baserade på ljuskronorna från bruket i Skultuna. 6 av dessa ljuskronor hade 6 pipor i en krans, medan 2 hade 3x5 pipor i krans. De 2 sistnämnda sattes upp vid högaltaret, men finns idag inne i Café Malin intill domkyrkan, och resten sattes upp längs vägen fram till högaltaret.

Omslaget till Keijsers priskurant från 1894.
 

Keijsers priskurant 1894, sidan 3.  

Produkter

I Keijsers metallfabrik tillverkades bland annat kaffekannor, vattenkokare, mortlar, snusdosor, ljusstakar och ljuskronor.

Här är en lista med produkter som tillverkades i Keijsers metallfabrik enligt priskuranten från 1894:

Plåtmanufakturarbeten: Thekök (kanna med värmare undertill) och thekannor, kaffekannor med handtag i metall eller trä, kaffekokare till Primus fotogenkök, gräddkannor, sockerskålar, fruktfat, brödfat, såsskålar, bägare och servisbrickor.

Bild: Ljusstakar och en förnicklad kaffekanna med svarvat träskaft. Kaffekannan är på 1,3 liter och har nr 25 i priskuranten ovan. Den kostade då 8 kronor och 55 öre. 
Foto: Henrik Tengstrand.

Gjutna manufakturarbeten: kandelabrar (med två eller tre armar), enpipiga ljusstakar, tändsticksställ, spelbordsljusstakar, nattbordsljusstakar och tamburljusstakar.

Övriga gjutna produkter: vattenkran, sirapskran, ventiler för vatten och ånga, rörkranar, hästklockor, slädklockor, mortlar, handsprutor, spottlådor, snusdosor och tobaksdosor.
Material som användes var koppar, mässing, pinsback (80% koppar och 10% zink) och nysilver.

En udda produkt är tvålskumsapparat. Den användes i en frisersalong för att ge varmt raklödder. Tvålskumsapparaten med märke Aros var av A. Lööf i Västerås. Den var försedd med elektrisk värmning.

Bild: Tvålskumsapparat tillverkad hos Keijsers metallfabrik. Använd under 30 år från 1934 i en frisérsalong i Alingsås.
Foto: Okänd. Bildkälla: Digitalt museum, Alingsås museum, AM 3477.

Senare utökades produktionen med stegar i lättmetall och halvfabrikat till andra industrier.

Fabriken med trappgavlarna

Carl Keijser utvidgade rörelsen och köpte 1901 en tomt strax intill den första verkstaden, i kvarteret Felix nr 2, med infart från Norra Ringvägen (på den tiden Norra Esplanaden). Tomten låg högst på Kyrkbacken. Den branta backen från Skultunavägen upp till den nya fabriken och ner på andra sidan till Vasagatan kallades Keijsers backe. Byggnaderna ritades av stadsingenjören  Fredrik Gewalt och var inspirerade av dåtidens romantiska industriarkitektur, där grottekvarnarna blev medeltidsborgar. Byggandet av fabriken startade och den nya fabriken invigdes år 1905.

Bild: Keijsers metallfabrik, stora byggnaden 1964. Domkyrkan syns i bakgrunden.
Foto: Lennart Nilsson. Bilden ägs av familjen Keijser.

Den stora byggnaden innehöll press- och hopsättningsavdelning samt avdelningen för tryckning, svarvning, förnickling och  elektroplätering.

Bakom den stora byggnaden låg en lägre med trappgavlar, som var kontoret och intill den låg ytterligare en liten byggnad med skorsten som innehöll gjuteri och rum för betning och förtenning.

Det fanns flera byggnader med trappgavlar i Västerås, till exempel Aseas äldsta kontorsbyggnad från 1892, som låg i hörnet av nuvarande Karlsgatan och Södra Ringvägen. Svenska Metallverkens stora valsverksbyggnad har också en liknande fasad. Den byggnaden finns kvar än i dag på Kopparlunden.

Bild: Interiör i Keijsers metallfabrik. 
Foto: Okänd. Bilden ägs av familjen Keijser.

Fabriken hade år 1910 cirka 40 anställda industriarbetare. Keijsers var i början en av de större metallindustrierna i Västerås, men kom snart i skuggan av Svenska Metallverken.

Bild: Reklamaffisch med Keijsers fabrik och produkter. 
Foto: Arvid Ridner. Bildkälla: Västerås stadsarkiv, bildbanken.

Firman ombildades 1914 till aktiebolag, med Carl Wilhelm Keijser som vd. År 1947 har man förutom tidigare produkter även mjölkmätare och tvålskumsapparater. Verkställande direktör för Keijsers var då Robert Keijser. Firman hade då 30 industriarbetare. Under 1950-talet uppstod en brand i gjuteriet och i uthusen mot Kyrkbacksgatan i kvarteret Fabian. Senare, år 1954 brann ett tvåvånings timrat bostadshus i Blåsbogatan 10.

Bild: Västerås stad genomförde en sänkning av Keijsers backe (Norra Ringvägen) 1968.
Foto: Okänd. Bildkälla: Västerås stadsarkiv, bildbanken, SBK_F26.

Keijsers produktion flyttades från Kyrkbacken norrut till Tunbytorpsgatan 1.
I en intervju i VLT 1968, när familjeföretaget var på väg att slutföra flytten till Tunbytorp, berättade dåvarande fabrikören Georg Keijser att företaget som mest haft ett femtiotal anställda.
– Från början hade vi mycket folk med relativt liten omsättning – nu har vi litet folk med relativt stor omsättning.
Maskinerna gjorde jobbet. Efterfrågan på tekök och snusdosor hade minskat, medan lättmetallstegarna sålde bra.

Efter flytten till Tunbytorp revs Keijsers fabriksbyggnader på Kyrkbacken.

Nedläggning

Produktionen pågick på Tunbytorp tills företaget 1974 såldes till AB  Wibe i Mora som fortsatte tillverkningen av stegar i lättmetall.
Fabrikens tomt på Kyrkbacken gjordes om till bilparkering. Kvar på Kyrkbacken finns parkeringsplatsen på den gamla fabrikstomten och Keijsers två bostadshus Blåsbogatan 12 i nationalromantisk stil, byggd år 1910, och Blåsbogatan 14 i jugendstil, byggd år 1905.

Text från Wikipedia Keijsers metallfabrik av Dependability med bidrag från Föreningen Kyrkbacken i Västerås och Anders Lif. Licensierad enligt Creative Commons  (CC BY 4.0).

Om författaren, se Power Big Meet i Västerås.

Publicerat 2020-08-30. Uppdaterad 2021-02-01.