Gasverk och Biogas

Sammanställt av Ulf Kjellsson, publicerat 2020.

Innehåll

         Inledning
         Västerås gasverk
         Biogas i Västerås
         Se en film om Värtaverket
         Kommentar

Inledning

Gasverket i Västerås var i drift i 113 år, mellan 1861 och 1974. Först levererades gas för belysning, senare användes gasen till uppvärmning och för köksspisar i hushållen. Gasen ersattes med elektricitet och fjärrvärme.
Sedan tar vi ett hopp till 2005 när VafabMiljö börjar producera biogas av matavfall och restprodukter från lantbruket i ett miljövänligt kretslopp av energi och växtnäring. Nu 2020 drivs en stor fordonsflotta med miljövänlig biogas från Västerås.
Se den intressanta filmen om gasverket i Stockholm. Filmen är från 1953 och speltiden är 16 minuter. Länk till filmen finns längst ner.

Västerås gasverk

Det första gasverket i Västerås startades 1861. Det drevs av Gaslysnings AB i Westerås. I december 1861 fanns 40 gatlyktor i funktion. De gamla oljelamporna som kallades  argandlampor var då utbytta mot gaslampor med starkare ljussken. Lamporna var tända några få timmar varje kväll under augusti till maj.

Gasverket låg mellan Munkgatan och Vasaparken.  Stadsgas erhölls genom torrdestillation av stenkol i en retortugn. Restprodukten  koks såldes för eldning i värmepannor. Övriga restprodukter var stenkolstjära och ammoniakhaltigt "gasvatten".

År 1875 levererades gas till den nya  järnvägen och till  mekaniska verkstaden.

År 1877 fanns det 77 gaslyktor i Västerås. Några år senare levererades gas under hela året. Under åren genomfördes ett antal förbättringar i anläggningen, ofta nya retortrar.

År 1896 infördes nya gatlyktor av typ  auerlampor. Det var lampor för gas, där lyskraften förstärktes med en glödstrumpa. Det var värmen från lågan som gav lyskraften i en auerlampa.

Den första elektriska gatlyktan sattes upp 1894 i korsningen Allégatan-Östermalmsgatan (nuvarande Mimergatan-Östermalmsgatan). Därmed kom elektriciteten successivt att ersätta gaslyktorna i staden.

År 1901 installerades en ny  gasklocka (cylindrisk tank) i gasverket vid Munkgatan. Anläggningen fick nya skrubbrar och en reningskista. 1902 uppfördes en tillbyggnad till retorthuset. 1903 drogs en gasledning till  Herrgärdet.

Bolaget togs över av Västerås stad 1905. År 1906 utvidgades gasverket med ett nytt retorthus med plats för fem ugnar och 28 retorter och ett nytt kolhus byggdes. År 1911 byggdes nya reningskistor, kylare och ammoniaktvättare. År 1913 bestämdes plats för det nya gasverket.

Ett nytt stort gasverk började byggas på Kungsängen, granne med  ångkraftverket. Först byggdes en gasklocka om 3 000 m³ som användes av det gamla gasverket. År 1928 togs det nya gasverket i drift. År 1935 höjdes gasklockan.

Bild: Gasverksarbetare ovanpå ugnarna. År 1943 i Gävle.
Foto: Carl Larssons Fotografiska Ateljé AB. Bildkälla: Digitalt museum XLM.CL006125-4.

År 1930 revs det gamla gasverket vid Vasaparken. Vid den här tiden hade elektrisk belysning i stort sett ersatt gasbelysningen.

År 1941 bytte Vatten- och Gasverksstyrelsen namn till Västerås Stads Tekniska verk, vilket omfattade Gasverket, Elverket samt Vatten- och Avloppsverket.

På 1950-talet gjorde oljan entré som bränsle. Oljan var billigare än stadsgasen. I Västerås fanns då cirka 6 000 gasspisar i användning. Dessa kom successivt att ersättas av elektriska spisar.

Bild:    Gasverket producerar spaltgas efter 1963. Ångkraftverket till vänster och Mälaren till höger.
Foto: Arvid Ridner. Bildkälla: Västerås stadsarkiv, bildbanken.

År 1963 byggdes gasverket om till att producera  spaltgas. Råvaran var nu inte kol utan  lättbensin. Gasen framställdes genom termisk eller katalytisk reaktion med ånga och luft. Detta gjordes i en kontinuerlig process i fem steg under högt tryck. Till mellanlagring användes sfäriska högtrycksklockor i stället för den tidigare cylindriska gasklockan.

År 1974 stängdes gasverket slutligen ner, 113 år efter starten 1861.

Mälarenergi har beskrivit Västerås historia om gas, vatten, fjärrvärme och elektricitet i ett trevligt häfte  ”En resa i tiden”.

Biogas

Vafabmiljö har producerat biogas på Gryta avfallsstation i Västerås sedan år 2005. Projektet började redan i början av 1990-talet som ett gemensamt projekt med Vafabmiljö, LRF, Mälarenergi och lokala bönder. Då hette det Växtkraft. Anläggningen producerar biogas och biogödsel.

Anläggningen tar emot matrester, fettavskiljarslam och restprodukter från lantbruket. Detta blandas med vatten och rötas i en syrefri rötkammare. Mikroorganismer bryter ner materialet och biogas bildas. Gasen består i huvudsak av metangas. Biogas kommer också från reningsverket. En särskild anläggning uppgraderar biogasen till fordonskvalitet.

Biogödslet används av lantbrukarna som gödning på åkrarna i Mälardalen. Upptagningsområdet omfattar Västmanlands län samt Enköping och Heby kommun. Här skapas ett miljövänligt kretslopp av energi och växtnäring.

Gasen transporteras i tankbilar och leds i gasledningar i Västerås till tankställen för fordon. Västerås bussar och andra fordon körs sedan flera år på biogas.

Bild: Biogasverket på Gryta avfallsstation i Västerås 2020.
Foto: Henrik Westman. Bildkälla: VafabMiljö.

Anläggningen uppgraderas och byggs om helt under 2020 och beräknas tas i full drift under 2021. Ombyggnaden görs för att höja driftsäkerheten, minska miljöbelastningen och öka effektiviteten. Tillsammans med gas från reningsverket ger det fordonsbränsle motsvarande ca 3,8 miljoner liter bensin varje år.

Se en film om gasverket i Stockholm.
Filmarkivet.se är en webbplats där gamla filmer görs tillgängliga via internet. Filmen ”Kolets ande” från 1953 visar gasens utvecklingshistoria från 1687.

Bild: Gasverket i Värtan, Stockholm. 
Etsning av Ragnhild Nordensten 1931. Bildkälla: Digitalt Museum, Tekniska museet TEKA0114646.

Filmen visar gasverket i Värtan i Stockholm. Stenkolstjära är en biprodukt som innehåller många värdefulla beståndsdelar. Dessa utvinnes genom termisk krackning av tjäran. I filmen visas exempel på dessa ämnen. Filmen spelades in 1953 med anledning av verkets 100-årsjubileum. Speltiden är 16 minuter.  Länk till filmen.

Texten baseras på "En resa i tiden", "Västerås stads Tekniska verk 1861 – 1936 Jubileumsskrift 1936" av Sven Drakenberg och  VafabMiljös biogasanläggning. Sammanställt av Ulf Kjellsson. Artikeln är licencierad CC BY 4.0.
Publicerat 2020-10-29.

Om författaren, se Power Big Meet i Västerås.

Kommentar

Kommentar från Sören Bååth: Artikeln om gasverket är mycket intressant! Jag minns när jag var liten, att gaslyktor fortfarande fanns i Västerås. Det jag minns speciellt är gaslyktorna på gatan vid stationen och att de tändes automatiskt genom tryckökning, en efter en längs gatan. Det var i början av 40-talet. Jag var då omkring 10 år.

Sören Bååth 2020-11-02.