Bröderna Höglunds Verkstäder AB.—Ilsbo Industrier AB.
1919-2019

En hundraårig historia om en epokavgörande världsprodukt sprungen ur en pojkes fascination av mekanik och konstruktion, en historia om hårt arbete och kärlek till en bygd, ett företag och en idé.

 

    Jonas Gunnar Höglund                 Fredrik Höglund

            1896-1990                                 1894-1968

 

Företaget Bröderna Höglunds Verkstäder AB, grundades av Jonas Gunnar och hans bror Fredrik Höglund, 1919 .
J. G. konstruerade en tipp som med hjälp av kraften från bilen och hydraulik pressar upp ett teleskop som placerat under flaket, lyfter flaket så att tippning av lasten sker mekaniskt. När J.G konstruerade den hydrauliska tippen tog han idén från de vattendrivna papperbalspressarna i Strömsbruk och den hydrauliska domkraften och såg en möjlighet att kombinera dessa två till en mekanisk konstruktion.

J.G. var stark nog att tro på sin uppfinning, när alla andra tvivlade. Detta ledde till att han och hans bror tillverkade en produkt som inte bara såldes inom Sverige utan även exporterades till många länder i världen. 1962 utnämndes bröderna till, Förste klassens riddare av Vasaordern, av konung Gustav VI Adolf. Medaljen tilldelades bröderna som belöning för deras förtjänstfulla insatser inom teknisk utveckling.

UPPVÄXTÅREN

 

Jonas Gunnar Höglund, även kallad J.G. grundaren av Ilsbo Mekaniska Verkstad och Bröderna Höglunds Verkstäder AB. växte upp i ett fattigt hem med sex syskon. Pappa, Jon-Erik var TBC-sjuk och behövde all hjälp han kunde få för att mätta alla munnar i hushållet. Vid 3 års ålder fick J.G. hjälpa sin far med att lasta sädeskärnar på hästvagnen och följa med till kvarnen i byn för att tröska och mala. Minnet av kvarnbesöken etsade sig fast i den unga pojken som fascinerades av vattenhjul, slagverk och kuggar. Kvarnen och dess konstruktion, funktion och mekanik imponerade stort på den unge J.G. och kom senare att bli en röd tråd för fortsättningen av hans livsverk.

I februari 1900 avlider pappa Jon-Erik , J.G. är då 4 år gammal. Mamma Margareta och hennes sju barn står nu utan familjeförsörjare och tuffa tider stundade. Det var inte bara hungern som tärde och slet, familjen blev även hårt ansatt av de som ville lägga vantarna på gården. Tack vare Sven-Erik Eriksson i ”Innegårn” och Margaretas bror Erik, ” Erik opp i Änga” så kunde familjen behålla gården. Sven-Erik erbjöd J.G. jobb som lilldräng, så när skoltiden tillät jobbade J.G när det behövdes handräckning. På gården fanns vid sidan av jord- och skogsbruket en liten smedja, sågverk och hyvleri och vid ån en kvarn med tillhörande linberedningsverk. En ny kvarn skulle så byggas i Västtjär, en vida känd konstruktör, O.H. Hedman från Bjuråker anlitades för jobbet och J.G. blev hans högra hand eller ”kastkäpp”.

Samtidigt som det skulle levereras smidesdelar till kvarnbygget så börjar andra bönder strömma till med körredskap som behövde översyn och reparation. Med tiden erbjöd smidesmästare Nordlinder  J.G. anställning och första arbetsuppgiften var att sko trähjul till tröskverk som senare tillverkades vid Tröskverksfabriken i Bergsjö.

När kriget bryter ut avtar arbetet i smedjan och J.G föreslås vila en tid från smidet för att följa med sin bror Erik till Östavall för att köra timmer över vin-tern. Vid hemkomsten efter vinterns arbete får J.G besked om att han så snart som möjligt ska kontakta smidesmästare Nordlinder i Bergsjö. På en av de två telefonerna som finns i byn fick de tag på varandra och J.G. anställs av smidesmästaren.

J.G. berättar i sina anteckningar att den allra första arbetsuppgiften var att sko hjul, avsedda för tröskverksfabriken i Bergsjö. Ett arbete av hårdaste och varmaste slaget då skoningen ( järnringen) skulle på medans ringen var varm, för att sedan kallna och krympa fast på trähjulet.

DEN FÖRSTA VERKSTADEN

 

Hösten 1919 inleds byggnationen av den nya smedjan och snickarverkstaden på den nyförvärvade tomten i Östanå, Ilsbo. Till sin hjälp har J.G. sin morbror Erik samt snickarkunnige Erik Sundfors i Sörby.  J.G bestämde sig redan från början att utöka byggnaden och för det extra arbetet krävdes fler hantlangare och bror Fredrik Höglund, som då jobbade i skogen, tillfrågades som extrahjälp. Den 1 december 1919 invigdes den nya smides- och snickeriverkstaden i Östanå. Under byggnationen av snickeri- och smidesverkstaden hade många arbetsprojekt lagts på hög och Fredrik erbjöds att hjälpa till för att J.G skulle komma ikapp med utlovade arbeten. Bröderna blev kompanjoner och företaget bytte nu namn till Bröderna Höglunds smides- & mekaniska verkstad. En sulky åt Alfred Lundberg tillverkades och levererades som första produkt från den nyuppförda smedjan. Ett rejält handslag var lika bindande på den tiden som ett skrivet avtal så det var viktigt att de stod för vad de lovat.

Det skulle snart visa sig att den nya smedjan kommit på rätt plats vid sidan av den allmänna landsvägen. Cyklar, motorcyklar samt en och annan T-Ford stannade till för att få hjälp med diverse skavanker. En och annan nykonstruktion såg också dagens ljus i den nya verkstaden. På dessa grunder och med framtida hopp om att arbete fanns inom denna näring, erbjöds Fredrik att stanna kvar, och på detta sätt bildades Bröderna Höglunds smidesverkstad.

1921 får Ilsbo sin första bensinpump, som placerades vid smidesverkstaden på kyrkvägen i Östanå, smidesverksamheten fortsätter att öka så väl inom reperationsarbeten men även en och annan innovation så som medkonstruktionen för motorcykel med sidovagn. 1924 bygger bröderna om en T-Ford till att få en avlyftbar kaross, för att till vardags kunna lasta och köra allehanda ting och sen på söndag kunna nyttjas för ”fin åkning”.  Detta sprider sig snabbt och ger på så sätt flera arbetstillfällen och företaget expanderar. 1926 är smidesverkstaden för liten och utökas på östra långsidan.

ILSBOTIPPEN

 

1927

Albin Lindberg från Njurunda Kom på besök.

Han frågade J.G:
- om jag köper en Ford lastbil, kan du då bygga ett flak som går att tippa?
J.G. svarade att:
- det går väl att ordna, vi bygger ju s.k. stälpflakar på hästkärror.
Dagen efter åkte J.G. till Hudiksvall för att på Sjölins Gjuteri, söka efter kugghjul till den konstruktion han tänkt ut under natten.
Konstruktionen växte fram och snart var första tippbara flaket på en lastbil ett faktum. Tillika namnet Br. Höglunds Smides & Mekaniska verkstad som nu sysselsatte åtta man. Nyheten om det tippbara flaket spred sig. Order takten ökade och gav fler arbetstillfällen .

1929
Lastbilarna blev fler, större och kraftigare. Detta krävde ett nytänkande vad gäller tipputrustningen av flaken. Nu började utvecklingen av ett tippteleskop som skulle sitta mitt under flaket på lastbilen. Nästa utmaning var att fundera ut oljepumpens konstruktion. De började med drev från gamla växellådor från Chevroletbilar. De fick till ett oljetryck och flöde tillräckligt för att fortsätta utvecklingen av tippanordningen.
I juli månad 1929 fanns så hydraultippens alla delar färdig för montering. Ett tippteleskop med vagga för upphängning och vältaxel bak. En oljepump fanns inbyggd i oljebehållaren, samt en ventil för höj- och sänkning samt tryckinställning och ett lastflak för bakåttippning.

Efter höstens prövoperiod med diverse justeringar, är IlsboTippen nu redo att marknadsföras. Helt förvissade om att den hydrauliska tippen ligger i tiden, vågade bröderna nu starta en första serietillverkning om 10 stycken tippar.
 

”Dagens moderna tippar fungerar enligt samma princip som Br. Höglunds hydraulkonstruktion och det är alltså ingen överdrift att påstå att det var en epokavgörande världsprodukt som konstruerats av de kluriga bröderna Höglund i Ilsbo”
källa: Ilsbo industrier 75 år, (1994)

 

DEN NYA VERKSTADEN

 

Efter c:a 800 tillverkade wiretippar avtar den tillverkningen och ersattes helt av hydraultippen som nu fick 5 stycken utgående cylindrar och klarade flaklängder upp till 4 meter med godtagbar tippvinkel bakåt. Vid årets slut hade 50 stycken hydrauliska tippar tillverkats och levererats. Bröderna ser nu över en ny tomt för byggnationen av en verkstad väster om kyrkan, där den nya landsvägen genom Ilsbo kom att gå.
Återigen är det Alfred Lundberg som äger marken där bröderna vill bygga. Åter igen får de ett nej, han är inte villig att sälja, men Alfreds son, Alvar, påverkar fadern att sälja till bröderna efter en tids övertalning.

1936 monterades ett sågverk upp för att såga det virke som fodrades till bygget.
I juli månad började grunden grävas för hand. Vid utgrävningen fann de fin blålera som slogs och brändes till murtegel för den nya verkstaden. En bädd av aspvirke lades för att ”bära” den norra gaveln för bygget. Bygget var 35x15 meter och många i byn tänkte att ”nu bygger Höglundspojkarna ihjäl sig”. I oktober/november gjöts betongsulan som täcktes av ett tjockt lager med halm innan vintern.

I augusti 1937 är den nya dragningen av landsvägen klar genom Ilsbo och tillverkningen i de gamla lokalerna på kyrkvägen gick på högvarv. Leveranserna på nya flak och tippar ökade. I december 1937 blev den nya verkstaden klar och maskinerna flyttas med häst och vagn från den gamla verk-staden till den nya. Maskinerna blev rengjorda och nymålade i ljusgrön färg och varje maskin försågs med egna elmotorer.
Arbetsstyrkan är nu 18 man och företaget har vid årets slut totalt producerat 350 hydrauliska tippar med flak. En ansenlig mängd wiretippar, karossbyggen, förarhytter, 3 st. brandbilar, 3 bussar blev till, samt reparations och nykonstruktioner av diverse jord- och skogsbrukstillbehör.

 

KRIGET BRYTER UT

 

Andra världskriget bryter ut och kyrkklockorna ringer, det blir dystert tyst och lugnt i byn. Det var under den här tiden svårt att hitta järn, särskilt plåt till fabriken. J.G. gjorde vid ett tillfälle en resa till Stockholm för att försöka hitta en lösning på företagets problem och resan blev lyckosam. J.G. hade turen att komma över 2 ton plåt som han köpte på stående fot och fraktade hem. Men krigstiden i sig skapade också arbete eftersom ordrar kom på montering av gengasaggregat på lastbilar och bilar.

1940  Smidesepoken börjar ta slut, nu kapas och bockas bitarna och svetsas samman och alla cylindrar får sina ringar insvetsade i stället för smidda. Verkstaden sysselsätter nu 35 man och företaget ombildas till aktiebolaget BRÖDERNA HÖGLUNDS VERKSTÄDER A.B.
Ett nytt såghus byggs väster om verkstadslokalen, dit flyttas befintlig cirkelsåg samt även en ramsåg för sågning av virke till flakramar och lämmar. Bränsle till bilarna tar på grund av kriget slut. Kol och gengas måste användas. Kolmilor anlades vid si-dan av verkstaden och som virke användes mest avfall från sågen, men även rundvirke köptes in av bönderna i byn som skulle användas till kolved. Ett krossverk konstrueras och tillverkas för egen krossning och sortering av brukskol till smedjan och bilkol till bilar. Bilkolet säckas direkt vid krossen och fraktades med lastbil till Hudiksvall, för överlastning på Järnväg för vidare färd ut i landet. Efterfrågan av kol var stor och för att möta behovet drevs det 3 st kolmilor samtidigt. Kolningen rationaliseras och 25st krossverk tillverkades och levererades ut över landet.

Den 30 april 1945 är kriget slut och alla andas frisk luft och goda framtidsplaner.
Men just som livet börjar rulla på bryter storstrejken ut och produktionen stod helt stilla i företaget. Det var bekymmersamma tider och det blev en stor lättnad när konflikten tog slut.

 

UTVECKLINGEN TAR FART

1946– 1965
En ny epok startar, den första släpvagnen tillverkas, en enaxlad påhängsvagn som levereras till AB Iggesunds Bruk, idén med släpvagn med tipputrustning och möjligheten att lasta mer, sprider sig snabbt och beställningarna rullar in.
1946 monteras den första Hiab kranen i samband med tipputrustningen Ilsbo Tippen.
1950 rullar företagets hittills största order in, 7 meter långa flak med tipp för 20 tons last på 5 stycken semitrailers från Rydhs fabriker i Småland och beställare var Stora Kopparberg i Falun. Flaklängden krävde helt nya längder på hydraulkolvar som i sin tur krävde en ny svarv. Ett annat problem var att tryckoljan skulle passera vändskivecentrum, som hela tiden under transport vrider sig (följer bilens /vagnens svängar) samt rörelser längsmed fordonet. J.G. löste detta problem med en, vad han kallade bajonettkoppling. Tänkvärt att på den tiden fanns inga hydraulslangar eller oljekopplingar, utan allt måste tillverkas.
I samarbete med Scania Vabis i Södertälje får företaget 1956 in ännu en stororder på 20 st. semitrailers med 6 meters flak helt i stål med enbart sidotipp för export till Egypten. Scania sänder upp 2-axlade dragbilar som ska utrustas med vändskiva och hydraulik. Denna order gav företaget möjlighet att köpa in riktiga plåtmaskiner, så som klipp och press, vilket gjorde att släpvagnar, flak och andra detaljer fick ett mer fabriksmässigt utförande. Samma år inleds ett samarbete med Bergsjöverken med frontlastare främst för Ferguson traktorer.

1957—1966 Expanderar företaget i rask takt, och en ökad efterfrågan från Europa och övriga delar i världen leder till en snabb utveckling av företaget.
1957 Öppnas serviceverkstaden i Stockholm och när Landshövding, John Lingman i januari besöker Hudiksvall och Ilsbo tackade han för att han fått se ”hydraulikens mecka” från insidan.

På Gustavsdagen den 7 juni 1962 tilldelades Bröderna Höglund medalj av Kung Gustav VI Adolf. ”Till Riddare av första klassen Vasa ordern”

Samma år byggs 5 stycken superfordon för virkestransporter till Åkessons åkeri i Strömbacka. Superfor-donen hade 9 axlar, 34 hjul och vägde otalt 87 ton.
1963 byggs maskin– och monteringshallen ut på norra sidan och redan 1964 sker ännu en utbyggnad västerut.
1965 har företaget 213 anställda och nyheten ”vattensandning” och vattenvagnen demonstreras. Vagnen rymde 800 liter vatten som värmdes av bilens avgaser. Företaget får ytterligare en order från Scania i Södertälje, denna gång på 10 stycken skogsfordon bestående av 3-axlade bilar och 2-axlade släpvagnar med lastbankar för virkestransport med destination Kina.

FAMILJEN SÄLJER

 

1966 när bröderna säljer företaget kunde de titta tillbaka på en framgångsrik och expansiv företagsutveckling under sina 47 år med företaget. De kunde konstatera att de hade fördubblat årsomsättningen vart tredje verksamhetsår. De hade gått från en verkstad som framförallt sysslade med bondsmide och diverse reparationen till mekanisk verkstad som var specialiserad på hydraulik, med en lastbilstipp som storsäljare inte bara i Sverige utan även i övriga världen. De hade gått från ett enmansföretag till en storindustri med som mest 213 anställda och en omsättning på 15 miljoner 1966.
(i dagens penningvärde motsvarar det ca. 145 000 000 kr)

1966 går de tre Tulweföretagen Bröderna Höglund i Ilsbo, Trima i Enånger och Hildings Mekaniska i Umeå samman till ett gemensamt bolag med säte i Ilsbo.
1967 Bröderna Höglunds verkstäder A.B. blir ilsbo Industrier A.B.
1968 tar Stig Frånlund över som VD och tillsammans med Sundsvallsbanken bestämmer han sig för att rädda Ilsboföretaget som under Tulwes tid drivits i botten.
1971 Ilsbo Industrier A.B. flyttas till Enånger

Företaget lever i dag kvar under namnet J. Sörling-Ilsbo A.B. med huvudkontor i Knivsta.

 

Se jubileumsfilmen om Bröderna Höglunds Verkstäder 1919-2019