Herrljunga Hembygdsförening

Spårabolstugan

OBSERVERA!   DENNA STUGA FINNS EJ LÄNGRE!

Hans Ivansson

Spårabolstugan. Denna stuga brändes ned 4 maj 1914.

SPÅRABOLSTUGAN
OBS! Denna stuga brann ned till grunden 4 maj 2014

Denna stuga var tidigare en mangårdsbyggnad och stod på Spårabol
i Tarsled. Någon säker uppgift om dess ålder finns inte mer troligt är att den
uppfördes omkring 1750. Den förste kände som bodde pä gården var bonden Bengt Ambjörnsson som föddes omkring 1670.Stugan är uppförd av ek och grantimmer och har korsknutar och är en s.k. framkammarstuga. Inredningen har helt naturligt ändrats flera gånger sedan uppförandet. Ex. fanns där tidigare inbyggda sängar. I storstugan fanns också tidigare en traditionell öppen valvspis vilken dock ersatts med en mindre kakelugnsliknande spis. Storstugan hade ända fram till 1867 jordgolv men då en utav gårdens döttrar skulle gifta sig lades ett riktigt golv in. Framkammaren, som har en egen ingång, användes som bostad utav tjänstefolket eller hemmavarande döttrar. Det rummet försågs med eldstad först år 1928. Golvet i förstugan utgjordes ända fram till 1953 av en stor stenhäll. Då huset 1954 uppfördes på Haraberget glömdes den helt enkelt bort och när detta upptäcktes gick det inte att få in. Den finns nu i soldattorpet istället.

Husets sista boende var Helmer och Emerentia Johansson vilka bebodde stugan ända fram till 1953. Fru Johansson var släkt med Ambjörnsson, den förste kände bonden på gården. På den västra gavelspetsen finns en vällingklocka. Den hörde dock inte till den gården utan kommer från Ahltorps egendom i Herrljunga och sattes dit vid nyuppförandet av stugan.

I beskrivningarna över vissa gårdar har på flera ställen, i detta häfte nämnts förkortningen mtl, ex 1 mtl eller 3/32 mtl. mtl är förkortningen av mantal och är ett mått på en gårds avkastningsmöjlighet. En gård om 1 mtl betalade hel grundskatt. Från början betydde det mannatal eller antal människor. Kameralt kom det tidigt att bli beteckningen för antal män eller besuttna binder och övergick så till att bli ett mått för en jordegendoms kamerala storlek och skatteförmåga. För att fastställa hemmanens skatteförmåga uppmättes och beskrevs de utav utsända lantmätare vilka samtidigt mestadels även gjorde en karta över hemmanet. Om ett hemman då inte ansågs kunna betala hel grundskatt kunde det reduceras till ett hälft, en fjärdedels, en åttondels mantal osv.

Hitta aktivitet

Se alla aktiviteter