Herrljunga Hembygdsförening

Soldattorpet

Soldattorpet

I samband med Karl XI:s reduktion genomfördes för arméns räkning ett konsekvent system som omfattade hela landet. Reduktionen innebar för kronan ökade ränteinkomster med ca två miljoner daler silvermynt årligen vilket i sin tur gav kungen medel att kontinuerligt underhålla armén. Genom kontrakt befriade Karl XI de olika landskapen från utskrivningar mot att de i gengäld förband sig att hålla ett antal knektar.

För soldatens räkning skulle ett torp upplåtas och i dess omgivningar vistades soldaten större delen av året. Åtminstone under fredstid. Principen var den att soldaten skulle utgöra en bofast småbrukare och hantverkare, höra bygden till och deltaga i dess arbetsliv till gagn för sig själv och för bygden. Större delen av sin försörjning fick han på torpet eller hos bönderna i trakten.

Första gången soldattorp nr 105 omnämns är år 1694 då tjänsten var vakant, 1695 antogs Anders Andersson för tjänsten som ryttare vid Älvsborgs kompani. Den siste soldaten var Anders Svensson-Ström, född i Kvinnestad den 10/11 1836. Vid antagningen den 20/4 1858 var han 5 fot och 7 tum lång. Anders var tydligen en duktig skytt ty den 5/2 1861 förordnades han till skarpskytt. Men 1870, trettiofyra år gammal, återgick han till vanlig tjänstgöring och blev så småningom även skräddare. Den 4/7 1888 beviljades han avsked men fick ändå bo kvar i det soldattorp som han först 1887 hade flyttat in i. Tidigare hade han bott i ett torp under Venervalla Västergården. När Anders började bli gammal tog dottern Olga och mågen lantbrevbäraren Sanfrid Larsson över.

1844 behövde stugan renoveras och då det i dessa trakter var ont ombyggnadsvirke, fick äldre hus begagnas därtill. Därför kommer delar av huset från en äldre byggnad vilken var belägen vid Olstorps säteri i Algutstorp. Huset innehåller förstuga, storstuga, lillstuga, kammare, ett kök med jordgolv samt ett sommarrum på vinden. Då huset stod på Remmene skjutfält fanns också en källare under förstugan. Rummet som ligger till vänster om förstugan har en egen eldstad och var det rum Anders begagnade som undantagsbostad fram till sin död 1923.

Lilla Ryd var ett soldattorp för roten nr 105 Venavalla i Remmene socken. Därefter avlöste soldaterna varandra. 1812 övergick det till infanteriet och kom att lyda under Axevalla Hed. Lantbrevbärare Sanfrid Larsson med familj hade stugan som bostad ända fram till slutet av 1960-talet.

År1976 erhöll Hembygdsföreningen torpet som gåva utav Älvsborgs Regemente i Borås och fick tre veckor på sig for flyttningen. Eljest skulle det brännas ner. Men med arbetsvilliga människor kunde man snart på nio traktorlass forsla stugan från Remmene till Haraberget.

 

 

 

 

 

Hitta aktivitet

Se alla aktiviteter