Rese-, studiebesök- och konferensrapporter

Järnbods och Nyhyttan den 8 april

Lördagen den 8 april mötte ett gäng förväntansfulla hembygdsentusiaster upp vid Nora torg för att tillsammans med dagens arrangörer Berit Bergman och Ewa Turesson starta färden mot Järnboås. Vid Finnsjöstrand och bygdegården väntade Anita Maria Karlsson, författare till Obemärkta kvinnor och okända män. Anita Maria berättade om barnmorskestället och dess plats i den svenska historien. Hon gjorde oss nyfikna på bygdens historiska utveckling varefter bygdegårdsföreningens representant Arne Henriksson visade oss föreningens arkiv med spännande inblick i bygdens utveckling över tid. I Järnboås kyrka berättade kyrkvärd Carl Gustaf Store om kyrkans historia och framväxt från 1600-talets mitt.

Efter ett kort besök i församlingshemmets vackra samlingssal gick turen via de gamla klungbyarna till Nyhyttan. Där avslutades dagen med att Lars Gille, pastor, berättade om byggnadernas användning från Missionsskola år 1897, med badanstalt, kurort och hälsohem från1905 och nu senast från hösten 2015 och fram till februari detta år en viktig plats för flyktingmottagande. Ett lärorikt nedslag i bygdens historia, minsann. Tur att det mellan varven bjöds på bygdens pepparkakor och Kalaskockens mat.

Eva Järliden
ordförande

Rapport till Hembygdsföreningen Noraskog från seminariet Transporter i Bergslagen II. Torsdagen den 9/2 2017

Från hembygdsföreningen Noraskog deltog Sabine Engström och undertecknad, Rune Bergstedt.

Programmet som började kl 10.15 och avslutades kl 16.00 omfattade fyra föredrag. Träffen inleddes med kaffe/te och smörgås, vi fick lunch och på eftermiddagen, kaffe/te och kaka.

De fyra föredragen och föredragshållarna var:

  1. Christer Fredriksson: Malmtransporter på järnväg I Bergslagen.
  2. Jan Gunnarsson: De gula bussarnas bolag. Knut Oskar Gustavsons och hans bröders busstrafik
  3. Lennart Rydberg: Bergslagen och ångbåtstrafiken på Mälaren och Strömsholms kanal.
  4. Ylva Roslund Forenius: Flottningen i Bergslagen.

Föredrag 1, behandlade främst TGOJ-banorna och deras gods- och framför allt malmtrafik. Det var alltså de större ingående järnvägsbolagen Frövi-Ludvika, delen Frövi-Valskog av Örebro-Köping, samt Oxelösund-Flen-Västmanlands järnvägar som tillsammans bildade Trafik AB Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar. Viktiga sidobanor och deras trafikering omnämndes, t.ex. Storå-Stråssa, Storå-Guldsmedshyttan, Silverhöjden-Mossgruvan, Bånghammar-Kloten etc.

Olika gruvor, malmtyper (stora stycken på 50 max. kg, mindre kross, slig, etc.) och vart deras malm fraktades omnämndes, olika lokstationer och den åkande personalens placeringar genom åren. Om dragkraftens utveckling från malmtåg dragna av två små ånglok, till större ånglok och ångturbinloken till ellok och eldriftens införande. Malmtrafiken upphörde med gruvdriften ca 1991-92.

Föredrag 2. Se ovan.

Föredraget 3 beskrev olika fartyg som trafikerat Mälaren, Arbogaån till Arboga, Hjälmare kanal o Hjälmaren till Örebro, från ångbåtspionjären Samuel Owens första hjulångare på 1820-talets början, utvecklingen genom åren med mera ”skärgårdsbåtsliknande” fartyg till nuvarande museifartygstrafik med S/S Mariefred samt trafiken på Strömsholms kanal med mindre ångfartyg. Det gick ju passagerarfartyg till Stockholm inte bara från olika hamnar vid Mälaren och Hjälmaren samt Arboga utan också från orter längs Strömsholms kanal upp till Smedjebacken. Vid Smedjebacken tillkom så småningom 1859-60 den smalspåriga Väsman-Barkens järnväg som en förlängning av kanaltrafiken till Ludvika och vid Engelsberg tillkom 1856 den smalspåriga Norbergs järnväg från Norberg och Kärrgruvan ned till Engelsbergs hamn. Så småningom utbyggdes Stockholm-Västerås-Bergslagens normalspåriga järnväg så att den ersatte de nämnda smalspåriga banorna (huvudsakligen linjen Engelsberg-Fagersta-Ludvika-Nyhammar-Björbo-Vansbro och linjen Engelsberg-Norberg-Kärrgruvan).

Till slut vill jag nämna att nu kan bara mindre och lägre båtar passera på Strömsholms kanal pga. låga fasta broar (max. höjden var 2,5 m tror jag).

Föredrag 4 behandlade lösflottning (lösa stockar) och buntflottning från tidig början till flottningens slut som här inträffade ca 1970- 1992 (sist var Klarälven), men även flottningen på de Norrländska älvarna behandlades.

Föredragen var mycket intressanta. Föredragen 1, 3 och 4 var jag för min del ganska bekant med eftersom de ligger inom mitt intresseområde och genom att de i någon mån behandlats i den föredragsserie jag höll i vår förening för ett par år sedan. Men det vare mycket nytt och många intressanta aspekter på utvecklingen och i viss mån på avvecklingen. Med det senare menar jag dels nedläggningen av gruvorna och malmtrafiken, flottningen etc. Men också den återställning och förstöring av kulturhistoriska och teknikhistoriska minnen som görs då flottningens vattendrag återställs genom att dammar och ledmurar rivs, stenar läggs tillbaka ut i strömfåran osv. för att förbättra för fiskens vandring, för flodpärlmusslor o.s.v.

Tack!

Till slut vill jag på Sabines och mina vägnar tacka Hembygdsföreningen Noraskog för att vi fått förmånen att delta i detta intressanta seminarium.

Nora 2017-02-12

Rune Bergstedt

Här nedan följer ett antal bilder från resan till Stjärnsund och Norn