Rapporter

Rapport från Kulturarvsdagen vid Järle Damm, kvarn och kraftverk 2017 samt påföljande utställning i Nora bibliotek  

Kulturarvsdagen vid Järle damm, kvarn och kraftverk anordnades kl 11-16 lördagen den 9 och söndagen den 10 september 2017 vid Järle kvarn och Svalbo Café.
Arrangörer var Hembygdsföreningen Noraskog i samarbete med kraftverksägaren (arrendatorn) Peder Fries och Moa Rudebert på Svalbo Café samt Riksantikvarieämbetet som bidrog med marknadsföring av vårt liksom andras arrangemang.

Tema för årets kulturarvsdag var ”Natur och kulturarv – miljöer med möjligheter”.

Hotet om rivning av Järle damm
Naturvårdsverket som äger dammen och kvarnen samt området i övrigt med naturreservatet vid Järleån har sagt upp arrendatorn till fallrättigheten, dvs kraftverksägaren Peder Fries fr.o.m. i höst för att riva dammen för att underlätta för öringens vandring längs ån samt för flodpärlmusslans spridning.

Hotet mot dammar och speciellt mot Järle damm låg bakom att hembygdsföreningen valde Järle damm, kvarn och kraftverk med tillhörande miljöer som objekt för vårt firande av Kulturarvsdagen 2017. Till saken hör också att hembygdsföreningen hösten 2016 hemställde till Länstyrelsen i Örebro om byggnadsminnesförklaring av Järle damm kvarn och tillhörande objekt.

Namnlistor
Kraftverksägaren Peder Fries hade redan tidigare lagt ut namnlistor mot rivningsplanerna. Under Kulturarvsdagen fanns listor att skriva på såväl i kvarnen som i Svalbo Café. Peder har rapporterat att han fått in totalt 376 namnteckningar.

Vad som lämpligen ska göras med listorna för att de ska få största möjliga effekt ska hembygdsföreningen diskutera vid styrelsemöte 2017-10-10. Peder har särskilt bett om förslag och synpunkter på detta.

Kvarnen och kraftverket
Vid kvarnen med kraftverk var det ”öppet hus” (drop in) för besökarna under öppettiden så att besökarna kunde passera genom kvarnens tre våningar med bevarade kvarnmaskiner samt vattenturbinen med generatorn på nedersta våningen. Peder Fries arbetade med att trimma in styr- och reglerutrustningen till turbinen och där emellan med att berätta om kvarnen och kraftverket för besökarna.

Miniutställning i Svalbo Café
I Svalbo café var en miniutställning anordnad. Den bestod av 15 tavlor (planscher) i A3-format med text och färg- eller svartvita bilder arrangerade längs lokalens väggar. Tavlorna beskrev bl.a. olika typer av vattenhjul, -turbiner, kvarnar, stångjärnshammare, landtransporter på barmark och vinterföre samt sjö- och kanaltransporter liksom elkraftverk från de tidiga likströms- till senare tiders växelströmssystem.

Under 1970- och 1980-talen uppmuntrade staten nybyggnad eller återbyggnad av små kraftverk där möjlighet fanns vid lämpliga vattendrag. Det skedde som följd av oljekrisen på 1970-talets början och en strävan att övergå till elkraft som ersättning för olja och i viss mån kol. I början av 2000-talet har s.k. mikro- och minikraftverk på nytt börjat byggas men nu har motivet huvudsakligen varit miljöskäl som att minska koldioxidutsläppen med dess klimatpåverkan samt den planerade avvecklingen av kärnkraften.

Dessutom berättade tavlor om Jerle stad och kanal som påbörjades på 1640-talet men aldrig fullbordades samt om Jerle bruk och hammare, från den första hammaren som anlades redan på 1560 talet.

Förutom de 15 tavlorna tillförde Anders Håberger två tidningsurklipp om invigningen av naturreservatet vid Järleån.

I utställningslokalen tillika caféet kunde man alltså bese utställningen och ta en fika i trivsam miljö.

Förutom tavlorna och tidningsutklippen på väggarna fanns ett bokbord med tre likalydande mappar med texter och debattinlägg från olika personer om det allmänna hotet mot Sveriges dammar och kulturarvet i form av vattenkvarnar, sågverk, vadmalsstampar etc. liksom mot fungerande kraftverk etc. som nu hotas av rivning.

På bokbordet fanns dessutom en A4-pärm med underlagsinformation från olika källor till respektive tavla på väggarna. En stor del av underlag och bilder hade hämtats från Wikipedia på Internet.

Därutöver fanns böcker om kraftverk, dammar etc. som bläddermaterial. 

Utställningsmaterialet
Tavlorna hade författats av undertecknad samt kopierats upp i färg i A3-format av Peter Ljungne på ett papper av för ändamålet utmärkt kvalité. Tavlorna fick Peter i vissa fall bearbeta och justera layoutmässigt för att få rum med text och bilder, vilket lyckades.

Utställningsmaterialet fick Moa Rudebert enligt önskemål behålla för att kunna använda det i framtiden vid lämpliga tillfällen. 

Marknadsföring och annonsering
Hjälp med marknadsföringen fick vi liksom andra arrangörer från Riksantikvarieämbetet. Dessutom annonserades på ”Visit Nora” via Turistbyrån.

I Nerikes Allehanda (NA), del 2 Bergslagen, sidan 4, torsdagen den 7 september 2017 fanns en stor artikel (nästan en hel sida) med rubriken ”Hotade Järle kvarn visas”. (Tidningsutklippet finns bifogat denna artikel).

Efter vad jag hört kan denna information ha funnits även i andra områdesdelar av NA.

 Vägvisning och skyltning
Undertecknad hade gjort vägskyltar vid infarten från gamla RV 50 till Svalbo Café samt från Svalbo ned till dammen och kvarnen.

Till söndagen kompletterades skyltningen med en plåtskylt på broräcket vid dammen som pekade mot ”Miniutställningen” vid Caféet. Det visade sig nämligen att många besökare kom in ”fel väg” söderifrån ned till dammen och kvarnen och då blev de inte uppmärksammade på att miniutställningen fanns. Det löste jag genom muntlig information så gott det nu gick.

Moa Rudebert fick behålla vägskyltarna för ev. framtida användning. 

Erfarenheter
Så visade det sig svårt att räkna antalet besökare. Det förutsåg jag dock redan när jag fick reda på att riksantikvarieämbetet vill veta antalet och hur besökarna fått reda på arrangemanget.

En blankett fanns i caféet att fylla i men hur många som svarade och hur det gått med utvärderingen vet jag inte. Peder Fries och jag uppskattar besökarantalet till cirka 100/dag.

Miniutställning på Järle bibliotek
Efter kulturarvsdagen kom idén upp att använda miniutställningen med tillhörande tavlor på Nora bibliotek i samband med att hembygdsföreningen skulle visa annan materiel.

De 15 tavlorna arrangerades i 5 stycken vertikala kolumner med tre tavlor i höjdled i vardera kolumnen vilket gav tillräcklig läsbarhet.

Eventuell framtida utställning i vagnslidret
Idéer har framförts om att använda miniutställningen i vagnslidret.

Nora 2017-10-10
Rune Bergstedt
Ansvarig för ovannämnda arrangemang
_________________________________

Järnbods och Nyhyttan den 8 april
Lördagen den 8 april mötte ett gäng förväntansfulla hembygdsentusiaster upp vid Nora torg för att tillsammans med dagens arrangörer Berit Bergman och Ewa Turesson starta färden mot Järnboås. Vid Finnsjöstrand och bygdegården väntade Anita Maria Karlsson, författare till Obemärkta kvinnor och okända män. Anita Maria berättade om barnmorskestället och dess plats i den svenska historien. Hon gjorde oss nyfikna på bygdens historiska utveckling varefter bygdegårdsföreningens representant Arne Henriksson visade oss föreningens arkiv med spännande inblick i bygdens utveckling över tid. I Järnboås kyrka berättade kyrkvärd Carl Gustaf Store om kyrkans historia och framväxt från 1600-talets mitt.

Efter ett kort besök i församlingshemmets vackra samlingssal gick turen via de gamla klungbyarna till Nyhyttan. Där avslutades dagen med att Lars Gille, pastor, berättade om byggnadernas användning från Missionsskola år 1897, med badanstalt, kurort och hälsohem från1905 och nu senast från hösten 2015 och fram till februari detta år en viktig plats för flyktingmottagande. Ett lärorikt nedslag i bygdens historia, minsann. Tur att det mellan varven bjöds på bygdens pepparkakor och Kalaskockens mat.

Eva Järliden
ordförande

Rapport till Hembygdsföreningen Noraskog från seminariet Transporter i Bergslagen II. Torsdagen den 9/2 2017

Från hembygdsföreningen Noraskog deltog Sabine Engström och undertecknad, Rune Bergstedt.

Programmet som började kl 10.15 och avslutades kl 16.00 omfattade fyra föredrag. Träffen inleddes med kaffe/te och smörgås, vi fick lunch och på eftermiddagen, kaffe/te och kaka.

De fyra föredragen och föredragshållarna var:

  1. Christer Fredriksson: Malmtransporter på järnväg I Bergslagen.
  2. Jan Gunnarsson: De gula bussarnas bolag. Knut Oskar Gustavsons och hans bröders busstrafik
  3. Lennart Rydberg: Bergslagen och ångbåtstrafiken på Mälaren och Strömsholms kanal.
  4. Ylva Roslund Forenius: Flottningen i Bergslagen.

Föredrag 1, behandlade främst TGOJ-banorna och deras gods- och framför allt malmtrafik. Det var alltså de större ingående järnvägsbolagen Frövi-Ludvika, delen Frövi-Valskog av Örebro-Köping, samt Oxelösund-Flen-Västmanlands järnvägar som tillsammans bildade Trafik AB Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar. Viktiga sidobanor och deras trafikering omnämndes, t.ex. Storå-Stråssa, Storå-Guldsmedshyttan, Silverhöjden-Mossgruvan, Bånghammar-Kloten etc.

Olika gruvor, malmtyper (stora stycken på 50 max. kg, mindre kross, slig, etc.) och vart deras malm fraktades omnämndes, olika lokstationer och den åkande personalens placeringar genom åren. Om dragkraftens utveckling från malmtåg dragna av två små ånglok, till större ånglok och ångturbinloken till ellok och eldriftens införande. Malmtrafiken upphörde med gruvdriften ca 1991-92.

Föredrag 2. Se ovan.

Föredraget 3 beskrev olika fartyg som trafikerat Mälaren, Arbogaån till Arboga, Hjälmare kanal o Hjälmaren till Örebro, från ångbåtspionjären Samuel Owens första hjulångare på 1820-talets början, utvecklingen genom åren med mera ”skärgårdsbåtsliknande” fartyg till nuvarande museifartygstrafik med S/S Mariefred samt trafiken på Strömsholms kanal med mindre ångfartyg. Det gick ju passagerarfartyg till Stockholm inte bara från olika hamnar vid Mälaren och Hjälmaren samt Arboga utan också från orter längs Strömsholms kanal upp till Smedjebacken. Vid Smedjebacken tillkom så småningom 1859-60 den smalspåriga Väsman-Barkens järnväg som en förlängning av kanaltrafiken till Ludvika och vid Engelsberg tillkom 1856 den smalspåriga Norbergs järnväg från Norberg och Kärrgruvan ned till Engelsbergs hamn. Så småningom utbyggdes Stockholm-Västerås-Bergslagens normalspåriga järnväg så att den ersatte de nämnda smalspåriga banorna (huvudsakligen linjen Engelsberg-Fagersta-Ludvika-Nyhammar-Björbo-Vansbro och linjen Engelsberg-Norberg-Kärrgruvan).

Till slut vill jag nämna att nu kan bara mindre och lägre båtar passera på Strömsholms kanal pga. låga fasta broar (max. höjden var 2,5 m tror jag).

Föredrag 4 behandlade lösflottning (lösa stockar) och buntflottning från tidig början till flottningens slut som här inträffade ca 1970- 1992 (sist var Klarälven), men även flottningen på de Norrländska älvarna behandlades.

Föredragen var mycket intressanta. Föredragen 1, 3 och 4 var jag för min del ganska bekant med eftersom de ligger inom mitt intresseområde och genom att de i någon mån behandlats i den föredragsserie jag höll i vår förening för ett par år sedan. Men det vare mycket nytt och många intressanta aspekter på utvecklingen och i viss mån på avvecklingen. Med det senare menar jag dels nedläggningen av gruvorna och malmtrafiken, flottningen etc. Men också den återställning och förstöring av kulturhistoriska och teknikhistoriska minnen som görs då flottningens vattendrag återställs genom att dammar och ledmurar rivs, stenar läggs tillbaka ut i strömfåran osv. för att förbättra för fiskens vandring, för flodpärlmusslor o.s.v.

Tack!

Till slut vill jag på Sabines och mina vägnar tacka Hembygdsföreningen Noraskog för att vi fått förmånen att delta i detta intressanta seminarium.

Nora 2017-02-12

Rune Bergstedt

Här nedan följer ett antal bilder från resan till Stjärnsund och Norn