Hedesunda Hembygdsförening bildades den 17 november 1912.

Föreningens första paragraf i de stadgar som antogs lyder: ”Föreningen har till ändamål att bevara minnet av gångna tiders levnadssätt inom Hedesunda, genom att samla och för allmänheten hålla sådana föremål tillgängliga, som åskådliggöra våra förfäders liv och arbete, samt för övrigt på lämpligt sätt verka för hembygdskänslans stärkande.”

VÅR VÄRDEGRUND

Hembygdsrörelsen vilar på tre ideologiska grundpelare humanism, demokrati och solidaritet. Föreningen är en partipolitiskt och religiöst obunden, allmännyttigideell förening.

HEMBYGDSFÖRENINGENS HISTORIK

Föreningen bildades 17 november 1912 och är därmed Gästriklands äldsta hembygdsförening. En av de tongivande personerna var då kyrkoherdefrun Anna Sillén. 1913 inköptes den första byggnaden, den gamla 1700-tals parstugan "Erk Ers i Hallsbo", som flyttades till den upplåtna så kallade Barnmorsketomten nära kyrkan och prästgården. Här bedrevs verksamheten med ambitioner att utvidga hembygdsgården med ytterligare byggnader.

Då den befintliga tomten inte medgav ytterligare expansion arrenderades  Åsudden på Ön söder om Hedesunda av Stora Kopparbergs Bergslags AB 1951. Resultatet av att Åsudden arrenderades blev att fler byggnader kunde införskaffas och huvudverksamheten flyttas. Barnmorsketomten förvärvades från kyrkan av hembygdsföreningen 1995. Expansionen av hembygdsgården har alltjämt fortsatt med fler byggnader även under de första åren av 2000-talet. (källa: Länsmuseet inventering 2006)

Tillägg: Den enda bevarade kyrkbåten i Hedesunda flyttades  till Åshuvudet 2002. Den var då svårt rötskadad efter bristfällig förvaring/täckning på kyrkbacken, men överbyggdes nu med ett skyddande båthus. Markområdet på Ön friköptes och Barnmorsketomten såldes i samband med att Gammelgården flyttades till Åshuvudet 2007.

Fotot nedan är från 1912 och alltså lika gammalt som hembygdsföreningen. Det togs med en hemmagjord skokartongskamera av Karl Lindgren Ålbo. De avbildade är Söders i Smedsäng med sin dragko.

KULTURHISTORISK BETYDELSE

Hembygdsrörelsen har en viktig historia i det moderna svenska samhället. Som en motvikt till det växande industrisamhället började intresset för den traditionella allmogekulturen att växa sig stark under slutet av 1800-talet. Friluftsmuseer skapades med Skansen i spetsen och på landsbygden startades de hembygdsföreningar som i förlängningen skulle bilda Samfundet för hembygdsvård 1916. Den stora uppgiften då var att rädda allmogens byggnader och föremål vilket resulterade i stora samlingar med omfattande kulturvärden runt om i landet.

Det medvetna insamlandet från hemsocknen har medfört att det i dag finns byggnader, föremål och arkiv hos hembygdsföreningarna med mycket stora värden för den lokala historien. I ett nationellt perspektiv utgör de också en viktig grund för jämförelser, kartläggning och forskning. Med sin goda tillgänglighet utgör de populära platser för midsommarfirande, skolbesök, minnesstunder och andra arrangemang, och som förmedlare av lokala byggnadstraditioner en kunskaps- och inspirationskälla för allmänheten.

Som Gästriklands äldsta hembygdsförening intar Hedesunda en särställning. Den länge småskaliga hembygdsgården fick efter arrenderingen av Åsudden möjligheten att expandera rejält och uppvisar idag ett brett register av byggnader, såväl flyttade som nyuppförda i föreningens regi. Föreningens första byggnad, Gammelgården, innehåller intressanta vägg- och takmålningar, och  övriga byggnader representerar ett flertal av det traditionella allmogesamhällets olika verksamheter med bland annat sågverk, kolarkoja, ladugård, kvarn, bagarstuga och soldattorp.

Åshuvudet är även en naturskön plats och en uppskattad träffpunkt med möjligheter till framträdanden och arrangemang. I föreningens verksamhet ingår bland annat kolning vid ett tillfälle per år då en kolmila byggs och kolarkojan får fungera som husrum åt kolarna. (källa: Länsmuseet inventering 2006)

Hembygdsföreningens stadgar