Båtmanstorpet


 

Gammalt foto på Båtmanstorpet

Båtman eller kronobåtman var en militär som i det svenska indelningsverket tilldelades örlogsflottan för tjänstgöring ombord, och som för sitt uppehälle tilldelades ett båtmannstorp. Två eller flera gårdar gick samman och bildade en rote. Rusthållet eller roten betalade årlig lön, kläder och stod för ett båtmanstorp med tillhörande odlingsbar mark. Ibland ingick vissa förmåner, som utsäde eller annat.

   

I Söråker finns ett båtmanstorp som vårdas av Hässjö hembygdsförening. Torpet med omgivande trädgård är nästan som en liten hembygdspark.

 

   

I trädgården finns, förutom flera fruktträd, även syrén, vinbärsbuskar, rönn och lönn samt ett stort ädelt lövträd - en ask (Fraxinus excelsior).

Asken kan bli ett ståtligt träd på 30m. Som fullvuxen är trädet omtalat för att dess löv slår ut med en skir grönska sist av alla (inhemska) lövträd. Asken växer framförallt på platser med riklig nederbörd och näringsrik kalkhaltig jord. Dess löv förmultnar till mycket näringsrikt humusmaterial och bidrar till en frodig undervegetation. Askens lövfällning är mycket tydligt knuten till frostnätter. Trädet fäller samtliga sina löv under en och samma frostnatt och löven faller av gröna. I Sverige går den så långt norrut som Värmland och Hälsingland.

I Eddan i nordisk mytologi bar asken Yggdrasil upp och omgav hela världen. Under trädet höll gudarna ting.  (från Wikipidia)

   

 

Båtmanstorpet, som också kallas Sundénska torpet, ligger nära idrottsplatsen och el-ljusspåret öster om tätortsbebyggelsen i Söråker. Det är en traditionell enkelstuga med förstuga, kammare och kök. Torpet ligger på sin ursprungliga plats. År 1988 revs den tillhörande ladugården och kort därefter även ett närliggande bostadshus från tidigt 1900-tal.

Stugan är troligen byggd i mitten av 1700-talet för rote Nr 173 och dess båtsman. Soldatnamnet Arling eller Ärling förekommer i husförhörslängder från 1700-talet. Troligen har det förutom ladugård även funnits bagarstuga, uthus och andra för roten föreskrivna byggnader.

 

Gamla brev har hittats i stugan. Dessa var skrivna under åren 1869-1870, alltså av den siste båtmannen C L Ärling och hans hustru Anna Brita Kronström under den tid maken vistades på Skeppsholmen och kanske låg i beredskap när fransk-tyska kriget pågick. Hustrun kämpade ensam på torpet i, vad som kan bedömas av breven, stor fattigdom men med förtröstan till sin Gud. Denna förströstan kände även Ärling. De fick åtta barn mellan åren 1866 och 1880 varav sex gick bort i sitt första levnadsår. En son född 1874 och en dotter född 1880 levde till vuxen ålder.

C L Ärling (Arling) var född i Salem i Södermanland som Clas Ludvig Jansson och kom till Söråker 1863. Han fick arbete som dräng på Carl Kämpes egendom, nuvarande Söråkers Herrgård. År 1865 anställdes han som båtman och tilldelades namnet Arling (detta ändrades i kyrkböckerna sedan till Ärling). Det var det namn som tilldelats de tidigare båtmännen sedan början av 1700-talet.

 

Editerad av: Ronny Svensson (2019-01-22 21:16:34)