Hembygdsgården, Hälsingegården Ol-Nils i Hårga, Kilafors


I skuggan av det sägenomspunna Hårgaberget ligger hembygdsgården Ol-Nils som är föreningens Hembygdsgård och naturliga samlingsplats. Här finns ett flertal intressanta byggnader.

Ol-Nils har gamla anor och man kan följa släkten till 1500-talets skattelängder. Till Älvsborgs lösen 1571 skattade bonden Lasse Nilsson mest av Hårgabönderna, vilket vittnar om hemmanets bärkraft.

Bottenvåningen är uppförd på slutet av 1700-talet. Under mitten av 1800-talet byggdes många Hälsingegårdar till med  en övervåning med  salar för fest och det skedde även på denna gård som fick sin övervåning och säregna farstukvist 1865.

På gården finns förutom huvudbyggnaden Bryggsstuga, en byggnad för brygd,bak och byk. Där är vårt serveringskök inrymt och där bakar vi vårt eget tunnbröd.

Härbre från Norrgården i Västerberg. Stockarna i härbret är avverkade vintern 1521-22, vilket gör den till Hanebos äldsta träbyggnad.

Magasin från Norlanders i Norrbyn. I den byggnaden håller hantverkarna till med sin årliga försäljningen.

Scen och diskbyggnad uppförd 2004.

Vid vägen till Hembygdsgården från RV 83 ligger en lövlada som föreningen renoverade 2004.

Vägbeskrivning: Från Kilafors följ väg 83 mot Bollnäs 4,5 km till skylt Hårga, Hembygdsgård, ta höger följ byvägen i 1 km till skylt Hembygdsgård tag vänster 50 meter och du är framme. Välkommen!

Ol-Nils i Hårga

Den här gårdens historia kan vi följa ända ner på 1500-talet. Vid Älvsborgs lösen år 1571 ägdes gården Hårga No 6 av Lasse Nilsson som skattade mest i byn. Gården gick sedan vidare i släkten. Den förste med namnet Oloff Nilsson var född 1652. Sedan följde ytterligare sex generationer med växelvis Olof Nilsson och Nils Olofsson (Olsson). Detta gav gården namnet Ol-Nils.

Ol-Nils i Hårga troligen fotograferat i samband med Jonas Jonssons konfirmation 1914. Notera familjen som samlats framför gården. Den gamla damen i mörk klänning som sitter till vänster är Cherstin Nilsdotter f 1830, hon avlider i januari 1915. På bilden ser man också en byggnad längst ut till höger, vilken troligen var stallet. Vid skorstenen på bryggstugan ser man nocken på en stor byggnad som också var ett boningshus, det är troligen huset som flyttades till Segersta och blev Hans Norlanders affär. Fotografen står på ladugårdstomten.

Hårga No 6, gårdstomten vid Laga skifte 1907

Den siste i den kedjan var bonden Nils Olsson, en betrodd man och nämndeman. Han insjuknade i lungsot (TBC) och dog 1842 vid 47 års ålder. Nils efterlämnade änkan Margta Persdotter och det enda barnet, 12 åriga dottern Cherstin. På gården fanns också Nils mor, gamla änkan Cherstin Olsdotter 74 år. Det var brukligt på den tiden att änkor gifte om sig för att få en man på gården, men Margta levde ensam och tog själv ansvaret för gården. Hon skötte den tillsammans med gamla svärmodern och unga dottern. Hon hade två drängar och en piga till hjälp. Detta blev ekonomiskt en svår tid för familjen.

 1848 gifte sig den då 18 åriga dottern Cherstin med drängen på gården, Nils Larsson, son till bonden och nämndemannen Lars Jonsson i Västerby, Kyrkbyn No7. De fick två barn, sonen Nils och dottern Margta. Men den lyckan blev inte långvarig då Nils blev sjuk och dog av gikt i januari 1854 endast 27 år gammal. Cherstin var nu änka med två barn vid 23 års ålder. Detta förbättrade inte ekonomin och den unga änkan var nära att få gå ifrån hemmanet.

Men ödet ville annorlunda.

I november 1855 gifte hon om sig med bondsonen Jonas Jonsson från Utigården i Lilltjära, de fick sex barn. Det blev alltså totalt åtta barn på gården.

Enligt bouppteckningen efter första mannen, Nils Larsson, står hemmanet Hårga No 6 som Cherstins enskilda egendom vilket kanske förklarar varför hon själv kunde hantera pengarna även när hon gift sig den andra gången.

I mitten av 1850-talet började flottningen i Ljusnan förbi Hårga. Flottningsföreningen behövde virke till länsor, stenkistor mm och bönderna i byarna längs älven fick uppdraget att leverera virket. Hårgabönderna ville hjälpa den unga Cherstin, som hade det knapert och beslutade att avstå sina andelar till förmån för henne och att hon ensam skulle stå för hela leveransen av virket som föll på de sju Hårgaböndernas lott. Virkesleveranserna pågick under flera år. Det var en stor affär på den tiden och situationen ändrades drastiskt och familjen repade sig ekonomiskt.

Hon vill återgälda byborna den tjänst de gjort henne och började låna ut pengar. Man lånade hellre pengar av henne än att gå med mössan i hand till Kilafors Bruk och buga för bruksherrarna som inte alltid var väl sedda i bygden. Hon hade sitt lilla ”bankkontor” i kammaren innanför köket.

Det berättas att en man från grannbyn Böle behövde pengar till ett hemmansköp, vilket Cherstin ställde upp med. När han året därpå kom och skulle betala ränta, frågade hon hur det hade gått för honom. Han svarade att det hade varit lite svårt att få det att gå ihop. Då svarar Cherstin, som var en generös kvinna och visste hur det var att ha ont om pengar:

- Då behöver du inte betala någon ränta i år.

Den goda ekonomin gjorde det nu möjligt att bygga till en andra våning på huset med salar för fester, som på de flesta Hälsingegårdar. Farstukvisten med det säregna räcket med lyror byggdes också. Det hela stod färdigt 1865.

Cherstin Nilsdotter (1830-1915) och Jon Jonsson (1829-1905)

Cherstins man i andra giftet, Jonas Jonsson, blev nu en ansedd man i bygden. När skräddaren Lars Lindblom i Västansjö skulle starta spinneriet vid Gällsån i Västansjö behövde han ha några personer med god ekonomi med sig i bolaget och vänder sig bland annat till Jon i Hårga. Jon kom på det viset att vara med i bolaget som startade spinneriet i Västansjö 1866. Det var han som skrev under kontraktet och betalade när man köpte de första spinnerimaskinerna från Norrköping. Spinneriet blev grunden till Garntjänst. (Hanebo Jul 2012)

Vid sidan av jordbruket hade några av sönerna på gården börjat att arbeta vid omlastningen av varor vid ”öfre Edsänge”. Det var den övre ändstationen vid den hästdragna smalspåriga järnvägsförbindelsen förbi forsarna i Landa som var ett led i kommunikationerna mellan Söderhamn och Bollnäs. Här lastade man om för båttransport till Bollnäs.

Det är troligtvis här som intresse för handelsverksamhet väcks. Vid Edsänge station fanns nämligen en viss försäljning av varor och dessutom en form av ”restauration” med servering av mat, vin, öl och kaffe.

Tre av sönerna blev intresserade av affärer och blev handelsmän, Nils i Kyrkbyn i Hanebo, Hans i Lillanda i Segersta och Per i Mogård i Mo. De förvaltade pengarna väl och blev förmögna handelsmän. Alla tre tog namnet Norlander.Det berättas att Nils inspirerades att ta namnet efter en handelsresande Norlander från Gävle som han lärde känna vid Edsänge station. Första gången namnet Norlander dyker upp är i Husförhörslängden 1871-1875, Nils Nilsson (Norlander).

I husförhörslängden för 1876 står det Nordlander, Nils, Handlande under Hårga 6. Nils startade först en liten affärsrörelse i Hårga 1876 men 1877 köpte han en fastighet under No 4 i Norrbyn och fortsatte som handelsman där. 1884 köpte han affärsfastigheten Gillgård i Kyrkbyn där han fortsatte att bedriva handelsverksamheten.

Nils fick fyra barn som uppnår vuxen ålder, dessa blev samtliga barnlösa. De började fundera över hur deras arv bäst skulle komma till nytta. De ville att deras kvarlåtenskap skulle gynna bygden i stället för att gå till Allmänna Arvsfonden och donerade därför sin förmögenhet till en stiftelse och Norlanderska donationsstiftelserna bildades.

 

                                 Nils Norlander (1850-1932)

Cherstins övriga barn:

Margta Nilsdotter gifte sig med bonden Anders Larsson i Böle. Där startade senare Brolins åkeri.

Olof Jonsson blev måg och bonde i Djupa, Segersta. Hans ättlingar skänker gamla byggnaden till Segersta Hembygdsförening

Brita Jonsdotter gifte sig med sergeanten Johan Almgren i Segersta och flyttade sedan till Mobodarna.

Yngste sonen Lars Jonsson dog av lungsot vid 23 års ålder, han var då volontär vid Järvsö kompani.

Jonas Jonsson blev bonde på gården och gifte sig med Karin Persdotter från ”Per Anders” i Norrfly. De får barnen Kristina, Ingeborg, Jonas och Anna.

                                     Jonas Jonsson (1857- 1924)

Karin Persdotter (1866-1925)

 

Foto från 1914. överst t.v, Jonas Jonssons (1900-1957)  sittande framför honom Anna Jonsson (1903-1975), Stående t.h. Kristina, gift Westlund (1894-1974) och framför henne Ingeborg, gift Näslund (1899-1985). Dessa syskon skänker 1937 gården ”Ol-Nils” till Hanebo Hembygdsförening. Gården har sedan dess varit föreningens Hembygdsgård.

Jonas Jonsson d.y. gifter sig med Adina Larsson, dottern i granngården ”Lars-Abrahams”, och får sonen Jan som idag är bonde på Hårga No6 och bor mittemot Hembygdsgården.

 

Källor:

Harald Olson, i Hanebo Jul 1985                     

Margareta Johansson, Segersta

 Ingemund Lund, släktforskning

Ulla Brolin, Böle

Hanebo kyrkböcker

Örjan Lindblom, Hanebo Jul 2012, Familjeföretaget med anor från 1864

Text: Olle Andersson


Karta

Editerad av: Olle Andersson (2019-01-22 15:58:13)