Stocksätters historia

När gårdens folk, en försommardag 1894, poserade för bilden ovan var det 294 år sedan gården togs upp i jordeboken. Det skedde nämligen år 1600 sedan Ingevald Amundsson hade odlat upp gården ”av stubbe” och fått några skattefria år innan gården skattlades. Ingevalds ättlingar brukade sedan den del av gården som  blev hembygdsgård till en sorgens dag i augusti 1874 då Johanna Andersdotter avled efter att ha fött sitt åttonde barn. Johanna var (troligen) ättling i 9:e led till Ingevald och gift med Nils Nilsson från Översta. Deras barn ärvde sina andelar av gården, men ingen av dem tog över den som brukare. Nils gifte om sig med Maria Olsdotter från Samsala och fick fem barn med henne. Han arrenderade gården av sina barn från första giftet och drev den vidare tills näst yngste sonen med Maria, Werner, tog över den gamla släktgården och drev den tills Hallsbergs tätort bredde ut sig över hans åkrar på 1950-talet. Werner testamenterade 1962 det som återstod av gården, gårdstomten med befintliga hus, till Hallsbergs kommun att användas som hembygdsgård. 1974 invigdes gården som Hallsbergs hembygdsgård vilket den har varit sedan dess.

På bilden ovan står Nils Nilsson vid grinden. Vid kaffebordet sitter andra frun Maria och framför bordet står den sexårige Werner och balanserar en kaffekopp i handen.

Vissa tider var gården uppdelad på två, senast från 1864, men mellan 1600 och 1974 hann Stocksätter, eller delar av det, fungera som jordbruksenhet, grannskapets låneinstitut, centrum för väckelsen i Hallsberg, handelsträdgård m.m.  Om det kan du läsa i boken Stocksätter och dess granngårdar som finns att köpa från Hembygdsföreningen.
Några fel har upptäckts i boken. Hämta lista med rättelser

Stocksätter – med granngårdarna Kårstahult och Hässleberg

Hitta aktivitet

Se alla aktiviteter