Hållnäs hembygdsförening bildades den 19 oktober 1930 i samband med en medborgarkurs i Vavds missionshus. Tidigare samma år hade en liknande kurs hållits i Hjämunge, och vid båda dessa tillfällen hölls föreläsningar om hembygdsvård där en av föreläsarna var intendent Nils Ålenius vid Uplandsmuseet. Vid det konstituerande sammanträdet någon månad senare blev handlaren Daniel Westergren i Hjälmunge föreningens ordförande. Vice ordförande blev Hjalmar Jakobsson i Slada, sekreterare Karl Hedman i Hållen,  vice sekreterare Folke Söderholm i Edsätra, kassör JW Hjälme i Barknåre. Dessutom ingick i styrelsen Josef Lundqvist i Vavd och Carl Bengtsson i Griggebo, vilka utsågs till vårdare av föreningens samlingar. I de olika byarna utsågs också ombud för insamling av föremål m m. I februari 1931 hade man värvat ett 40-tal medlemmar, som betalade en årsavgift om en krona per person.

Planer på en hembygdsgård fanns med från första början, då föreningen behövde en lokal för de föremål som hade insamlats. Flera olika platser var på tal, och flera byggnader värda att bevara nämndes också under årens lopp. Redan 1935 kunde fiskemuseet i fiskeläget Fågelsundet invigas, där föreningen förvärvat ett kokhus, en landbod och två sjöbodar. Det dröjde dock till 1954 innan hembygdsgården vid Verstuberget i Edvalla kunde invigas. (Mer om den och dess byggnader finns under rubriken Hembygdsgården.)

För att finansiera verksamheten började föreningen tidigt hålla sommarfester med föredrag, musik- och sångunderhållning och servering. Dessa hölls på olika platser, den första i närheten av Vavd, men senare vid den så kallade Iskällarbacken i Edvalla eller i Fågelsundet. På 1940-talet började festerna istället hållas vid den lokala festplatsen Gröna Lund. 1946 anordnade hembygdsföreningen för första gången midsommarfirande, något som sedan dess blivit en tradition. En annan av föreningens tidiga verksamheter var att år 1934 högtidlighålla hundraårsminnet av kolerautbrottet i socknen vid kolerakyrkogården i Malen genom uppresandet av en minnessten på platsen. Femtio år senare, 1984, kompletterades denna med en ny sten där namnen på alla kolerans offer finns inristade.

En hembygdskrönika var också något som tidigt initierades av föreningen, och 1934 utgavs Hållnäs församlings hembygdskrönika, utarbetad av kyrkoherde O. Larsson.  En sentida efterföljare till denna krönika kan skriftserien Hållnäs förr och nu sägas vara, vars första nummer utkom 1989. (Läs mer om den under rubriken Hållnäs förr och nu. )

En annan angelägenhet för Hållnäs hembygdsförening under de första decennierna var inventering och beskydd av bygdens fornminnen. 1933 fick man hjälp av Riksantikvarieämbetet med att få socknens två runstenar uppresta och restaurerade.  Den länge emotsedda fornminnesinventeringen i socknen kunde äntligen komma till stånd sommaren 1943, efter att den ekonomiska frågan lösts, och föreningen kunde ställa de ekonomiska garantier som krävdes av Riksantikvarieämbetet.