Sonstorps Bruks historia
Sonstorp är ett av de äldsta järnbruken i Östergötland och i Sverige. Här har bedrivits järnhantering sedan 1300-talet. Förmodligen anlades den första hyttan i Sonstorp när gruvorna i Hällestad började brytas. I bevarat källmaterial omnämns en hytta i Sonstorp på 1390-talet.
Under Vasakungarna arrenderar kronan fallet vid Emmaån för att anlägga ett kronobruk. Hällesta hammare, som den kallades, vid Sonstorp stod klar 1548 med en hammare och två härdar. Kronobruket byggdes senare ut till två hammare och fyra härdar.
1597 önskade Börje Jönsson Rosenstråle göra slut på statens arrende av Sonstorps ström. Hertig Karl gick med på att överlåta anläggningen till Sonstorps ägare och konstaterade att strömmen var Börje Jönssons ”rätta arv och eget”.
När bruket var som störst på 1690-talet fanns här fyra hamrar, åtta härdar och en knipphammare med bergslagens då högsta privilegierade smide på en plats, 1100 skeppund.
Holmsjöfors Bruk
1715 flyttades en hammare till Holmsjön, belägen ett stycke från själva bruket, den kallades Holmsjöfors Bruk. Holmsjöforshammaren flyttades 1782 till Boxholm.
Annastinefors Bruk
Vid Mörtsjöbäcken mellan sjöarna Bleklången och Mörtsjön fanns en fors med en fallhöjd på 6 meter väl lämpat för ett manufakturverk för vilket bruket 1752 erhåller tillstånd att anlägga. Annastinefors manufakturverk, som det kallades, bestod år 1760 av en räckhammare, skärverk och två spikhammare. 1855 läggs Annastinefors ner och verksamheten koncentreras till Sonstorp.
Genom ingifte övergick sedermera ägandet till släkten Mörner 1821.Under 1880-talet genomgick Sonstorps Bruk en omfattande modernisering. Nu infördes lancashirehärdar, nytt valsverk byggdes och en ånghammare anlades.
Runt 1906 sjunker dock efterfrågan och pris på järn och på grund av bristande lönsamhet nedlades järnbruksrörelsen. Den 17 november 1910 utfördes sista smältan av smältsmeden Gottfrid Palmqvist.
Idag är Sonstorps Bruk ett modernt skogs- och jordbruksföretag med kommunens tredje största skogsinnehav.
Sonstorps Bruk, nedre smedjan 1902