Grytgöls historia

Grytgöls hytta finns med i den första hyttlängden från 1625. Det är osäkert hur mycket äldre än så den är. Det är dock troligt att både hyttan och brytningen av de äldsta gruvorna på Norrskaten hänger samman och att dess rötter går mot 1500-tal eller till och med in i medeltid.

Hyttan var från början en ren bergsmanshytta, bruket blev senare delägare. Grytgöls hammare omnämns 1638 som en köpmanshammare men privatintresset omfattade endast hälften. Fortfarande 1651 äger bönderna sin hälft mot bergsfogden Lars Månsson. Redan året efter sålde emellertid åtminstone bönderna sin hälft till köpmannen Petter Lambinon. Hammaren var efter detta helt privatägd och Grytgöls Bruk var därmed grundlagt.

År 1709 brann anläggningen ned till grunden, men återuppbyggdes snabbt. 1712 sålde De Gomses änka Elisabeth Lambinon hammaren till inspektoren Peter Althin. En manufaktur med knippsmide uppfördes 1718 på nuvarande kraftstationens plats. Här tillverkades bland annat spik och mälor.

Daniel Burén kom till Grytgöl på 1730-talet. Genom giftermål med Althins dotter blev han ägare till bruket. Under Daniel Buréns son, Carl Daniel Buréns chefskap vid Grytgöl 1772-1803 förvärvades Folkströms Bruk 1773 och drevs i sambruk med Grytgöls Bruk till 1797 då det såldes. Carl Daniel Burén köpte 1779 även Boxholms Bruk. Vid Grytgöls Bruk vidtogs under denna tid stora förbättringar.

Under Adolf Buréns ledning (1870-1917) infördes Lancashiresmide med vällugn och räckverk. Cirka 800 ton stångjärn tillverkades. Efter 1870-talets svåra lågkonjunktur lades dock smidet ned och ett tråddrageri uppfördes 1882-84. Ett helt nytt dammsystem iordningställdes.

År 1893 ombildades bruket till aktiebolag. 1904 uppfördes den så kallade patenten som förutom patentering, förzinkning och förtenning, innehöll tråddragerimaskiner för neddragning till 0,3 mm tråd. Häfttråd, spik, stängselnät och cykelekrar var stora produkter bland de cirka 2000 ton som tillverkades.

Tråddrageriet ödelades av brand 1917 och nytt tråddrageri uppfördes varvid elkraft utifrån kunde användas. Under 1920-talet var vävtråd samt de så kallade Grytgölsstolarna tillsammans med spik, nät och häfttråd ledande produkter. Spikverket brann ned 1951. Nättillverkningen ersattes 1968 av häftklammertillverkning som pågick till 1987. 
Från 1974 blev Grytgöl en av världens ledande leverantörer av tråd med speciell inriktning på svetstråd för krävande behov som jämte häft- och kartongtråd blev huvudprodukter.

1999 såldes trådrörelsen till Berg Wire AB då hade bruket 65 anställda. Efter några år börjar försäljning och lönsamhet gå dåligt så 2016 stoppas svetstrådstillverkningen, övrigt går med en starkt minskad bemanning in på 2020 då meddelas nedläggning. Viss produktion pågår in på 2021 men sista mars 2021 stängs maskinerna av för gott och anrika Grytgöls Bruk läggs ned efter att i 369 år varit en källa till försörjning för generationer av Grytgölsbor.

Hammarsmedjan vid forsen ca 1875