Präster


Under katolska tiden lär Hakarp ha varit annex till Skärstad. När församlingen kom att bilda eget pastorat är okänt. Det Kungliga brev från år 1556, varigenom flera gårdar från det gamla Sanda tillades Hakathorp, har antagligen ochså medfört den ändringen i den kyrkliga indelningen, att Skärstad och Hakarp helt kom att skiljas åt. Även om en kapellan var bosatt i Hakarp dessförinnan, nödvändiggjorde omorganisationen, att Kungl. Maj:t anslog ett större jordområde som löneboställe åt gällets innehavare.

Den nuvarnade prästgården, som utgöres av "3/4 mantal krono och ligger i byelag med säteriet Hakarp, har under katolska tiden varit klockarestom, men blev av konung Johan III som arvfurste, genom öppet brev den 12 augusti 1568, inrättad och stadsfästad till prästebord och pastorssäte". Dess förinnan avlönades sannolikt kaplanen i Hakarp dirket av kyrkoherden i Skärstad socken, som erhöll tionden från hela pastoratet.

Längden över kyrkoherdarna för Hakarp, sammanfaller till omkring 1566 med Skärstads. Från katolska tiden är dock inget namn känt. Möjligen skall det lyckas att i Linköpings stiftsbibliotek erhålla kännedom om en eller annan.

Första och enda säkra namnet för tiden intill delningen är Laurentius Broderus. Han tog tionde i Skärstad och Hakarp 1557.

Genom öppet brev, givet i Stockholm den 4 juli 1560, gav konung Erik XIV konfirmation på beställningen och tillade Broderus halvparten av all tionden såväl i Hakarp som Skärstad. Sedan 1567 vilar hans stoft i Skärstads kyrkogård. På en gravsten i koret stod ritat: "L-s B-s Pastor Skierstadius licet indignus, an Dmi 1561".

Efter hans död delades pastoratet. Sonen Eric Broderus, som ditills synes varit kapellan i Hakarp, blev kyrkoherde i Skärstad och (sonen ?) Haqvinius Laurenti (Håkan Larsson) kyrkoherde i Hakarp.

År 1568 blev Haqvinus, som sagt, ihågkommen av arvfursten Johan med ett nådigt förläningsbrev. detta var av följande lydelse: "Wij Johann mz Gudz nåde, Sverigis Rijgijsz arffurste och härtig till Finland görre wetterliigt, att wi aff sönderllijgh gonst och nådhe haffue unt och förlänt, som wi och nu mz thetta wårt öppne breff och till en behagelliig thiidh unne och förlänne här Håkonn Laurenti, körkeprest tiill Haggsttp', seg till hielp och underhåltt ten tiende spannamåll, som faller wti för:ne Hagetp' socken, undantagandes hvad körkenn till win och ostkar och bygnings nötter skälligenn kan behöffwas och klåckare stomm i öffre be:te Hagetp' qvit och frii for alla årllige utskyller och skalt hann samme hemman mz bygninger, åker och engh wid magt hålla och förbettra, ther warra och Riigsens Cammererer, Befallningsmend, Tiendefogde och alla andra sig fullkommeligen haffua efterreta. Wastena slott ten 12 aug. 1568".

Haqvinus har avlidit samma år. Efter honom är en prästman, benämnd Jöns, i kronans räkenskaper införd såsom präst för Hakarp från och med 1569 till och med 1573. Åren 1574-1578 upptaga räkenskaperna understundom herr Jöns och understundom Anders Petri, såsom präster för Hakarp. Denna tid har än den ene, än den andre av dessa båda underskrivit och verificerat tiondelängderna och knektfrihetsregistren. När herr Anders Petri alternerat, har han under sitt namn skrivit "pastor", vilken titel inte förekommer under herr Jöns namn.

Vem Jöns varit är okänt. Troligen har han varit pastors biträde i ämbetet. När "pastor" Anders Petri år 1579 blev kyrkoherde i Skärstad, förekommer inte Jöns mera i Hakarps räkenskaper. Den förres namn återfinns bland undertecknarna av Uppsala mötes beslut 1593.

Ännu 1572 är anmärkt, att "Hakatorp ligger till Skärstada i Vista härad"; men i samma handlingar för 1575 och följande år är infört, att Hakarp är ett gäll för sig.

Nicolaus Petri tillträdde kyrkoherdebefattningen år 1579. Även Nicolaus var bland de präster, som undertecknat Uppsala mötes beslut 1593. I hans tid riktades pastors i Hakarp lön med kronohemmanet Kikstorp. Ännu 1602 är han såsom pastor upptagen i kronohandlingarna och knektfrihetsregistren. Nicolaus är stamfar för kyrkoherdebefattningens i Hakarp innehavare ända fram mot mitten av 1800-talet. En son till honom, Petrus Nicolaus Dubb, blev kyrkoherde i Hakarp.

Johannes Andrae. Emellan 1603 och 1618 har denne årligen undertecknat tionelängder och andra attester. I kammararkivets handlingar från år 1613: Älvsborgs lösen, avkortningslängderna, förekommer hans namn med sigill upprepade gånger. "Uti et ofullkomligt charteque", skriver Joachim Ståhl i sin lilla skildring av Hakarp, "som skal innehålla upteckning på Pastores i Wägsjö stift och der finnes i många händer, förmäles denne Johannes Andrae hafwa warit en Dansk; men därtil har man icke funnit minsta spår". Han erhöll den 4 juni 1614 ståthållarens i Jönköping resolution på befrielse för 4-departen av den gärd, han skulle utgöra. Enligt bestämmelse för 1599 skulle "var präst, som gäld haver utgöra av 64 hela hemman, de hava uti sitt prästgäld, 12 daler och 3 öre för var 2:ne spann, de hava i underlag".

År 1620 fanns i Hakarp följande hemman: Skatte- 4; krono- 6; torpare 3 under dem; kyrkhemman 2; Kungl. Maj:ts hemman 1; frälse- 11; halva hemman 5; torpare under dem 3. År 1588 hade beräknats för herr Nils 6 daler i avgifter.

Johannes var gift med företrädarens dotter.

Enligt ett meddelande i Jönköpings hitoria gav Gustaf III Adolf befallning om pastor Jöns och hans hustrus intagande å Jönköpings hospital eller sjukhus. Mera är emellertid inte känt om honom.

Petrus Nicolai kallades sig Dubb. Fadern var ovannämnda kyrkoherde Nicolaus Petri. Omkring år 1620 var han präst i Lekeryd socken. Strax därefter torde han blivit kyrkoherde i Hakarp.

I härades dombok för år 1634 den 10 november fanns följande anteckning: "Kom till förhör i Hakarps prästgård uti R:di D:mni Ep. i Vex. Magister Nic. Krokii och capitulorum mag. Hermanni, mag. Zackariae och mag. Jonae Svenonis närvaro Peder Jönns, som till äckta tagit hade Elin Johansdotter i Rädzla och förmente, att wällärde Herr Peder i Hakarp honom med äktenskapsband injurierat hade. Då, effter noga ransakningh i gode socknemäns närwaro och wälachtade mäns, befanns, at Herr Peder honom ingen orät gjort hade, emedan han med henne friwilligen vigder är, libero consensu; kom ock igen om morgonen näst efter visitationen och sade sig godwilligen hoos sin hustru blifwa wilja".

Det är första gången en biskopsvisitation i Hakarp är omtalad. Visitator var den särskilt för undervisningsväsendet intresserade biskopen Nicolaus Krokius, stamfader för adliga ätten Gyllenkrok. Med honom följde stiftsprosten Johannes Swenonius (Stråle), domprosten Herman Dusaeus och teol. lektorn, sedemera biskop Zakarias Lundberg.

Kyrkoherde Dubb var gift med Ingeborg Håkansdotter, en dotter till kyrkoherden Haqvinus i Svarttorp socken och hade åtminstone två barn: sonen Håkan Persson Dubb, som blev stadsnotarie i Jönköping (1660 och 1666) och dottern Kerstin, född år  1616, som blev hustru till efterträdaren.

Nils Ingemari Zeander. Utgången från ett bondehem i Mårtensdräkt, Järsnäs socken, kom han efter avlagda prov och erhållen vigning senast 1643 såsom adjunkt till Hakarp. Där blev han kyrkoherde 1658. Det var kanske inte så synnerligen eftersträvansvärt på den tiden. Med gället följde åtminstone i detta fallet vissa extra förplikterlser mot företrädarens familj. Hans dotter Kerstin tycks han inte haft något emot. Henne tog han till äkta; men riktigt frivilligt ville han tydligen inte garantera svärmodern de "undantagsförmåner", på vilka hon gjorde anspråk. För att erhålla Hakarps kyrkoherdetjänst underskrev han emellertid ett kontrakt, som av biskop Zakarias Lundeberg förelades honom, vari enligt häradsrättens protokoll från år 1660 stadgas, 1) "det hustru Ingeborg Håkansdotter skall behålla prästestomben i sin lifstid sine omni exceptione (utan varje undantag) och Her Nils skall uthlegia skatten; 2) behålla klåckareräntan; 3) sine twänne stuffuer (stugor).

Stadszyndicusen begär på sin mors vägnar, att hon skall det upprättade contrakt åtnjuta, intill dess hon bevisas det hafwa brutit. Detta beviljades av rätten". Nils Zeander dog 1682, sjuttiotre år gammal.

I sitt äktenskap hade han många barn. Följande har jag kunnat vinna kännedom om:

1) Johannes Nicolaus Zeander komminister i Dörarp, Hvittaryds pastorat, 1672. Död 1690.

2) Gabriel, som efter Hakarpsbergen och sjön Wettern, kallade sig Wetterberg, blev befallningsman och gifte sig med Elisabeth Drefling (från Toftaholm, enligt J. Ståhl), dotter till fältskär Håkan Drefling i Smedstorp. De hade barnen Christina Elisabeth född den 8 februari 1685, Sara född den 4 juni 1690 och Sophia född den 30 mars 1693.

3) Brita gift med Måns Bosson Lilljerstjerna, son till borgmästaren Bo Bjugg i Stockholm, och bror till Anders Bosson, som född 1631 i Stockholm, dog 1679 och till Jöns, adlad Lilljestjerna år 1648. En son till Anders Bosson: Magnus, kallades Fries.

4) Ingeborg, gift i Läxarp, troligen med Peder Jonsson.

5) Maria, gift med byggmästaren Anders Jönsson i Huskvarna.

6) Sara blev stammmoder för släkten Sandvall.

7) Annika, född 1649, blev gift med efterträdaren, Lars Lillander, född den 28 juni 1649, var en församlingens son. Hans fader var nämligen bonde från Hakarps Lillegård. Efter gården tog han sitt namn. Sina första studier torde han ha gjort som så många andra bondsöner, som gått "den lärda vägen" hos hemsocknens pastor. Därefter kom han i Jönköpings skola och därifrån till Uppsala universitet. Från 1674 till 1677 var han först collega scolae (lärare vid skolan) i Växjö och sedan biskop Scarini huspräst. År 1677 blev han apologist och director cantus (sångledare) i Jönköping. Äntligen hade han nått sin längtans mål och efter en kort adjunktstid i Hakarp får ja av prästens dotter och blivit kyrkoherde i sin egen hemförsamling.

Från den 18 juli 1682 till den 9 juli 1711, då han avled, var han kyrkoherde i Hakarp. I hans tid genomgick kyrkan en grundlig restaurering och nybyggdes prästgården. Hans hustru dog i april 1729, åttio år gammal.

Kyrkoherde Lillander hade flera barn, av vilka dottern Maria, född den 12 september 1692, gifte sig med efterträdaren. De övriga var:

a) Nils, född 16/12 1678, död 16/2 1680
b) Jonas, född 25/12 1680, student i Uppsala 1700
c) Nils, född 14/3 1683, student i Uppsala 1702, blev adjunkt hos sin fader
d) Johan, född 1685, död 1700
e) Petrus, född 1687, död 1689
f) Kristina, född 25/5 1690
g) Maria, född 12/9 1692
h) Elisabet, född 24/1 1695, död 12/10 1766
i) Gabriel, född 12/9 1697
j) Samuel, född 10/8 1700
k) Sara, född 28/6 1705.

Anders Ståhl, var son till frälseinspektorn Johan Olofsson Ståhle och hans hustru Helena Tholander. På fädernet härstammade han från släkten Ståhle (ursprungligen von Stahl). Farfadern var frälseinspektor över friherrinnan Anna Chr. Fleetwoods gods, bland vilka märkes Göransberg, och innehavare av gården Hyltan i Rogberga socken. Morfadern var frälseinspektoren Anders Bengtsson Tholander, som bodde i Tholarp, Järstorps socken.

Anders föddes den 12 feburari 1685 på släktens gamla hemman Hyltan i Rogberga. Följnade år den 5/11 fick han en bror, som i dopet nämndes Olof. Då bodde familjen i Öxenhaga. Där förvärvade befallningsmannen, som Johan Ståhle oftast kallas, år 1687 skatterätten till 2/3 mantal. Han var vid den tiden inspektor över Hägerflychtska godsen och köpte skatterätten av sin husbonde.

Tidigt miste de små gossarna sin mor och fick år 1692 styvmor. Hon var dotter till kyrkoherde Nic. Limnaelius i Ödestugu och hans hustru Annika Uddonis, biskop Krooks dotterdotter, och hette Maria. Strax därefter flyttade familjen till Hakarp, där bostad beretts på säteriet. Där föddes barnen:

a) Helena, 20/6 1693
b) Lars, 14/8 1694
c) Nils, 2/2 1696 - 1697
d) Johannes, 27/5 1697
e) Kristina, 1699 - 1699
f) Nils, 12/9 1700
g) Zackarias, 15/5 1703
h) Israel, 22/9 1704
i) Anna Maria, 26/4 1707.

Till befallningsmannens mest maktpåliggande uppgifter hörde kyrkobygget i Hakarp. "Hans ådalagda flit, möda och vaksamhet vid Hakarps kyrkas nybyggning" uppskattades av både hans herre och församlingens pastor. Han intresserade sig inte förgäves för kyrkan. Snart sattes de äldsta sönerna i skola. Anders började sina studier i Jönköping 1695, kom till gymnasiet på Visingsö 1704, inskrevs 1706 som student i Lund och blev snart prästvigd (av biskop Svedberg i Skara). År 1710 blev han huspräst hos generalmajor Alexander Hummerhjelm, som då ägde Hakarps säteri och år 1712 på Hägerflychtska familjens kallelse och rekommendation kyrkoherde i Hakarp. År 1741 blev han prost över egen församling. En ovanligt ung man hade församlingen fått till pastor, men också en dugande kraft. Att döma av kyrkoböckerna var han en ordentlig expeditionskarl, som ställde krav på både sig själv och andra. Hans nitiska omvårdnad om kyrkan, varpå hans ämbetsgärning ger så rika bevis, är helt visst även en tacksamhetens gärd år fadern och familjen Hägerflycht. Av Sam. Rogberg har han fått det vitsordet, att han "i 32 samfälta år förestod sin beställning utan någon medhjälpare; och när han den i 52 år berömligen hade bestridt och det med de goda krafter, att han 14 dagar före sin död förmådde predika (den 26/2 1764) avled han på sitt 80:de år, med allas förtjänta högaktning" - den 14/3 1764 och begrovs 6/4 1764.

Kyrkoherde Ståhl var sedan 9/6 1713 gift med sin företrädares dotter, Maria Lillander. Hon dog den 25/4 1756. De hade tillsammans sju barn:

a) Joachim, 30/8 1715, kamrer i Kungliga Krigskollegium, gift med Beata Sofia Bremer från Huskvarna och död 18/9 1770 (enligt G. Sahlström).
b) Laurentius, 14/10 1717, blev kyrkoherde i Norra Wram i Skåne, kontraktsprost.
c) Helena, 15/2 1720, gift med faderns efterträdare.
d) Christina, 1/10 1722.
e) Anna Elisabet, 8/5 1725.
f) Maria, 3/3 1730, gift med kyrkohere P. Tholander, Vetlanda och död 1781.

Av döttrarna blev en gift med kronobefallningsmannen Jonas Skottzberg och en med kronobefallningsmannen Fredric Hultner.

Under den tid av 20 år, som kyrkoherde Ståhl hade ämbetsbiträde, var det hans blivande efterträdare, som stod vid hans sida.

Joachim Bergman, var en församlingen son. Hans föräldrar var pistolsmeden Anders Bergman och hans hustru Ingierd Andersdotter Sandwall (möjligen släkting till kyrkoherde Zeander). Joachim föddes på skattehemman Rosendala den 7/3 1718 och blev döpt den 16/6 (enligt hans egen uppgift). Han har berättat om sig, att han år 1725 begynte läsa svenska. Följande år sattes först pennan i hans hand av faktoristen Matth. Ekeberg. 1727-1728 gick han och läste i Huskvarna Norrgård. 1729 kom han till Visingsö. Den 1 september 1731 intogs han i Jönköpings skola "in classe suserioris collegae tunc temp. Erl. Colliandri", blev 1739 student i Lund, konditionerade 1741-1742 hos bland andra överstelöjtnant J von Gerthen, avlade 7/10 1743 ex. stili och samma år ex. rigorosum. Pv 12/12 1744, adjuktant i Hakarp 1744, magister 1745, trolovades 11/1 1746 med Helena Ståhl, gifte sig samma år den 23/5 och flyttade till Kixtorp. Där föddes dottern Maria Catharina den 27/2 1747 (död tidigt). Följande år den 22/9 föddes Anna Helena (död 25/2 1750) och Ingierd Christina. Hon blev 1773 gift med sedermera kontraktsprosten Jonas Sellman. År 1764 4/4 förordnades Bergman till pastor i Hakarp på grund av hovmarskalkinnan Theets kallelse. Den 30 januari 1775 dog kyrkoherde Bergmans fru. I oktober samma år ingick han äktenskap med prosten Appelbaums i Willstad änka. Anna Eleonora, dotter till assessor Magnus Eneroth (död 15/5 1800). År 1778 erhöll han prosttitel, var följande år examinator vid Jönköpings skola och blev 1780 kontraktsprost. Från 1779 synes han ha haft adjunkt. Då missiverades nämligen Lars Wetterdal till Hakarp.

I Växjö stiftbibliotek finns förvarad en diger bok, skriven av prosten Bergman och antagligen överlämnad dit enligt den bestämmelsen, att någon bok skulle av varje prästs i stiftet sterbhus skänkas till stiftsbiblioteket. Av bokens innehåll framgår, att prosten Bergman varit en mångfrestande man: teolog, naturvetenskapsman, läkare. I nära 50 år hade han tjänstgjort som präst i Hakarp, när han den 23 mars år 1793 avled vid 75 års ålder. Om hans ämbetsgärning har biskoparna Olof Osander och Olof Wallqvist vid hållna visitationer uttalat sig mycket berömmande.

Johan Filén föddes i Långaryd den 5 maj 1759. Fadern var bonde. Efter studier i Växjö från år 1774 kom han som student till Uppsla 1783, prästvigdes 27/6 1788, avlade pastoralexamen 1793 och blev kyrkoherde i Hakarp 26/6 samma år. 1816 prost över egen församling, blev han 1826 kontraktsprost, vilket uppdrag han innehade till 1847. Prosten var som sin företrädare i ämbetet av naturen utrustad med rika gåvor. dessa synes han också låtit komma församlingen till godo. Med nit och redighet förvaltade han sitt ämbete. På barnaundervisningens område gjorde han betydande insatser. Beträffande dem hänvisas till redogörelsen för skolväsendet.

För kyrkoherde Filén stod möjligheten inte öppen, att "konservera huset" genom giftermål med företrädarens dotter. Han tog emellertid till äkta dennes första frus brorsdotter: Petronella Beata Ståhl, som föddes den 29 augusti 1759, var dotter till Joachim Ståhl. Närmare kunde han inte komma. En släktkejda, vari samtliga innehavare av kyrkoherdebefattningen i Hakarp är representerade, länkar alltså samman Nicolaus Petri (kyrkoherde 1579) och prästhuset vid mitten av 1800-talet. När fru Beata Ståhl den 18 januari 1822 dött, ingick prosten äktenskap med Fredrika Elisabet Hultner, född 1787, död 1/4 1826. Barn:

a) Simon Joachim, född 18/9 1794, rektor i Jönköping och kyrkoherde i Barnarp socken, död 12/2 1858.
b) Henrik Gabriel, född 5/10 1795, prästvigd 1850, begärde avsked 1862.
c) Anders, född 21/1 1797.
d) Lars, född 9/2 1798, e.o. hovrättsnotarie, död 27/1 1822.
e) Sofia, född 4/6 1800.
f) Carolina Charlotta Catharina, född 1824, död 1825.

I mer än ett halvt sekel hade prosten Filén bestritt kyrkoherdetjänsten i Hakarp, när han 2/5 1850 avled i en ålder av 91 år. Hans grav är belägen på norra sidan av kyrkogården, mitt emellan kyrkofönstren.

Per August Almqvist. Född i Gränna den 11 juni 1810. Föräldrar: Kungliga hovpredikanten, teol. doktorn, kontraktsprosten därstädes L.N.O. Magister S. J. Almqvist och Gustava Brandelius. Student i Lund 1830, magister 1835, prästvigd 1/5 1836, apollogist i Jönköping 1/5 1838, kollega 1/5 1843, undergick pastoralexamen 1848, kyrkoherde i Hakarp 14/10 1851, tillträdde 1/5 1852, prost 1856. Gift 1840 med Carolina Prinzensköld, som var född 19/1 1815 och dog 11/2 1886. Deras barn var:

a) Johan Gustav, född 1841, död 31/12 1898, domänintendent.
b) Hanna Augusta, född 22/12 1843, död ogift 25/8 1918.
c) Karolina Gustava, född 12/12 1845, död 11/9 1919, gift med läroverksadjunkt i Jönköping M. Bergelmer.
d) Siri Magdalena, född 19/10 1847, död 25/8 1919, gift med lantmätare Gustaf Ekwall.
e) Helena Elisabet, född 7/11 1849, änka efter kamrer A. Ekwall.
f) Signe Maria, född 20/11 1851, änka efter länsman Oskar Ekwall.
g) Ulrika Charlotta, född 2/7 1854, gift med kontraktsprosten L.W.O., kyrkoherden i Bankeryd socken, Johan Syrén.
h) Eva Sofia, född 3/11 1857, gift med kapten Carl Slettengren, Jönköping.

Olof Henrik Rogberg. Född i Alsheda 8/9 1827. Föräldrar: Kunglige hovpredikanten, kontraktsprosten och kyrkoherden i Alsheda, L.W.O. Magister A. Rogberg och Henriette Charlotta Arrhenius. Student i Uppsala 1848, prästvigd 8/10 1851, pastorsadjunkt i Alsheda, komminister i Skede 1862. Kyrkoherde i Nottebäck 1877, kontraktsprost samma år, kyrkoherde i Hakarp 23/4 1883, tillträdde 1/5 1885. Gift 22/8 1862 med Johanna Charlotta Wimmerstedt, född 29/9 1833, död 1912. Barn:

a) Johanna Christina, född 27/6 1863, gift med ingenjör K.W.O. Algot Friberg, Jönköping.
b) Anders Gustaf, född 24/1 1865, lantbruksingenjör, gift med Elin Rosén (född 9/1 1877), död 6/7 1909.
c) Johannes David, född 21/6 1867, major, gift 21/11 1900 med Ulrika Husberg (född 17/3 1872).
d) Olof Emanuel, född 17/6 1868, regementspastor, gift 27/2 1825 med Henriette Kennedy (född 1875).
e) Maria Elisabet, född 10/7 1870, gift 17/5 1902 med ingenjör V. Pagels.
f) Eva Karolina, född 10/9 1874, gift 17/1 1903 med läkaren i Svenska kyrkans mission i Indien, doktor Fr. Kugelberg.

Knut Anders Sandström. Född i Växjö 26/4 1847. Föräldrar: Anders Peter Sandström, kronolänsman och Kristina Charlotta Hultgren. Efter studier i Växjö student i Uppsala ht. 1869, teor. teol. ex. 31/1 1872, prakt. teol. ex. samma år 17/12, prästvigd 30/1 1873, kommunister i Torskinge 14/1 1878, tillträdde 1881, i Hälleberga 22/9 1884, tillträdde 1887, kyrkoherde i Refteled 11/4 1896, tillträdde 1897, kyrkoherde i Hakarp 21/11 1903, tillträdde 1904, emeritus 30/4 1923, utflyttade samma år till Sanna i Ljungarums socken.

Gift 7/8 1878 med Magnhild Elisabet Bergh, född i Malmbäck 6/10 1849, död 1918, dotter till Emanuel Bergh, kyrkoherde i Sjösås och Anna Elisabeth Blomberg. Barn:

a) Hanna Charlotta Elisabet, född 4/6 1879 i Dädesjö.
b) Knut Josef, född 2/8 i Torskinge, prästvigd 28/5 1904, Svenska kyrkans missionär i Sydafrika, gift 23/7 1906 med Elisabet Ahlman (född 26/2 1879).
c) Martin, född 31/7 1882 i Torskinge, postexpeditör.
d) Rut Magnhild, född 9/13 1883 i Torskinge, sjuksköterska, gift ,ed polismästaren, R.W.O., Janne Palm, Häslingborg.
e) Karl Anders Bernhard, född 26/4 1888 i Hälleberga, kontorschef.
f) Kerstin Mathilda, född 10/12 1889 i Hälleberga, gift 6/2 1913 med sjökapten Osvald Lodin.
g) Axel Jonathan, född 12/11 1891 i Hälleberga, kontorist.

Ragnar Paulus Johan Mathias Lindstam. Född i Berga 22/1 1884. Föräldrar: kyrkoherden Johan Magnus Lindstam, Vittaryd och Hildegard Vilhelmina Wallerström. Efter studier i Lund, student därstädes 1904, stud. i Uppsala ht. 1905, teol. fil. ex. 15/12 1906, teol. kand. ex. 14/12 1909, prakt. teol. prov i Lund 30/5 1910, prästvigd samma år 8/6, komminister i Hultsjö, Hjärtlanda och Skepperstad 11/3 1911, tillträdde genast, vakanskomminister i Huskvarna 1/5 1918, st. adj. 1/5 1919, kyrkoherde i Huskvarna och Hakarps pastorat 1922, tillträdde 1/5 1923, statens resestipendiat 1921, död 1956.

Gift 14/6 1911 med Hildur Viktoria Johansson, född 23/9 1883, dotter till handlaren i Göteborg J. P. Johansson och Sofia Johansson. Barn:

a) Fredrik Reinhold, född 10/2 1920.

Den första kyrkoherdeinstallationen i Huskvarna förrättades efter föregången visitation den 4 november 1923 av H. Högv. Biskopen med mera, teol. doktor Ludvig Lindberg, assisterad av kontrakstprosten J. Syrén och elva andra prästmän.

av Ragnar Lindstam i Huskvarna Krönika, sid 106-110, 393-398.

 

Ämbetsår, Namn, Levnadstid

 

1568-1569, Haqvinius Laurenti,
1569-1573, Jöns,
1574-1578, Anders Petri, ,
1579-1602, Nicolaus Petri,
1603-1618, Johannes Andrae,
1620          , Petrus Nicolai Dubb,
1643-1658, Nils Ingemari Zeander, kyrkoadjunkt, 1609-1682
1658-1682, Nils Ingemari Zeander, kyrkoherde, 1609-1682
1682-1711, Lars Lilliander, 1649-1711
1712-1764, Anders Ståhl, 1685-1764
1764-1793, Joacim Bergman, 1718-1793
1793-1850, Johan Filén, 1759-1850
1858-1882, Per August Almqvist, 1810-1882
1888-1903, Olof Henrik Rogberg, 1827-1912
1903-1923, Knut Anders Sandström, 1847-1932
1918-1921, Otto Arvid Åstrand, 1882-1963
1921-1926, Sven Emanuel Håkansson, 1892-1962
1927-1945, Karl Henning Thunell, 1882-1945
1945-1962, Josef Larsson,1916-
1962-1970, Harald Möllerström, 1905-1982
1970-1989, Per Axel Jonzon, 1924-
1989-2013, Conny Engkvist, 1955-
2014-          , Karl-FREDRIK Spoalnder, 1966

Förening:

Hakarps Hembygdsförening

Skapad av: (2013-04-25 21:32:08) Kontakta föreningen
Ändrad av: Hakarps Hembygdsförening (2020-11-03 20:17:57) Kontakta föreningen