Under arbetet med att sortera gamla papper dök en text upp, som återges här oavkortat:

Hajoms Hembygdsförening

Hembygdsrörelsen växte fram i början av 1900-talet som en reaktion på den framväxande industrialiseringen. Det var då ungdomar som gick i spetsen. lite märkligt med tanke på att det numera år mest äldre människor som engagerar sig hembygdsföreningarna, 1972 bildades Riksförbundet för Hembygdsvård, som senare fick namnet Sveriges Hembygdsförbund. Det är paraplyorganisationen för de 2000 hembygdsföreningarna som finns runtom i Sverige. Från början hade hembygdsföreningarna som huvuduppgift att samla in gamla föremål och att sköta byggnadsvård. På senare år har fokus flyttats till forskning och dokumentation av den lokala historien, något som denna bok ju ar ett exempel på.

Hajoms Hembygdsförening bildades den 26 april 1979 sedan några intresserade ett par år tidigare hade startat en studiecirkel i torpinventering. Under arbetets gång kom förslaget upp att bilda en förening- Cirkeldeltagarna kallades till ett möte i Hajoms skolas matsal, förberett av Britt-Marie Nilsson och Elsa Karlsson. Särskilt inbjudna var Knut Karlsson i Kinna Hembygdsförening och Sture Andersson från Fritsla.

Knut Karlsson ledde förhandlingarna där man enhälligt beslöt att bilda en hembygdsförening. Vidare beslöts att föreningen skulle söka medlemskap i Västergötlands Hembygdsförbund och i Marks Hembygdskrets. En interimsstyrelse skulle gälla till det första årsmötet och till ordförande i denna valde man Gunhild Martinsson från Friared.

23 personer blev medlemmar denna första kväll och medlemsavgiften bestämdes till 15 kronor for vuxna och halva avgiften for barn.

I februari 1980 var det dags for det första årsmötet och följande styrelse valdes:

Lennart Andersson, ordförande; Britt-Marie Nilsson, sekreterare; Anna-Greta Persson, kassör, Ingrid Månsson och Sven Möllerström, ordinarie ledamöter; Lennart Andersson, Hedetorp, Carl Hermansson och Ture Persson blev ersättare och Knut Henriksson och Hans-Uno Karlsson valdes till revisorer.

Styrelsen skred till verket och det första arrangemang man anordnade var en friluftsgudstjänst, som hölls vid Lagers Gråkullen. dit över 100 personer kom och sedan dess har det varje år varit friluftsgudstjänst på olika ställen i Hajom.

Man sökte naturligtvis efter en hembygdsstuga, en plats där man kunde samlas och där insamlade föremål och dokument kunde bevaras. I mitten av 1980-talet fick föreningen erbjudandet att överta Ellas stuga i Prästgården. Problemet var att den inte kunde stå kvar på sin ursprungliga plats, utan måste flyttas. Men vart? Lösningen på detta kom. då Lennart Eriksson i Hjorttorp erbjöd sig att utarrendera marken vid Hönekullen, gammal härlig folklivsmark. Har låg ju tidigare en dansbana.

Det valdes en kommitté som skulle vara ansvariga för nedmonteringen av stugan och att den sedan skulle sättas upp enligt sitt tidigare utseende Många frivilliga arbetstimmar lades ner på arbetet, som gick snabbt framåt och vissa delar som var dåliga fick bytas ut.

Lördagen den 4juni 1988 stod stugan klar för invigning. Bertil Andersson på Åkagården höll invigningstalet Han berättade om Olika personer som bott i huset och överlämnade en tavla från gången tid. Den finns förstås till beskådande i den gamla -stugan (finrummet).

Gruppen i torpinventering fortsatte sitt arbete med att dokumentera gårdar, torp, backstugor etc. De tog sig också an att restaurera en gammal jordkula i Borred, ett arbete som pågick länge och många timmar lade Sven, Carl, Stig, Nils, med flera ner här med tanken att för framtidens människor kunna visa hur folk bott "på den gamla goda tiden”.

Tanken som gruppen hade var att i en framtid sammanställa allt till en bok.

På årsmötet 1990 var det dags att diskutera ett nytt husbygge på Hönekullen. Ellas lilla stuga hade visat sig vara alltför trång for föreningens olika sammankomster och styrelsen fick uppdraget att planera för det intresse som fanns att uppföra en ny byggnad for dessa. En intensiv planering vidtog. även vid denna byggnation skulle man lita till frivilliga krafter i hög grad, Man kontaktade Bengt Andersson, som gjorde en ritning och sedan sökte man bygglov.

På årsmötet 1992 bestämdes att styrelsen skulle vara kommitté för bygget och Kjell Carlsson kontaktades som ansvarig för detsamma. I slutet på detta år var grunden lagd och Kjell började tillverkningen av takstolarna. I augusti 1993 var golven lagda och arbetet gick vidare. I oktober 1994 stod huset målat och klart i röd falufärg.

Huset kom att kallas för Logen och fick konstigt nog ingen ordentlig invigning, men togs genast i bruk och har genom åren varit samlingsplats for olika aktiviteter i Hembygdsföreningens regi och hyrs dessutom ut till andra sammankomster. Man ordnar varje år gökotta/gökkväll. midsommar, valborgsmässo-, och nationaldagsfirande. Flera av dessa anordnas ihop med andra föreningar i Hajom. Andra tillställningar är grillkväll och julmarknad.

På området har Marks Härads Biodlarförening ställt upp bikupor. Biodlarföreningen brukar delta vid olika sammankomster och förevisar då, både för barn och vuxna, den ädla konsten att få fram honung med hjälp av dessa våra minsta husdjur. Skolklasser kommer Ofta på besök och får bland mycket annat lära sig hur det gick till att tillverka "Hajomerajp", De gamla verktygen tas fram regelbundet, så att det skall finnas folk, kan föra traditionen vidare.

Styrelsen. nu under Lennart Erikssons ledning, samlas regelbundet Och planerar för framtida aktiviteter. Under 2012 hade föreningen 293 medlemmar.

Vår vinjettbild på hembygdsstugan är tagen 20 maj 2009. Styvmorsviolerna var som vackrast just då, i år har det inte varit så många!

Här finns en länk till tidigare protokoll:  Visa