Om oss

Den 9 dec 1953 bildades Hålanda Fornminnes- och Hembygdsförening. Detta skedde vid en sammankomst i Livered skola.

Hålanda Hembygdsförenings historia.     Christer Damm 2009. Rev 2016:3

På kartor från 1750-talet fanns utmärkt, en såg med vattenhjul, i ett fall i Grönån tillhörande Drottninggärdet i Hålanda församling. Ursprungligen har det legat två kvarnar där. En för gästgiveriet i Verle, och en för Verle bys bönder. Del av fundament och kvarnstenar finns kvar i fallet väster om sågen. Redan 21/11 1766 tingfördes vid Ale häradsrätt en brandsyn på denna såg. Förmodligen är det den såg, som blev ny- eller ombyggd år 1895 och då under ett 10-tal år drevs med överfalls- vattenhjul.

Grönån är ett vattendrag som rinner från Holmevattnet, passerar en fd skvalta, förbi Getås kvarn i Espet, vidare till kvarnen i Mauritzberg, ned till sågen i Drottninggärdet, passerar en såg i Rapenskår, och ner genom Skepplandabygden och har sitt utlopp i närheten av gården Hamnen i Skepplanda. Då har ån ifråga nått Göta Älv.

Någon gång under åren 1914 – 1916 försågs sågen med vattenturbindrift och hade stundtals nio sågblad. Den nuvarande ramen är tillverkad av Skövde MV. Turbinen anses ha 30 hkr. Sågen drevs fram till 1960 talet. Kapaciteten har varit jämförelsevis stor. Hela bygden runt omkring har anlitat sågen, och det har med tiden blivit ansenliga mängder virke, som har sågats här.

Sågen har även haft spånhyvel, kantverk och en tid en generator för att ladda batterier.

Hålanda Hembygdsförening fick ett 49-årigt arrendeavtal på sågen 1978. Sågen rustades upp med hjälp av frivillig arbetskraft. Fyra – fem personer har arbetat intensivt i 300 timmar för att bygga om turbinhuset, som är byggd av ekträ.

Den 9 dec 1953 bildades Hålanda Fornminnes- och Hembygdsförening. Detta skedde vid en sammankomst i Livered skola. Initiativtagare var f.d. lantbrevbäraren August Andreasson på Gamla Krogen i Livered. Man enades om att styrelsen skulle bestå av 3 st. personer från varje rote, alltså 15 personer plus ordförande. Första året uppgick medlemsantalet till 112 st, och man kan tala om en flygande start. Redan under föreningens första verksamhetsår väcktes tanken på en egen lokal, en hembygdsgård där man kunde förvara förenings tillhörigheter och där man kunde samlas för olika sammankomster. Föreningens första ordförande var Sven Carlsson i Båljen

1970 fick föreningen överta den 250-åriga smedjan vid Ingelskrogen och samtliga inventarier av ”Livresmen” smedmästaren i tredje generationen, Ivar Olsson 1887 – 1971, och får därmed sin första lokal.

I början av 1970-talet hade Everth Högabo färdigt materialet till Hålanda Sockenbok, och Skepplanda kommun svarade för utgivningen.

Det första kommunala bidraget fick föreningen 1972.

1977 fick föreningen ett erbjudande av makarna Gulli och Anders Johansson, att motta det gamla bostadshuset Skaggata 1:12 från början av 1800-talet. Erbjudandet antogs med tacksamhet och man arrenderar nu också hembygdstomten. Föreningen fick också tillstånd att disponera sågen som ligger i anslutning till hembygdstomten. Under sommaren har stockarna i den gamla stugan i Skaggata märkts och tagits ned av bl. a Georg Sköld, Harry Johansson i Råhagen, Allan Karlsson på Heden, Anders och Per på Skaggata. Man var 18 man från början som hjälptes åt. Virket forslades till nya tomten vid Järnklev, som tidigare röjts, och lades i sågbyggnaden. Vägen till sågen hade gjorts i ordning.

Den 8 oktober 1977 anordnades i Bygdegården för första gången ett evenemang, som nu blivit tradition i Hålanda: Handaslöjd i levande glesbyggd.

Den 7 juni 1977 anordnades Hantverkets Dag på Hembygdsgården

Den 10 juni 1978 anordnades Handaslöjds/hantverksdagen vid sågen på Hembygdsgården.

Den 19 juni 1978 lades grunden till hembygdsgården av Nils-Erik Tell i Boet, Alrik i Järnklev, Alrik i Verled, Sven i Långehage, Lennart i Sandåker och Lars i Råda. Redan sista dagarna i augusti var byggnaden under tak. Medlemsantalet hade nu ökat till 147 st. Alrik Johansson på Mossen vid Järnklev ledde uppbyggnaden av hembygdsstugan tillsammans med Alrik Andersson i Verled och Yngve Mattsson i Vrångekärr. Det mesta gamla virket användes, så långt det gick.. Stockar till det nya virket hade skänkts och därefter sågats på sågen. Stugan fick tegel på taket och ny ytterklädsel. Alrik hade ritat av den gamla köksspisen och spisen i rummet. Murar- mästrare Eric Svantesson från Lödöse och hans medhjälpare murade in en prima spis och ugn i köket samt murstock och skorsten. De nya hängrännorna av trä hade tillverkats av John Andersson på Hedaberget. Spån till taket på ramsågen hade tillverkats på tidigare hembygdsdagar och lades nu på av bl. a Hugo Andersson på Grankärr, Allan Karlsson på Heden, Karl Johansson på Grankärr och Sven Gustavsson i Höga, samtliga medlemmar.

1979 Ett lindträd planterades intill stugan av Lennart Bengtsson.

1984 fick föreningen tillstånd att disponera Drottninggärdets såg, som ligger i anslutning till hembygdstomten.

1984 skänktes en mindre timmerbyggnad, som tidigare stått vid smedjan vid sågdämmet, och byggdes nu upp som vedbod.

Muséebyggnaden byggdes upp av bl. a Allan Persson och Sven Johansson. Alla ting som tidigare skänkts till föreningen hade hittills förvarats i ladugården på Järnklev. I muséebyggnaden för- varas gamla snickeri- och jordbruksverktyg. I hembygdsstugan kan besökarna ta del av husgeråd från förr. Vi har även försökt att återskapa en gammaldags skolsal, ett vävrum och i köket går det att baka bröd i ugnen.

År 1990 byggdes en ny vattenränna till turbinen.

År 2001 ombyggdes turbinhuset, med bidrag från Länsmuséet.

Den 9 febr. 1993 fick föreningen överta Skaggata kvarn i Mauritzberg, och den 19 juni 2001 fick föreningen köpa området vid Holmevattnets dämme, och fick därmed dämningsrätten till Holmevattnet och lilla o stora Orrevattnet. Ursprungligen har det varit en bykvarn för Skaggata och Drottninggärdet med ¾ resp. ¼ äganderätt i fallet. Sedan mycket långt tillbaka har denna kvarn anlitats av bygdens bönder och under detta sekel har cirka 80 % av socknens bönder malt där. Övrig mäld har skett vid Getås, Slittorp, Skilltorp eller Hälltorp. Kvarnen eldhärjades och lär ha förstörts till grunden på 1870-talet. 1880 byggdes den nuvarande kvarnen upp av en byggmästare Olsson från Göteborg, vilken tillsammans med ett par Hålandabor ägde och drev dess rörelse. Vid sekelskiftet inköptes kvarnen av Jöns Mauritzson. Hans son Viktor Mauritzson, övertog den 1931 och var dess sista brukare.1968 såldes kvarnen och skulle omändras till ateljé. Tyvärr var nästan all inredning borttagen då Hembygdsföreningen fick överta kvarnen och dämmet. I motsats till Getås kvarn (1855 –1947) har Skaggata kvarn, efter hand moderniserats och följt med i utvecklingen - vilket i sin tur medfört större kundkrets. För att ytterligare öka vattenflödet till kvarnen på 1940-talet, flyttades bäcken från Mellomsjön från att rinna till Brådalen till att rinna till Grönån. Under kvarnens glansperiod efter andra världkriget blev vattentillgången trots detta alltför ojämn. Då installerades en elektrisk motor på 19 hkr och även en råoljemotor.

1993 tillbyggdes museet österut, och blev ”cafélokal”.

1997 renoverades kvarndämmet och ny dammlucka installerades.

1999 ändrades föreningen namn till Hålanda Hembygdsförening.

År 2003 har sågdämmet delvis renoverats och en ny lucka installerats.

Under åren 1989 – 2008 har en inventering av torpen i Hålanda gjorts. Ca 140 st. skyltar med namn på de sista boende har satts upp vid torpgrunderna. Skyltar har även satts upp vid ca 25 kvarnar, ca 10 sågar och 7 st. dansbanor, och allas lägen har tagits ut med GPS. 

År 2005 hade medlemsantalet ökat till 260 st.

År 2012 påbörjades arbetet med uppskyltning av en ”Pilgrimsstig” från Lödöse till Gräfsnäs, med bidrag från Leader (EU).

År 2014 har ett äldre brygghus flyttats från Tängevallen i Ryk, och monterats upp intill bäcken (där ett tidigare brygghus stått) ovanför sågen, med hjälp av bidrag från Ale kommun.

År 2015 har en förrådsbyggnad inköpts och satts upp mellan sågen och muséet.   

Ett par rader ur första årsberättelsen: ”styrelsen uttalar förhoppningen att vi framgent tillvaratar och väl vårdar gamla, värdefulla ting, och på så sätt för ett stycke kulturhistoria vidare till kommande generationer”.

Ordförande för föreningen har varit:

Sven Carlsson i Båljen       1954 - 1955

Erik Johansson i Granås     1955 - 1963

Georg Sköld  i Grankärr    1965 - 1976

Nils–Erik Trell i Boet        1976 - 1980

Gulli Johansson i Skaggata 1981 - 1986

Henry Sjöholm i Verle       1986 - 2001

Lars Jonasson i Råda          2001 – 2008

Christer Damm i Sandåker 2009 – 2014

Lennart Ernhede i Skinta    2016 - 2020

Elinor Johnsson Skaggata  2020 - 

Källor:

Everth Högabo: Hålanda Sockenbok

Ale-kuriren: div. artiklar

Skaggata kvarn: Nils Johansson o Lars Jonasson

Styrelseprotokoll, års- och verksamhetsberättelser

Muntliga berättelser