Gustavsbergs Vänner

På Odelbergs tid 1869 – 1937

Ur Nordisk Familjebok 1876 års upplaga

Gustafsberg – Porslinsfabrik på Värmdön, Stockholms län, vid den mellan Farstalandet
och Ormingelandet inskjutande Farstaviken, 24 km. landvägen och 22 km. sjövägen från
Stockholm. Fabriken anlades 1827 af grosshandlaren J. H. Öhman och kommerserådet Vennberg, hvilka snart öfverläto den till ett bolag. Efter att 1838 hafva inköpts af ett annat bolag öfvergick den 1850 till handelshuset Godenius & komp. i Stockholm, hvilket ombyggde och betydligt utvidgade densamma. 1875 såldes fabriken till ”Gustafsbergs
fabriks intressenter”, hvilka äfven hafva inköpt de kringliggande egendomarna Farsta, Gustafsberg samt Östra och Vestra Ekedal, tills. 6 1/2 mtl, taxerade till omkr. 240,000 kr. – Ända till 1855 tillverkades endast ”ordinärt porslin” (fajans), men sedermera hafva
införts tillverkningar af andra slag, af halfäkta porslin (ironstone china) 1855, parian 1862, äkta porslin 1864, majolika 1869, eldfast tegel 1872 och af kakelugnar 1881. Under de senare årtiondena har fabriken värdigt täflat med den andra porslinsfabriker i riket, Rörstrand, samt vid alla utställningar, i hvilka den deltagit, erhållit utmärkelsetecken,
bl. a. guldmedalj i Moskva 1872 och i Paris 1878. – F. n. (1882) finnas vid fabriken 7 ångmaskiner af tillsammans 200 hästkrafter, 1 vattenverk, 3 drejmaskiner, 9 svarfmaskiner, 113 formmaskiner, 12 tryckpressar och 22 ugnar samt en personal af
630 arbetare. – 1840 hade fabriken 161 arbetare och tillverkningsvärdet utgjorde 255,144 kr.; 1860 hade nämnda siffror stigit till resp. 250 och 605,911 och 1881 till 630 och 1,023,098. Fabrikens och godsets folkmängd utgjorde sistnämnda år 1,441 pers. För att förskaffa fabriksbefolkningen lifsförnödenheter till billigt pris stiftades 1866 en konsumtionsförening; aktiekapitalet är omkr. 13,000 kr., fördeladt i aktier å 10 kr. För arbetarna äro dessutom inrättade sjuk- och begrafningslåda (med kapital f. n. af 12,000
kr.), i hvilken hvarje arbetare öfver 15 år är skyldig att inskrifva sig, samt sparbank (sedan 1872), i hvilken vid 1881 års slut voro insatta 57,141 kr., fördelade på 224 delegare, hvarjämte i Ränte- och Kapitalförsäkringsanstalten i Stockholm för hvarje under året vid fabriken födt barn insättas i medeltal 24 kr. Vid fabriken finnas läkare och apotek, kyrka
med söndaglig gudstjenst, postanstalt, folkskola, tre småskolor samt rit- och slöjdskola. Mellan fabriken och kontoret i Stockholm är telefonförbindelse.

Signaturen A.G. publicerade i Svenska Dagbladet en hyllningsartikel till brukspatron Wilhelm Odelberg den 11 juli 1899.

Från Gustafsbergs fabriker. Ett mönstersamhälle.

Efter ungefär två timmars färd med ångbåt från hufvudstaden genom det natursköna Skurusund, Baggensstäket och tvärs öfver den vida Baggensfjärdens salta böljor anländer man till Gustafsbergs fabrikssamhälle. Färden ditut går genom en af Stockholms skärgårds allra vackraste farleder. Det är mycket sagdt, då naturen som bekant öfver vår skärgård slösat sina rikaste håfvor af fägring och friskhet. Men det är icke heller för litet påstådt, och den nämnda traden till Gustafsberg är mycket frekventerad af turister, hvilka på samma gång de företaga en angenäm och uppfriskande sjöresa vid framkomsten hafva mycket att skåda, som gläder ögat, äfven om tillåtelse att bese de stora fabrikerna icke kan utverkas af en och hvar.

Gustafsberg ligger på Vermdön, långt inne i en vik af Baggensfjärden, den fagra Farstaviken. Dess stränder äro nu under högsommaren klädda i den rikaste grönska, ekskogen växer där ymnig och vild och det väldiga fabriksetablissementet ligger själft likt en pärla där inne i viken, en pärla, infattad i grönt.

Röken från fabriksskorstenarna och det, ifriga storindustriella lifvet har icke förmått att vid Gustafsberg, som på så många andra ställen, så att säga taga öfvervälde öfver naturen och tränga idyllen i bakgrunden. Blott några steg från fabrikernas tegelstensmurar föra till lugna, grönskande vrår uti ekdungarna. Från den höga stranden kan ögat blicka fritt ut öfver den djupa viken med dess hafsgröna, klara vatten. Man bibringas vid anblicken af all denna fägring något af den på samma gång ödmjuka och stolta känsla, som genomgår Runebergs ”Vårt land”. Man känner sig manad att ropa ut den finska skaldens ord:

”Vi kunna sträcka ut vår hand,
och visa gladt på sjö och strand,
och säga, se det landet där,
vårt fosterland det är.”

Gustafsbergs porslinsfabrik anlades 1827 af grosshandlanden J. H. Öhman och kommerserådet Wennberg. Den närmaste anledningen till att fabriken placerades här skall hafva varit en naturlig kraftkälla, Kvarnsjön, som ligger omkring 1½ km. aflägsen från bruket, 60 fot högre än Farstaviken. Sjöns vatten lämpar sig, såsom varande synnerligen fritt från kalk och alkalier i öfrigt, mycket väl för porslinstillverk:ning. Genom dubbla rör af 8 tums diameter föres vattnet från Kvarnsjön ned till fabrikerna och fyller allt vattenbehof, på samma gång det ännu utgör drifkraft för ett kvarnverk. Annars är ångan nu den förbiirskande drifkraften, men pli, den tid, dä fabriken anlades, torde tillgången på vattenkraft från sjön hafva utgjort en mycket viktig faktor vid bestämmande af läget.

Fabrikens grundläggare öfverläto snart rörelsen ät ett bolag, som i sin ordning sålde den till ett annat bolag, hvarefter affären år 1850 öfvergick till grosshandelsfirman Godenius & C:o i Stockholm, under hvars ledning den utvecklades och utvidgades i betydande mån. Godenius & C:o sålde 1875 fabriken till aktiebolaget Gustafsbergs Fabriks Intressenter, som jämväl inköpte flera kringliggande egendomar, Farsta, Gustafsberg och Östra Ekedal med tillhörande hemman, om tillsammans 5 % mantal med en areal af 1208 har och ett taxeringsvärde af 200 000 kronor. 1880 inköptes egendomen Vestra Ekedal, två fjärdedels mantal om 197 har, 1894 Östra Stäkets och i fjol Lemshaga gårdar, den senare utgörande 2 mtl. om 500 har. Taxeringsvärdet för samtliga jordegendomar uppgår f. n, till öfver 300 000 kr., fabriksbyggnaderna äro taxerade till 600 000 kr.

För att gifva en öfversikt af fabrikens omsättning och personal under de senaste 50 åren tjänar nedanstående tabell:

År 1840 arbetspers.     161, tillv.-värde 255 114 kr.
År 1850 arbetspers.     192, tillv.-värde 303 577 kr.
År 1860 arbetspers.    250, tillv.-värde 605 911 kr.
År 1870 arbetspers.    310, tillv.-värde 507 176 kr.
År 1880 arbetspers.     609, tillv.-värde 975 910 kr.
År 1890 arbetspers.     824, tillv.-värde 1 293 531 kr.
År 1898 arbetspers. c:a. 900 tillv.-värde 1 695 469 kr.

Det framgår häraf, att utvecklingen gått stadigt och jämnt framåt, trots betydande in- och utländsk konkurrens. Under de senare årtiondena har Gustafsberg tillvunnit sig en värdig plats vid sidan af vår andra stora porslinsfabrik Rörstrand, tillverkare af det sedan gammalt berömda och eftersökta Stockholms-porslinet.

Under fabrikens första tid och till 1855 omfattade tillverkningen endast ”ordinärt porslin” (fajans). Därefter började man äfven tillverka s. k. ”stengods”, och för omkring 15 år tillbaka kan det finare servisarbetet sägas hafva tagit sin början af en särskild beredd massa, s, k. ”opak”. Man har äfven sedan början af 1860-talet drifvit en konstindustriell tillverkning af ”Parian”. Med ”äkta porslin” gjordes början 1864 och eldfast tegel har sedan 1872 utgjort en tillverkningggren. Från och med 1897 har en ny artikel införts i marknaden, som under namnet ”Jasper” för första gången utställdes såsom svenskt fabrikat å Stockholms-utställningen. ”Jasper” eller Wedgwood-porslin är ej glaceradt och utgöres mest af vaser, krukor och andra prydnadsartiklar, med olikfärgad botten och af olika kulörer, be· lagda med hvita, upphöjda figurer eller blommor. På sista året hafva äfven tillkommit såsom nyhet en mängd olika artiklar, blomkrukor o. a. med underglasyrmålningar. Gustafsbergsporslinet göres efter fullt moderna metoder och med tillgodogörande af alla tidsenliga förbättringar inom facket, som finnas att tillgå. Fabriksbyggnaderna bilda i sitt nuvarande skick en storartad komplex. Bland nybyggnader på senare åren må nämnas ett 1898 uppfördt större stenhus, som på nedre botten i midten skall inrymma väntsal för ångbåtstrafikanter, å ena sidan redan upptager tullstation, hvarjämte uti husets torn post- och telegrafstation skola förläggas. Våningen en trappa upp kommer att upptaga kontor och utställningslokal och våningen däröfver skall inredas till boningsrum för tjänstepersonal. Öfverallt inom fabrikerna och gårdarna råder en prydlighet för att icke säga finhet, som man annars ofta får leta efter inom fabriker.

I dessa tider, då arbetarefrågan tager så mycken uppmärksamhet och sådana krafter i anspråk, då missnöje från arbetarnes sida hör till ordningen för dagen, kan det icke vara nog glädjande att få en inblick uti arbetareförhållandena vid Gustafaberg. Det icke minst intressanta inom detta fabrikssamhälle äro de med efterföljansvärd omtanke och uppoffrande klokhet anordnade bostadsförhållandena, liksom ock arbetareorganisationen i öfrigt. Ur dessa synpunkter vid sidan af flere andra, såsom styrelse ooh fabrikation, förtjänar Gustafeberg med fullt skäl namn af mönstersamhälle

Fabrikens och godsets mantalskrifna folkmängd utgjorde vid 1898 års utgång 1979 personer, hvartill kommer ett antal tillfälliga arbetare, uppgående under året till omkring 200. Som en andel af bolagets vinst har sedan 1891 till arbetarna utdelats 5 000 kronor om året i proportion till hvars och ens arbetsförtjänst. Detta belopp bestämdes för sistförflutna år till 10 000 kr. Hvarje arbetare, som är ·mantalsskrifven vid fabriken, är pliktig att inskrifva sig i den s. k. sjuk- och begrafningslådan. Denna understödsfond är bildad genom månatliga afgifter från arbetarne till storleken beroende af arbetsförtjänstema. Kapitalet utgör nu 12 500 kr. och sjukhjälp utgår med från 1.80 kr. till 45 öre pr dag. På senare åren har jämväl afsattes en pensionsfond genom årliga gåfvor från bolaget. Denna uppgår f. n., till 60 000 kr., hvaraf den årlig:a räntan i form af pensioner kommer däraf förtjänte arbetare till del. 1898 utdelades sådan pension till 15 män med 60 kr. till hvarje och till 9 kvinnor med 48 kr. vardera.

Sedan åtskilliga år tillbaka finnes sparbank för fabrikspersonalen och de däri insatta medlen utgöra nu i rundt tal 1-10 000 kronor. Särskild läkare samt apotek finnas, liksom postanstalt och tull- samt telefonstation. För skolväsendet är väl sörjdt. Tvenne skolhusbyggnader inrymma 2 folkskolsklasser och 4 småskoleklasser. Lärarepersonalen består af 1 lärare och 5 lärarinnor. Det ena skolhuset ligger nere vid Farstaviken, det andra uppe vid kyrkan; samhället har egen sådan. Aftonskola, rit- och slöjdskola äro äfven inrättade. Gästgifveriet kan prestera förstklassig mat och servering, som flitigt tages i anspråk af de många besökande, som särskildt under sommaren taga sig väg till Gustafsberg. Ett skolkök har nyligen uppsatts, där 18 flickor om året turvis – 6 för hvarje vecka – erhålla undervisning i matlagning, Såväl den yttre belysningen som den inre inom fabrikerna ombesörjes medels elektriskt ljus från 12 båglampor och ett flertal glödlampor.

Fabrikssamhällets disponent sedan trettio år tillbaka löjtnanten W. Odelberg, en på flera områden mycket framstående man, tillkommer i främsta rummet förtjänsten af de mönstergilla förhållandena vid Gustafsberg. Han har därför hvarken sparat tid, krafter eller uppoffringar. Jag följde honom på en tur omkring samhället och begagnar tillfället att uttrycka min tacksamhet för hans tillmötesgående och beredvilliga upplysningar. Särskildt intresserade det och gladde i hög grad att se de i sitt slag enastående bostadsanordningarna. En del boningshus till ett antal af 24 för de mera meriterade arbetarna med tvänne lägenheter på nedre botten af två rum och kök och hvaraf cirka femton därtill äro inredda på vinden med tvenne frontispisrum och gafvelrum hafva ett det härligaste läge vid Farstavikens strand. Ofvanför husen finnes för hvart och ett fruktträdgård och trädgårdsland. För hvarje år bygges en del nya arbetarebostäder, så att de för närvarande i sin helhet uppgå till ett antal af 75 med tillsammans inemot 600 lägenheter. För alla finnes områden med planterade fruktträd och trädgårdsland utstakade.

Det föll mig bland annat i ögonen, huru välvårdade och ansade arbetarträdgårdarne voro, där de med sin yppiga växtlighet skuggade bostäderna. På de små gårdarne var det fint och pyntadt som till helgdags. Gårdshäckarne voro omsorgsfullt klippta, och som bevis på, att porslinsarbetaren besitter en viss grad af konstnärlighet, upptäckte jag flerstädes byster på rabatterna eller vid sidan af förstubroarna. Än en neger eller mulatt, fryntligt glinande med pipan i mun, än en gemytlig gipsgubbe och på ett ställe själfva bältesspännarne.

Arbetarne hafva äfven ett särskildt klubbhus och en vidsträckt park däromkring är särskildt upplåten till deras disposition. I klubbhuset finnes en större samlingssal med en liten teater, ett pianino, schack- och brädspelsbord och byster kring väggarna. Ett sidorum upptages af bibliotek och ett annat begagnas vid öfningar för en mässingssextett.

I ändamål att förskaffa fabrikspersonalen billiga och reella livsförnödenheter har sedan 1866 en konsumtionsförening framgångsrikt verkat. Sådana missförhållanden, som tyvärr på flera andra ställen föranledts af brukshandelsrörelser, hafva icke här kunnat göra sig gällande.

Gustafsberg är enastående i sitt slag ej blott inom landet utan äfven öfver hela världen. Till och med från England, det stora industrilandet, hafva flere arbetarevänner kommit på besök till det svenska fabrikssamhället för att hämta lärdomar. Heder åt en verksamhet, som lämnar sådana exempel.
A.G.

Gustavsbergs Klubb – Nöjesklubben – bildades av Samuel Godenius 1860.

Farsta 1 – antikvarisk dokumentation av ett bostadshus för lantarbetare av  Mariagatstyp byggt 1890 i Farsta innan rivningen 1998.

Gustavsbergs porslinsfabrik och samhälle år 1900 – Illustrerad Tekniks Tidskrift 1900

Gustavsberg skiljdes från Värmdö församling 1902 och blev egen församling. Kyrkoherde Norman noterade i församlingsboken vad Gustafsbergs Fabrikers Intressenter eger (äger).

Ångfartyg i kyrkoboken 1902

Provinsialläkare Knut Lindhés biografiska minnen nedtecknade av barnbarnet Nils Andersson f. 1932 publicerades i bl.a. Värmdö Skeppslags Fornminnesförenings årsskrift 1998. Knut Lindhé var läkare i Gustavsberg 1895 – 1926 och förlorade synen på sin ålderdom. Vi återger delar av hans nedskrivna minnen och dagbok här.

Wilhelm Odelbergs 70-årsmedalj 1914

Ing. Axel S.W. Odelbergs föredrag ”Gustafsberg ett industri- och jordbruksföretag” på Industriförbundets årsmöte 1917 med bilagor. Bilagorna redovisar detaljerade uppgifter om byggnadskostnaden för Villagatan nr6 och Tallåsen nr 23, skogs- och lantbrukets produktion och kreatursbesättning, stadgar och den ekonomiska ställningen för den kooperativa uppköpsföreningen (som f.ö. baserades på kredithandel). Här finns ett utdrag ur detta föredrag som tidningen Gustavsbergaren publicerade.

Det gamla Gustafsberg är en stumfilm från Filmarkivet som spelades in 1919 under Wilhelm Odelbergs tid och som försetts med kommentarer av Wilhelm Kåge 1953.

1921 års Gustavsbergskrönika av Alfred Pehrson.

1923 års Gustavsbergskrönika av Alfred Pehrson.

Fjärdingsman Oscar Söderbergs tal handskrivna vid inskrivningen av värnpliktiga i Gustavsberg 1929.

En uppsats författad av fil.dr. Wilhelm Odelberg (1918-2002), som var  född på Farstavik och son till Victor Odelberg (hovjägmästaren) trycktes först i Värmdö Skeppslags Fornminnesförenings årsskrift 1987 och publiceras här.

Erik Norberg en äkta gustavsbergare

Mai Olson, Farstavik sammanställde ett fotoalbum över Gustavsbergsbolagets ångbåtar som visas här

Hitta aktivitet

Se alla aktiviteter