Gustavsbergs Vänner

KF och Gustavsberg 1937 – 2000

Hjalmar Olson berättar i Arthur Halds bok ”Verktyg för en idé” att han anställdes som driftingenjör vid Gustavsberg 1929 och utnämnes till VD 1937 när KF köpte Gustavsberg för 3,65 miljoner kr av familjen Odelberg. I köpet ingick en gammal porslinsfabrik, ett stort antal omoderna bostäder för de anställda, 2600 hektar mark, jordbruk, skogsbruk, såg, kvarn och ett rederi med fem skärgårdsbåtar och en lastångare. Albin Johanssons tal vid KF-kongressen 1937 finns här.

Tidskriften Futurum utgavs några år i slutet av 1930-talet och en bit in på 1940-talet.  Med skärgårdskännaren docent Erik Jonson som huvudredaktör publicerades en utförlig artikel i nr5 1939 om Gustavsberg två år efter det att KF köpte Gustavsberg av familjen Odelberg. Tidskriften präglas i övrigt av kristidsstämningen efter utbrottet av andra världskriget.  Nedanstående bild visar tyska ugnsmurare från Kerabedarf i Berlin som murar den nya sanitetsporslinsfabrikens två eluppvärmda tunnelugnar 106m långa som var i drift mellan 1939 – 1991. De hade två kanaler vardera med inmatning av brännugnsvagnar i bägge ändar. så att de som hade bränts förvärmde de som skulle brännas. Kanalerna benämndes A och B resp. C och D. Senare byggdes ännu en tunnelugn som kallades E.

Fotograf: Hilding OhlssonFotograf: Fotograf: Hilding Ohlsson

Tyska ugnsmurare från Kerabedarf på TPF 1939

Gustavsberg ordnar sin bostadsfråga – ur tidskriften Form 1943 – beskriver såväl inventeringen av äldre bostadsbeståndet och de modernisering som skulle ske som de nybyggnadsprojekt som igångsatts efter KF:s övertagande av Gustavsberg. Man kunde genomföra dessa och bygga en ny teknisk porslinsfabrik (TPF) trots att krigsutbrottet var i antågande med brist på material och arbetskraft. I TPF producerades tätsintrat sanitetsporslin som handfat och toalettstolar och elektroporslin som användes som isolatorer. När tillverkningen av elektroporslin upphörde i mitten av 1960-talet ändrades fabrikens namn till Sanitetsporslinsfabriken, SPF.

Olof Thunström, arkitekt SAR på KF:S arkitektkontor skriver i Teknisk Tidskrift 1945 om utbyggnaden och moderniseringen av bostäderna i Gustavsberg – Gustavsberg Bygger.

Eld, lera och människor är en film som KF inspelade 1942 som beskriver Gustavsberg i brytningstiden när sanitetsporslinsfabriken färdigställts och hushållsporslinsfabriken står i tur att moderniseras.

Gustavsbergs bosättningscirkel startades efter det att KF under krigsåren 1939-45 byggt villaområdet Höjdhagen och radhusområdet Grindstugärde vilka ritades av arkitekt Olof Thunström (Thun-Olle) vid KF:s arkitektbyrå. När Grindstugärde hade färdigställts 1944  användes det som modell för att starta bosättningscirklar av Svenska Slöjdföreningens Bo-kommitté.  Fyra radhuslägenheter möblerades av fyra cirkelgrupper och dokumenterades i skriften ”Så ska vi ha´t” som finns på denna länk.

Koppartryck är en kortfilm där Torsten Rolf visar hur dekor med koppartryck framställs.

KF byggde badkarsfabriken, BKF 1946-47 på mark söder om den nybyggda Tekniska Porslinsfabriken, TPF  senare benämnd Sanitetsporslinsfabriken, SPF eller bland gustavsbergare bara Sanitet. Nu var 2:a världskriget slut och badkarspressar inköptes från Mullins i USA. Olle Forssman kom från Motala till Gustavsberg för att arbeta som förman på BKF. Gustav Blomberg sammanställde ett fotoalbum med bilder från byggnationen och leveransen av de tunga badkarspressarna som han skänkte till Olle som tack för hjälp med en båtmotor. Gustavsbergs Vänner har fått albumet av sonen Göran Forssman och det finns här.

Tidningen Gustavsbergarens redaktion sammanställde två fotoalbum över var som tilldragit sig i Gustavsberg 1963 och i  Gustavsberg 1968.

Ett halvsekel efter KF:s förvärv av Gustavsberg publicerade Gustavsbergs konsumentförening jubileumsskriften ”Gustavsbergs 1937 – 1987 – Ett kooperativt samhälle 50 år”. Det är samma år som KF säljer HPF till Wärtsilä, som redan äger Rörstrand och 5 år innan stängningen av badkarsfabriken 1992.

Den mest betydande arkitekten under KF-epoken var funktionalisten Olof Thunström – Thun-Olle – som ritade Höjdhagens vinkelbodar, Grindstugärdes radhus, Hästhagens bostadshus mitt i naturen, Kvarnbergsskolan, Runda Huset och inte minst flera fabriksfastigheter varav i dagarna den äldsta Tekniska Porslinsfabriken (TPF) senare benämnd Sanitetsporslinsfabriken (SPF) står inför en omfattande ombyggnad till bostäder och garage.  I tidningen Gustavsbergaren 1956 nr4 presenterar han sin filosofi under rubriken I Roslagen.

Ville Samuelsson, lärare på Kvarnbergsskolan, författade en historieskrift om Kvarnbergsskolan med titeln ”Skolan mitt i byn Kvarnbergsskolan” som finns inskannad här. Skolan står som en symbol för den moderna 9-åriga enehetsskolans införande i Gustavsbergs kommun 1953 och byggdes på initiativ av överlärare Vilhelm Gezelius och skolstyrelsen med ordföranden Georg Lundgren. Hilding (Ohlson) Engströmer dokumenterade byggnationens fortskridande i detalj och utgör ett tidsdokument för den tidens byggnadsteknik. Filmen som inspelades 1949 – 1950 finns här i flv-format och utgör ett komplement till historieskriften.

Värmdö kommun producerade 1980 en turistguide med förslag till vandringsslinga genom gamla och nya områden i Gustavsberg. Trots sin ålder finns den fortfarande tillgänglig på Porslinsmuséet och här.  Gustavsbergs Vänner har nu utarbetat en uppdaterad aktuell version ”Årsringar i Gustavsberg” som finns att köpa för 10:-.

Hitta aktivitet

Inga aktiviteter