Byggnaderna på hembygdsgården

DSCN1668 Parstugan eller ryggåsstugan från Stora skinnvalla i Gåsinge -Dillnäs socken. Stugan flyttades till hembygdsgården 1945. Huset var grunden till att hembygdsgården byggdes. Kyrkoherde Bäckgren ville inte att huset skulle rivas och tog initiativet till att det flyttades till den nuvarande platsen, på mark som då tillhörde kyrkan. Rektor Folke Goding Solbacka läroverk finansierade flytten och donerade 1000 kr. Den här typen av hus användes som bostadshus från 1600 talet fram till 1900 talets början. Hustypen stammar från 1500-talet, men med rötter i 1400-talet, en hustyp i Sverige som först förekom i herrskapliga sammanhang och blev allmän som bondgård i slutet av 1600-talet och under 1700-talet. En parstuga består av två rum, ”stugor”, över hela husets bredd, samt mellan dem en kammare och en förstuga (farstu). Det karaktäristiska med en parstuga är att förstugan med entrén ligger i husets mitt och att man därifrån når ett rum till höger och ett rum till vänster. Det mindre rummet rakt fram bakom förstugan, kammaren, var i herrskapssammanhang ett enskilt sovrum, men användes i bondstugan sällan som bostadsrum. I vårt hus är det rummet inrett till ett litet kök.

Bittens bilder 002

Loftboden en av byggnaderna på hembygdsgården är i dag vår förvaringsplats för gamla bruksföremål. Svalgången på övre våningen ligger under tak och är inbyggd och löper längs hela husets ena långsida, därifrån når man två små fönsterlösa förrådsrum. Här förvarades ofta kläder och där har man inte sällan inrättat några sängplatser som nyttjades under sommarhalvåret Undervåningen består av två rum, även dessa är fönsterlösa. Här förvarade man mjöl, spannmål, lingon i stora fat, torkad och saltad mat och liknande. Loftboden var det enda hus på den gamla svenska gården som byggdes i två våningar. Byggnadstypen är känd sedan medeltiden med utbredning huvudsakligen i mellersta Sverige.

DSCN1657Fotograf: DSCN1657

 Ladugården är från Sågstugan nära Öllösa i Gryts socken. Till sågstugan hörde ett litet lantbruk på sex tunnland (ett tunnland är c.a 5000 kvm).  Huset innehåller förutom en loge i den vänstra delen en mindre lagård för några kreatur och kalvar i den högra. Sågstugan var i drift som bondgård en tid samtidigt med Öllösa masugn från 1610 0ch 300 år framåt . Öllösa masugn grundades av den vallonske affärsmannen de Besche  år 1633 och var då en av de allra första vallonmasugnarna i Sverige. Men verksamheten blev inte långvarig – redan 1649 lades hyttan ner, främst p.g.a. malmbrist.

 

DSCN1655Fotograf: DSCN1655

Visthusboden eller Skogstorpsboden som den också kallas skänktes av Bo von Stockenström Ånhammar till föreningen 1951. Boden har två våningar där man på övre våningen förvarade spannmål. I bottenvåningen förvarades livsmedel såsom fläsk och mjöl m.m. Här förvarades också bruksföremål som användes vid olika tider på året.

DSCN1661Fotograf: DSCN1661

Logen på hembygdsgården kommer från Rotsätter. I logen på gårdarna förvarades den otröskade säden från åkrarna. Vid trösknigen användes en slaga. Slagan är ett jordbruksredskap, en tvådelad klubba som består av två långa smala trästycken, handvalen och slagvalen,som sitter ihop med remmar av läder. Man arbetade inomhus  och skilde agnarna från sädeskornen. Tröskarna slängde slagan över huvudet och lät den taktmässigt slå på säden som låg utbredd på loggolvet. Verktyget kan ha använts redan kring tiden för början av vår tideräkning men kom inte till Norden förrän i början av 1000-talet. Efter tröskningen flyttades den tröskade säden över till visthusboden för förvaring medan halmen fick ligga kvar i logen som strö att ligga på för djuren.

Slaga 

  Tröskning

DSCN1664Fotograf: DSCN1664

Servicehuset byggdes under 2002 till 2003 och är resultatet av frivilliga arbetstimmar och skänkta pengar från Grytsbor, medlemmar  och entreprenörer-

DSCN1673Fotograf: DSCN1673

Kvarnstenarna ger många minnen av det jorden givit och som blivit till föda. Än så länge har de okänt ursprung, men forskning pågår för att hitta dess historia. Bänkarna vid sidan renoverades sommaren 2013 av en av våra fina medlemmar. En skön plats att sitta vid och njuta av hembygdsgården.

DSCN1675Fotograf: DSCN1675DSCN1681Fotograf: DSCN1681Fotograf: DSCN1681
Gärdsgården, runt gården ersatte sommaren 2012 en betydligt kortare och då ganska medfaren föregångare. Den nuvarande är resultatet av gåvor från en envis medlem, som genom sitt intresse och vilja önskat att hennes intäkter av ideellt arbete skulle bli en ny gärdsgård vid hembygdsgården.DSCN1678Fotograf: DSCN1678

Ute vid vägen står den lilla skylten som man kanske inte tänker på men den är faktiskt lika gammal som hembygdsgården.

DSCN1679Fotograf: DSCN1679Mjölkpallen vid hembygdsgårdenMjölkbilen hämtar flaskorna

Mjölkpallen intill skylten är även den resultatet av att en numera bortgången medlems vilja, f.d lantbrukaren tyckte att det borde finnas en sådan vid hembygdsgården. Mjölkpallen fanns förr i världen överallt i det svenska landskapet vid gårdarna. Där ställde man flaskorna med mjölk för leverans till mejeriet med lastbil. Pallen renoverades sommaren 2013 av en duktig styrelsemedlem.

DSCN1680Fotograf: DSCN1680Grinden på vägen in till gården

Hitta aktivitet

Inga aktiviteter