Herrgård i Stjärnhov. Tidigare hette det Nässelsta.


Ur Svenska Gods och Gårdar, 1940

Postadr. Stjärnhov. Tel. 9.
Areal: Total 417 har, därav 110 åker, 25 kultiv. betesmark. Tax.v. 154.200.
jordart: Huvudsakl. lätt lera, 12 har moss- och dyjord. Skogsbestånd:Barr o. något lövbskog. Djurbesättning: 8 hästar, 9 unghästar, 45 kor, 35 ungdjur,2 tjurar. För driften finnes 2 trakeorer.ill egendomen hör kvarn och såg.
Huvudbyggnaden uppfördes 1584 och har sedemera ombyggts. Den inrymmer bl a antika möbler, målningar,gammalt silver och porslin samt omgives av trädgård och park. Ekonomibyggnaderna äro uppförda under åren 1890-1900.
Egendomen som ursprungligen hette Nässelsta, har tillkommit genom en sammanslagning av tre olika gårdar, vilka inköptes av Kronan av Hans Stuart. 1681 ägdes den såsom säteri av C. Rotkirch, 1687 bytte Kronan till sig den och förlänaden den sedan tillGöran Krail. 1722-45 innehades godset av fru von Hyltin och därefter till år 1776 av hennes måg C. von Christensson. Under senare delen av 1700-talet övertogs det av Mårten Scheffel, adlad Stjernefelt, död 1782, vars son, krigsrådet Karl Kristian Stjernefelt, fick tillstånd att ändra gårdens namn till det nuvarande. 1825-63 var den sistnämndes måg, överstelöjtnanten S Ulfsparre, ägare och 1863-67 kapten C. F. Ulfsparre. Sistnämnda år köptes egendomen av kaptenen Carl Grewesmuhl, i vars familjs ägo den den stannade till år 1931, då den köptes av nuvarande ägaren.
Ägare:Hjalmar Christensson född 5 juli 1885. Son till riksdagsman C. J Christensson. Gift 1916 med friherrinnan Anna Elisabet född Budberg. Barn: Gurli Barbro född 1930.

Ur SÖDERMANLAND från 1947:

Taxeringsvärde 257.300
Areal: 417 hektar varav åker 113,5, skog 202, kultiverad betesmark 25, övrig mark 76,5, impediment och sjöar.
Jordart: styv lerjord, 10 hektar mossjord samt fläckvis moränjord och 5 hektar sandjord på varvig lerbotten.
Hela arealen täckdikad med rör enligt system på 1930-talet: kompletterat av nuvarande ägare 1943-45- C:a 21 hektar åkerjord utlagd till betesvallar.
Arrondering: åkrarna äro i lagom sluttning, stenfria och samlade i en figur runt gården. Västra stambanan skär ägorna. Skogarna ligga intill egendomen och bestå huvudsakligen av gran och tall med inslag av björk. Markboniteten är 4,5. Sädesodlingarna omfatta höst- och vårsäd: ca 12 hektar Ergo-vete, 24 hektar havre Stormogul samt 2,5 hektar rotfrukter. Oljelin har i flera år odlats med gott resultat. Grönfoder för AIV-beredning. En flerårig luzernvall påbörjades 1945. System: 6-årig växtföljd.

Corps de logi i ett plan av trä och rev. uppförd 1528, flyttat 1765 till sin nuvarande plats. Senare har vind inbyggts och 1933 genomgick huset en genomgripande modernisering. Tvenne flyglar av tegel med tegeltak uppförda: västra flygeln (f.d. köksflygel) på 1600-talet, omändrad till arbetarbostad, östra flygeln 1763, moderniserad 1947 och omändrad till inspektorbostad. Både flyglarna erhålla värme och varmvatten från gemensam panncentral. Gamla stallet, uppfört 1889, senare ombyggt och moderniserat, inrymmer bostad för trädgårdsmästare och rättare, privatgarage m.m. Ett gammalt magasin uppfört av timmer och synnerligen väl bibehållet, disponeras f.n. av Röda Korset, som här har upplag av klädespersedlar, materiel och dylikt. Vidare finnas 7 st. äldre arbetarbostäder, försedda med vatten och avlopp.
Ekonomibyggnader: stall, inrymt i gamla logen, uppfört 1879, inrett 1944-45, med skulle ovanpå. Där finnes även mat- och omklädningsrum samt wc och dusch för arbetare. Ladugården av tegel uppfördes 1879 (invändigt cementerad med gödselstad och urinbrunn, automathoar, kylrum, mjölkavdelning, m.m.); foderavdelning under samma tak, 2 st. A.I.V.-tonrsilos, 5,8 m höga samt 3 st. sädes-silos med transportband och elevator; gröpkvarn och upplag för kraftfoder, i övre botten sädesupplag, å nedre botten groprum, foderrum, sjukrum för ladugården samt redskapsrum, upplag för halmbalar m.m. Loge med tröskverk samt körbana genom hela byggnaden. Magasin uppfört omkring 1900, inrymmande maskinhall, magasin och sädesupplag, dit säden transporteras pneumatiskt. Traktorgarage samt tvättstuga med lågtryckspanna, smedja och såg med en klinga och eldriven, uppförd 1944. Hela gården elektrifierad med egen transformatorstation. Gemensam hydroforanläggning med vatten från grävd brunn med reservhydrofor för sjövatten levererar vatten till hela gården.
Trädgården omfattar ca 300 fruktträd av olika sorter samt en vidsträckt parkanläggnin och en parkallé. Vid ett numera nedlagt torp, Risinge, finnas husen kvar och långstugan, timrad av liggtimmer och f.d. ryggåsstyga uppfördes på 1600-talet.
Djurbeestånd: 8 hästarm 8 unghästar (samtl. ston prem.), 45 kor, 1 stamtjur (233 Edö-Hero), 7 ungtjurar och 30 ungnöt (S.R.B., stbkf eller därtill berättigade, r- och k-fria). Hela besättningen är uppdragen å gården. Medelmjölkmängd 1944-45: 4.686 kg, smörfett 179 kg, fetthalt 3,82 %. Allis.Chalmers gummi- och järnhjulstraktorer finnas.
Konstgjord bevattning sker kedelst transportabelt bevattningsaggregat, så att praktiskt taget all areal kan bevattnas.

Historik:
Stjärnhov, eller som det förr hette, Nässelsta, om 1 mantal frälse tillhörde 1562 Per Christerssons (Sjöblad) till Flättna landbogods. Han levde ännu på 1590-talet, men hade då avhänt sig Nässelsta, vilken gård samtidigt var Sven Lillies säteri. I detta inlade denne jämväl ett andra hemman i byn, vilket från början varit skatte, men som genom skattevrak blivit krono och i sådan egenskap år 1584 bytt från kronan av Hans Stuart mot Mälby i Björnlunda socken samt 1590 utbytt till Sven Lillie. År 1681 innehades gården av Hans Rotkirch som sedermera överlät den till fru Sigrid Ekehielm som genom byte 1687 avstod den till kronan mot Husby (Ekensberg) i Enhörna socken. Änkedrottning Hedvig Eleonora bortskänkte 1705 säteriet på livstid till fru Augusta Margareta Ehrenstedt (d. 1706), vars barn fingo behålla benådningen till sin uppfostrans bekostnad. Därefter avstod kronan godset genom kammarkollegii brev, dels 1722 mot köpgodsvillkor, dels 1745 i byte som frälsesäteri till Anna Regina von Hylteen, född Petre (d. 1749). Efter att ha tillhört hennes svärson, C. von Christensen övergick egendomen till överstelöjtnant Måns Scheffel , adlad Stjernefelt, vars son, krigsrådet Carl Christian Stjernefelt erhöll tillstånd att ändra Nässelsta till Stjernehof, eller som det nu benämnes Stjärnhov. Den sistnämndes svärson, överstelöjtnant S. Ulfsparre , innehade gården under åren 1863-67 och sålde den sedan till kapten C. Grefvesmuhl . Denne innehade Stjärnhov till sin död 1916, då barnen övertogo den. år 1932 inköptes säteriet av godsägare Hjalmar Christenson .
Nuvarande ägaren, d:r Carl Friedrich Böninger , förvärvade Stjärnhov genom köp 1943. Han har bl.a. låtit ekonomibyggnaderna genomgå ändamålsenliga moderniseringar.

Lämningar efter gamla Nässelsta by ha hittats vid grundgrävningsarbete för silos inuti logen. Här fann man två brunnar samt rester av husgrunder. Fynd av stenåldersverktyg från såväl äldre som yngre stenåldern ha gjorts på ägorna, där även enstaka gravhögar finnas. I den s.j. Skotthagen ligger en fornborg.

D:r Carl Friedrich Böninger är f. 25.5.1883 i Tyskland, son till fabrikör Carl B. f. 1840 och hans hustru Sofie Schulte f. 1850; gift med Maria (Maja) Linnea Grönkvist f. 14.6.1891 i Katrineholm, dotter till dir. Gustav Robert G. f. 1863 och hans hustru Kristina f. Ingemarsson 1854.
Barn: Carl-Olof f. 20.11.1918 (köpman i USA), Claes Fredrik f. 11.10.1920 (fänrik), Bert-Gustaf f. 31.8.1922 (inspektor å gården).
B. avlade ingenjörsexamen vid Staatliche Ingenieurschule och tekniska högskolan i Karlsruhe. År 1912 kom han till Sverige såsom teknisk chef i firma Victor Berg i Stockholm, 1914 direktör för ett dotterbolag till Grönkvists mekaniska verkstad i Katrineholm, 1918 chef i S.K.F:s centralförvaltning i Göteborg. Dir. B. har varit grundare till flera dotterbolag till S.K.F. i Tyskland samt grundade 1934 i Michigan City, Indiana, USA, Gardex inc., vari äldste sonen numera är delägare. B. är ordförande i styrelsen för
Tegelbruks A.B. Walla-Katrineholm.