
Longs slott före 1902
År 1643 fick Anders Bergenfelt skatteköpebrev på Long. Det är möjligt att egendomen redan fanns och att den var ett kronogods. Egendomen såldes 1651 till ätten Cremer vars epitafium finns i Grums kyrka. Efter Cremer kom 1692 ätten Linroth och då köptes flera gårdar till och Long blev ett fideikommiss. Vid den här tiden var slottet ett stort vitrappat trähus med två röda flygelbyggnader. På 1850-talet byggdes slottet på bilden av ministern Carl Gustaf Löwenhielm. Det låg helt och hållet på det gamla slottets grund. Detta nya slott revs 1944 för att bli till ved i Stockholm. Fideikommissbrevet hamnade i en process under 12 år efter 1840. Sakerna ändrades och fideikommisset blev bara 1/3 av hela egendomen. Resten av jordegendomarna hamnade inom den s.k. arvejorden. Dessa egendomar såldes av så småningom och blev självständiga jordbruk. Dagens Long är en del av fideikommissjorden.

Longs slott på 1700-talet från hembygdsföreningens tomt
Slottet har först en förstuga och sedan är man i den stora vestibulen. En ektrappa leder upp till andra våningen. Nere finns ett förmak, stora salongen och matsalen. I ett av tornen finns ett kabinett. På andra våningen finns en vestibul och sedan ett vardagsrum åt sjösidan. På vänstra sidan finns två biblioteksrum och på andra sidan finns det stora herrummet. Där innanför ligger damvåningen. Boksamlingen består av cirka 10 000 band, huvudsakligen historia, memoarer, skönlitteratur och ekonomiska arbeten. I herrrummet finns gamla massiva ekskåp och där förvaras godshandlingar, brev, dagböcker och memoarer rörande släkterna Löwenhielm och Rosensvärd. Arkivet finns idag på Uppsala universitet. En del böcker finns på Karlstads stadsbibliotek.
Nedanför slottet ligger parken ner mot sjön. I parken finns en runsten från undersåtarna i Bohuslän, där C G Löwenhielm var landshövding. Det finns också statarebyggnader, ekonomibyggnader och stall år 1904.
Long sett från norr med en av flyglarna



1904 såg trapphallen ut så här med stolar som nu finns på hembygdsgården. Ovan syns också en av salongerna 1904