Kulturhuset Vita skolan i Broby

Den 7/2 2009 invigdes Kulturhuset Vita skolan i Broby. Det var en stor dag för många när detta skedde. Dåvarande kulturchefen Maria Ehrenberg, måste ihågkommas för denna bedrift. Man fick genom kulturhuset ett synnerligen förnämligt bibliotek, ett läsrum för tidnings- och tidskriftsälskare, ett rum för släktforskare osv. Allt detta i kombination med den befintliga musikskolan har skapat en fantastisk mötesplats.

En kännare av det ”gamla” Broby sa emellertid något tänkvärt, som man kanske kan fundera över. Han, Jan Seebass, menade att vita skolan med anledning av alla sina aktiviteter genom åren har kanske under många decennier varit något av ett kulturhus.

Nedan följer en historik, som kortfattat berättar de drygt 80 åren det tog att gå från skola till kulturhus.

 Så här började det

I och med den obligatoriska folkskolan på 1840-talet stod flera byar och orter utan skolhus. Broby var inget undantag. Ett skolhus uppfördes nära kyrkan. Denna skola blev snart för trång och då byggdes Röda skolan (1901). Så småningom insåg man att det skulle behövas en ny skola, då Röda skolan var alldeles för liten. Vita skolan, som ett tag kallades Grå skolan, började då planeras. Namnet ”Vita skolan” tillkom förresten inte förrän 1956/57 när Centralskolan hade byggts. För enkelhetens skull använder jag ”Vita skolan” genomgående i texten.

Ja, det började egentligen med att man behövde en gymnastiksal. År 1921 gjorde man en tillfällig lösning i en byggnad kopplad till Broby gästgivaregård. Dessutom behövde man fler klassrum, vilket ofta ordnades med tillfälliga lösningar.

Broby samhälle växte snabbt på 1920-talet och man insåg att en ny skola behövdes, vilket alltså ledde till att Vita skolan byggdes 1928. Den byggdes i sparsamhetens tecken enligt dåvarande överläraren Johan Wilander.

Ytterväggarna utgjordes av putsat tegel och skolans exteriör hade 1920-talsklassisismens formspråk. Och framför allt: den nya skolan hade den efterlängtade gymnastiksalen. Man hade också skolkök, slöjdsal och långt senare även matsal i källaren samt en kommunalsal på ovanvåningen. Dessutom fanns det skolträdgård utanför skolan

Broby kyrka brann i mars 1930. Man beslöt den 13/3 samma år att i väntan på en ny kyrka använda kommunsalen i Vita skolan som gudstjänstlokal. För att kunna genomföra nattvardsgång gällde det att skaffa enkel utrustning, såsom altare, absid etc.

Vita skolans betydelse minskade med tiden när Broby expanderade ytterligare. Man skulle bygga för framtiden och 1957 stod den nya Centralskolan klar – den som vi idag kallar Prästavångsskolan. Vita skolan släppte klasserna 4-7 1957, när Centralskolan var klar och klasserna 1-3 när Göingeskolan (högstadieskolan) var klar höstterminen 1972. Kommunalsal med scen i Vita skolan behövdes inte heller. Domsagan upphörde nämligen efter 330 år 1968 och kommunen kunde använda den byggnaden i stället.

Många föreningar, såsom Röda Korset och en föreläsningsförening höll till på Vita skolan fram till 1960-talet. Hemvärnet höll till i källarplanet, där man hade tillgång till skolköket.

Biblioteket startade tidigt och drevs av Johan Wilander med släkt ända fram till 1950-talet, biblioteket flyttade över till Brobygården. Den kommunala musikskolan startade på andra våningen 1978.  Kommunen drev daghemsverksamhet och barnskola i Vita skolan in på 1990-talet

Skolan var en synnerligen viktig plats vid Broby-utställningen under 11 dagar i juli 1954. Man kunde under de dagarna se TV i Broby för första gången. Under Bodagarna 2006 och 2007 spelade också skolan en viktig roll, då man hade industri- och hantverksmässa på hela första våningen.

 Sven Jensén