Lördagen 11 september var det på dagen 100 år sedan bland annat kvinnorna fick gå till valurnorna i Sverige. Det skedde vid den tiden runt om i vårt lands ca 2800 landskommuner varav Gödestad var en.

I Gödestad firar vi jubileumsdagen med att visa en utställning kring demokratiutvecklingen i Gödestad och med fokus på kvinnor som har gjort avtryck i historien. Redan 1918 valdes de två första kvinnorna in i Gödestads kommun, småskollärare Anna Korén röstades in i fattigvårdsstyrelsen och fick till sin suppleant Albertina Andersson från Ljungstorp 1, Andreassa. Några år senare kom även Albertinas syster Hilda med i samma styrelsen och senare blev de även inröstade i barnavårdsnämnden.

De två systrarna tillsammans med sin bror Nils fick i början av 1900-talet resa till Amerika på uppmaning av sin äldre bror. Uppdraget bestod i att tjäna ihop pengar till ett nytt hus hemma i Ljungstorp. Syskonen lyckades väl "over there" skickade hem pengar och ett nytt hus ritat efter amerikansk ritning stod klart omkring 1910. Deras upplevelser var säkert en bidragande orsak till deras engagemang i Gödestads sociala frågor under 1920 och 1930-talet. 

Syskonen till Andreassa efterlämnade vid sin död "Syskonen Anderssons donationsfond" till Himledalens kommun. Donationen bestod i villan och som var villkorad att användas till ett pensinärsboende. När Selma, sista systern gick bort 1962 beslutade kommunen att sälja huset och avsätta pengarna till bygget av pensionärsboende  i Gödestad, det första i Himledalens kommun. Det blev inflyttningsklart redan några år senare. 

Andra kvinnor som uppmärksammas i uställningen är Bertha Persson, hemmafrun som tog sig tid till att odla eget intressen, måleri. Otaliga är de oljemålningar som finns i hemmen vida omkring Gödestad. Karin Persson och Naima Nilsson ledde studiecirkelverksamhet i drygt 50 år i Gödestad. Cirklarna möjliggjorde för många kvinnor att kunna släppa vardagssysslorna för att få en stunds social samvaro samtidigt som de förkovrade sig i olika ämnen.

Gödestad och alla andra små landskommuner runt om i landet fanns till 1951 för att 1952 gå upp i större kommuner. Här blev det i Himledalens kommun tillsammans med Nösslinge, Skällinge, Rolfstorp, Grimeton och Hunnestad. 

Gödestads kommunperiod var mellan 1862 till 1951 och hade under den tiden ett nästan oräkneligt antal förtroendevalda i olika nämnder och styrelser som skötte kommunens angelägenheter. Sammanträden ägde rum i ett vindsrum i skolan där även biblioteket var inrymt. Utöver kommunala uppdrag fanns det också många föreningar att engagera sig i. När gårdarna flyttade ut vid laga skifte under 1800-talet bildades vägsamfällighetsföreningar för att anlägga gemensamma vägar för de nya gårdslägena. Sedan i takt med att jordbruket rationaliserades och moderniserades bildades föreningar för tröskverk, triör, hingst, tjur och mycket annat bönderna hade gemensamt. Omkring 1920 bildades föreningar inom bondeförbundets sfär med stort syfte på folkbildning. I mitten av 1900-talet var föreningslivet som mest livvaktigt i bygden samtidigt som invånarantalet var det lägsta någonsin med ca 230 personer. 

Utställningen lockade 40 personer och inbjöd till många samtal kring demokratiutveckling och kvinnors situation genom historien och idag.