I Prästbol på en höjd invid Glasälven ligger Glava hembygdsgård.
Kom med på en rundtur på gården i Prästbol!
Mangårdsbyggnaden på hembygdsgården står kvar på sin ursprungliga plats. Alla andra byggnader är hitflyttade från olika håll i bygden. Den är typisk för en officersbostad från karolinernas tid och byggdes under senare halvan av 1600-talet åt Andreas Moliteus med hustru Anna Bratt. Moliteus bar titeln uppsyningsman över kungens mastskogar, ett viktig uppdrag, för örlogsfartygen behövde ha master. Det sägs att han även deltog i kung Karl XI:s jaktlag och var en skicklig björnjägare. Han dog vid några och 40 och lämnade änkan Anna med en barnaskara att försörja, 1693 fick Anna och hennes bror Gustav Bratt tillstånd att sätta upp en stångjärnshammare. Detta blev början på järnbruksepoken på Fors och Hillringsberg. Gården behöll anknytningen till bruken intill dess Glava hembygdsförening fick den som gåva av Billerud AB år 1935. Inne i huset finner du föremål som samlats in från hem i Glava.
I skiffermuseet ser du en permanent utställning över skifferns historia i Glava. Skifferbrytningen i Glava började på 1780 talet och snart kunde man se den gråa skiffern på en stor del av stugor , herrgårdar och kyrkor i Västsverige. Utställningsväggarna är täckta med skiffer och så låga att du kan studera närmare den svåra konsten att lägga skiffertak. I bilder och texter kan du läsa om hur skiffern bildades för 850 miljoner år sedan, om arbetet i skifferbrotten och hur man lägger och reparerar tak. Men skiffer kan användas till annat än tak: Framför utställningsväggarna ligger t ex ett brunnslock. Och slå dig ner en stund i skiffermöbeln, inte så bekväm men hållbar och annorlunda.
Naturligtvis är alla byggnaderna på hembygdsgården täckta med skiffer. Titta gärna på det vackra mönstret på Ulfsjölogens tak.
Törsbolsboa är en vistlhusbod. En sådan tvåvåningsbyggnad stod på nära nog varenda bondgård. Här förvarade man spannmålen och mjölet. Här hade man också tunnorna med nersaltat fläsk, så det gällde att stänga råttorna ute. En visthusbod måste också ha ett stadigt lås, som kunde hindra besök av mänskliga tjuvar. Det speciella med Törsbolsboa är att den också varit säte för domstolen. Sista gången det hölls ting i Töresbol var 1767. Sedan fick domstolen för Gillberga härad sin fasta plats i Häljebol. I bottenvåningen finns nu hantverksredskap och en uppsättning av snillrika bodlås. I övervåningen kan du se don för tvätt och mangling.
Framför Törsbolsboa ligger en träaltan som kommer väl till pass som utomhusscen
Framför mangårdsbyggnaden ser du två bastanta stenbord. Den ena använder vi som kaffebord. Provsitt gärna. Den andra kommer från Töresbol liksom boa. Där ser du ett stort antal initialer. Det är bara män, vilket framgår av att tredje bokstaven alltid är ett S, son. Det var Törsbols bönder som ristade in sina initialer. kanske då de satt där och tog viktiga beslut i gemensamma frågor. Säkert festades och skvallrades det också. Inte för inte kallas stenen för skvallerhalla. Två årtal är inristade 1748 och 1810. CXIII och GA står troligen för kungarna Karl XIII och Gustaf IV Adolf. På senare tid har stenen använts som brunnslock. Därav hålet i mitten.
Mitt emot Törsbolsboa står den grå Åselogen som är hitförd från Åsegården i Övra Rud. I Åselogen förvaras gamla åkdon, bl a står här den sammetsklädda vagnen som herrarna från Hillringsberg färdades i. Sparkstöttingar finns i många varianter. I den västra halvan av logen förvaras jordbruksredskap bl a en ålderdomlig höpress.
Ulvsjölogen kommer från Ulfsjön i Gräsmark. Vi kallar den oftast för kaffelogen för här serveras kaffe mm vid sommarens fester. Födelsedagsfirare och brudpar hyr gärna Ulfsjölogen för här kan många samlas. Här visas redskap som har med skogsbruk att göra, Här kan man också beskåda träcykeln med dubbdäck och stockbåten som kan vara hur gammal som helst.
Att flotta timret på bäckar och älvar var en gång ett billigt och miljövänligt sätt att frakta stockar från skogen till sågverket eller massafabriken. Men om virket på sin färd måste passera en sjö, hur gjorde man då? Jo man använde sig av en spelflotte, en sådan som du ser här. Efter flotten hängde en ”mosa”, en stor samling sammanbundna stockar. Spelflotten var försedd med en eka. När det skulle bära i väg med virket, fick en av besättningsmännen kliva ner i ekan försedd med en tung sten fastknuten i ett långt rep. Andra änden på repet fästes i stocken som står lodrätt upp mitt på flotten. Och så rodde han iväg så långt repet räckte och slängde i stenen. Sedan rodde han tillbaka till flotten. Och så började männen nysta upp repet på mittstocken genom att gå runt med störarna som står instuckna i stocken. Nu rörde sig flotten med sitt släp sakta framåt mot den sänkta stenen. Väl framme vid stenen skickades ekan iväg på nytt med stenen och repet ombord.
På baksidan av mangårdsbyggnaden har vi samlat några av de perenner som förr var vanliga i stugornas blomrabatter: akleja, brandgul lilja, fänrikshjärta, iris, bergklint, studentnejlika, flox, dahlia, röd solhatt, borstnejlika, malva, viol, plymastilbe.
.
Syrenbersån skänker en behaglig skugga när sommarens solstrålar blir för heta, Många uppskattar en saftstund i bersån, Här får en gammal kvarnsten tjänstgöra som bord. En syrenberså kallas i folkmun mågfälla eftersom den sägs uppmuntra till romantiska möten.
Denna lilla stuga är hitflyttad från Svenserud. Den rymmer ett rum och kök och en liten farstu. Den var en gång hem för en änka med sex barn. Den är nu inredd som ett hem från tidigt 1900-tal. Även en vävstol får plats.
Smedjan är hitflyttad från Svenserud. Den är nu fullt utrustad med specialtillverkade verktyg, som föreningen anskaffat med stöd av Westra Wermlands Sparbank.
Äppelträden
Föreningen har planterat åtta värmländska äppelträd:, Dottevikinga, Spässerud, , Nestesöt, Risäter, Värmlands sötäpple?, Värmländskt paradisäpple, Stenbock och Bror Vendel. De tre sistnämnda står i sluttningen ovanför Ängbacksstugan, de övriga i örtagården.
Här finns drygt 60 läkemedels- och kryddväxter. Örtagården invigdes 1997 i samband med Trondheims 1000-årsjubileium och satsningen på pilgrimsvägar. En pilgrimsled går förbi hembygdsgården sedan den passerat den gamla kyrkplatsen Gladisvall. Ta gärna med en kaffekorg, sitt en stund i örtagården och njut av färgprakten, dofterna och utsikten över ett böljande jordbrukslandskap.
Vill du se en förteckning över växterna och vad de ansågs vara bra för, klicka här:
örtagårdens växter.pdf
