Diplom för Prästgatan 28

Varberg har inget arkitekturpris. Men Gamla Varbergs diplom finns och delas ut varje år till någon som uträttat något i linje med föreningens syfte att bevara kulturarvet. I år går diplomet till byggnadsfirman Tage & Söner som återskapat det gamla mejeriet på Prästgatan 28. Bakom två olika fasader, varav den ena ser ut som det gamla mejeriet, döljer sig en helt modern byggnad. Idén till detta kommer från koncernens vd Kenneth Andersson. En strålande idé tycker vi. Och så här lyder motiveringen:

Diplomet tilldelas…..

Tage & Söner AB för nybygget på den eldhärjade tomten Prästgatan 28. Med fin känsla för rutnätstadens småskaliga bebyggelse har fastigheten återskapats i gammaldags stil, trots merkostnad och längre byggtid än vid modern massproduktion. Fasaden mot gatan vittnar om en eftersträvansvärd lyhördhet för Varbergs kulturhistoriska värden. Banden bakåt i tiden till fastighetens mejeriepok förstärks av att fasaden pryds med den ursprungliga texten  ”Warbergs Mejeri Aktie-bolag”.Kenneth Andersson ville bevara den gamla stadsbilden.                       Bild: Lars Danielsson

————————————-

”Idag är byggidealet sex våningar”

Förtätningen av våra städer diskuteras livligt. I Uppsala finns en forskargrupp runt professor Per G Berg  vid Lantbruksuniversitetet, som studerar förtätningens effekter.

De förespråkar balans mellan täthet och gleshet.  Till Upsala Nya tidning säger han att folk vill bo glest och tätt på samma gång. I sexvåningshus ser man t ex inte föräldrar att släppa ut sina barn på gården. Det är för långt bort. Vuxna känner sig övervakade på gården och undviker den. – Idag ska man ha in så mycket människor som möjligt. Skillnaderna i ljusinsläpp blir dramatiska. En gård med gårdshus som omgärdas av sexvåningshus har tio gånger mindre ljus än en rimligt rymlig gård utan gårdshus omgärdad av fyravåningshus.

Att förtäta för mycket skapar inte den sociala närhet som man eftersträvar. Då behåller mänisor sin sociala distans. Trygghet, nytta och gemenskap går förlorad.

Detta är tankar som byggnadsnämnden i Varberg borde känna till innan de godkänner detaljplanen för del av kv. Snidaren.

 

Apelviksboken i nytryck

Boken om badparadiset Apelviken sålde slut på bara fyra månader efter utgivningen. Nu kommer äntligen en ny upplaga av den efterfrågade historiska dokumentationen.

Apelviken söder om Varberg är tema för den  historiska skildring som gavs ut i augusti i fjol i bokform. För utgivningen svarade Hembygdsföreningen Gamla Varberg och författarna Gunnar Carlsson, Lars Grimbeck, Stefan Gustafsson och Björn Johansson.

Boken trycktes i 2 000 ex men före årsskiftet var boken slut. Med anledning av den stora efterfrågan har Hembygdsföreningen beställt en ny upplaga av boken.

Boken är ett praktverk med över 400 sidor med härlig nostalgi och badortshistoria i ord och bild. En bokkommitté inom hembygdsföreningen arbetade i två år med bokprojektet. Sökte efter spännande fakta, letade efter gamla bilder, lät människor berätta om denna underbara plats som heter Apelviken. Resultatet blev ett exklusivt bokverk med nästan tusen bilder , varav många unika i sitt slag. Boken innehåller ett myller av berättelser. Om bönder, krigare och sjöfarare som bodde här förr. Om campare och stugägare. Från Hästhagaberger och Subbehalvön i norr till Vikhyddan och Södra Näs i söder.

Det är en berättelse om hur Apelviken är men också om hur det var med minnen, bilder och ekot av röster.

 

Den utslkt vackra boken om Apelviken har formgivits av Stefan GustafssonFotograf: Den utslkt vackra boken om Apelviken har formgivits av Stefan Gustafsson

Den utsökt vackra boken om Apelviken har formgivits av Stefan Gustafsson

_______________

 

 

_____________________________

Se upp med hur det förtätas!

En strategi för hur Varberg ska förtätas har utarbetats men ännu inte klubbats. Den är tänkt att komma till rätta med den förtätning som redan pågår men tämligen planlöst. Temat är ” en sammanhållen stad”. Stadskärnan skonas men zonen 3 km från denna kan det bli ganska kompakt. Gamla Varberg har yttrat sig till kommunen. Vad vi skrev kan du läsa under Opinion på denna hemsida!

Och här finns förslaget till strategi något kortad och utan illustrationerna:

FÖRTÄTNINGSSTRATEGI
FÖR VARBERGS TÄTORT
REMISSVERSION
Förtätningsstrategin för Varbergs tätort har tagits fram på uppdrag av kommunstyrelsens
arbetsutskott. Förtätningsstrategin har tagits fram som ett följduppdrag från Varbergs fördjupade
översiktsplan för stadsområdet (antagen av kommunfullmäktige 2010-06-15) och ska fungera
som ett planeringsunderlag för kommande förtätning av Varbergs tätort. Förtätningsstrategin har
tagits fram av Samhällsutvecklingskontoret och konsultföretaget Spacescape, i samarbete med
Stadsbyggnadskontoret och Hamn- och gatuförvaltningen.
Den förtätningsanalys som genomförts har tagits fram av konsultföretaget Spacescape med underlag
från Varbergs kommun. Kartmaterial, illustrationer och foton som saknar källhänvisning tillhör Varbergs
kommun.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING………………………………………………………………………..5
Varför behövs en förtätningsstrategi? 6
Inriktning för samhällplaneringen 7
Vad innebär förtätning? 9
Förtätning i olika skalor 11
2.UNDERLAG OCH ANALYS …………………………………………………..13
Analys av förtätningspotential 14
Mervärdesanalys 19
3. FÖRTÄTNINGSSTRATEGI …………………………………………………..21
Förtätningsstrategins huvuddrag 22
Övergripande förhållningssätt 23
Förtätningsstrategier 24
Utveckla Västerport till blandstadsdel 26
Omvandla vägar till stadslivsstråk 28
Förtäta nära lokala torg 30
Skapa en tät och sammanhållen stad 32
4. RESULTAT AV FÖRESLAGEN FÖRTÄTNING………………………….39
Potentiell bostadsvolym 40
Hur tätt blir Varberg? 41
Hur sammankopplat blir Varberg? 42
Hur grönt blir Varberg? 43
Vilka konsekvenser får föreslagen förtätning för trafiken i staden? 44
5. HUR SKA FÖRTÄTNINGSSTRATEGIN ANVÄNDAS?………………..47
Från strategi till handling 48

1. INLEDNING

Bakgrund
Varbergs kommun befinner sig i stark tillväxt
och prognoser visar på en fortsatt positiv
befolkningsutveckling. Efterfrågan på bostäder
är hög, framför allt i stadsområdet och i de
kustnära tätorterna, och kommunen har som mål
att inom de närmsta åren bygga ca 500 bostäder
per år för att möta den ökande befolkningen.
Därefter behöver utbyggnadstakten öka
ytterligare. Kommunens ambitioner om att ca
70 % av den framtida utbyggnaden ska ske inom
stadsområdet innebär ett tillskott av ca 6000
bostäder fram till 2030 inom samma område.
Den starka tillväxten ställer höga krav på
kommunens övergripande samhällsplanering,
med behov av tydliga strategier och planer
så att en långsiktigt hållbar utveckling
uppnås. I kommunens översiktsplan och
tillhörande bebyggelsestrategi anges förtätning
som huvudinriktning för den framtida
bebyggelseutvecklingen. Översiktsplanen berör
dock inte närmare var eller hur förtätning ska ske,
varför det finns behov av en förtätningsstrategi.
Förtätningsstrategin behöver klargöra vad som
avses när kommunen pratar om förtätning samt
hur förtätning förhåller sig till övrig utbyggnad.
Det behöver också tydliggöras vilka fördelar och
utmaningar som finns med förtätning samt vilka
konsekvenserna blir av att inte förtäta.
Med hjälp av förtätningsstrategin tydliggörs
översiktsplanens intentioner avseende förtätning
samtidigt som ett helhetsgrepp tas för frågan.
Förtätningsstrategin blir därmed en del i
genomförandet av översiktsplanen och kommer
utgöra ett viktigt underlag, dels internt för
kommunens förvaltningar i det fortsatta arbetet
med stadens utveckling, men även externt i
dialogen med allmänheten, fastighetsägare och
byggherrar m.fl.
Syfte
Syftet med förtätningsstrategin är att:
• Kartlägga förutsättningarna för förtätning
inom Varbergs tätort.
• Ange en strategisk inriktning för hur Varberg
ska förtätas så att en långsiktigt hållbar
stadsutveckling uppnås.
• Utgöra underlag vid prioritering och
genomförande av den fortsatta planeringen
av staden.
Geografisk avgränsning
Förtätningsstrategin har avgränsats till att
omfatta Varbergs tätort, det vill säga det
som benämns som ”staden” i den fördjupade
översiktsplanen för stadsområdet.
Varför behövs en förtätningsstrategi?
I det här avsnittet beskrivs bakgrunden till varför kommunen valt att ta fram en
förtätningsstrategi, det vill säga i stora drag vad strategin ska ge svar på, samt
vilket geografiskt område den omfattar.

Varbergs kommun befinner sig i stark tillväxt
och prognoser visar på en fortsatt positiv
befolkningsutveckling. Efterfrågan på bostäder
är hög, framför allt i stadsområdet och i de
kustnära tätorterna, och kommunen har som mål
att inom de närmsta åren bygga ca 500 bostäder
per år för att möta den ökande befolkningen.
Därefter behöver utbyggnadstakten öka
ytterligare. Kommunens ambitioner om att ca
70 % av den framtida utbyggnaden ska ske inom
stadsområdet innebär ett tillskott av ca 6000
bostäder fram till 2030 inom samma område.
Den starka tillväxten ställer höga krav på
kommunens övergripande samhällsplanering,
med behov av tydliga strategier och planer
så att en långsiktigt hållbar utveckling
uppnås. I kommunens översiktsplan och
tillhörande bebyggelsestrategi anges förtätning
som huvudinriktning för den framtida
bebyggelseutvecklingen. Översiktsplanen berör
dock inte närmare var eller hur förtätning ska ske,
varför det finns behov av en förtätningsstrategi.
Förtätningsstrategin behöver klargöra vad som
avses när kommunen pratar om förtätning samt
hur förtätning förhåller sig till övrig utbyggnad.
Det behöver också tydliggöras vilka fördelar och
utmaningar som finns med förtätning samt vilka
konsekvenserna blir av att inte förtäta.
Med hjälp av förtätningsstrategin tydliggörs
översiktsplanens intentioner avseende förtätning
samtidigt som ett helhetsgrepp tas för frågan.
Förtätningsstrategin blir därmed en del i
genomförandet av översiktsplanen och kommer
utgöra ett viktigt underlag, dels internt för
kommunens förvaltningar i det fortsatta arbetet
med stadens utveckling, men även externt i
dialogen med allmänheten, fastighetsägare och
byggherrar m.fl.
Syfte
Syftet med förtätningsstrategin är att:
• Kartlägga förutsättningarna för förtätning
inom Varbergs tätort.
• Ange en strategisk inriktning för hur Varberg
ska förtätas så att en långsiktigt hållbar
stadsutveckling uppnås.
• Utgöra underlag vid prioritering och
genomförande av den fortsatta planeringen
av staden.
Geografisk avgränsning

Förtätningsstrategin har avgränsats till att
omfatta Varbergs tätort, det vill säga det
som benämns som ”staden” i den fördjupade
översiktsplanen för stadsområdet.

Inriktning för samhällsplaneringen

Som en del i genomförandet av översiktsplanen tas strategier fram för olika
sakområden för att på så vis konkretisera översiktsplanens intentioner.
Tillsammans ger dessa vägledning för stadens utbyggnad så att en långsiktigt
hållbar utveckling främjas. Förtätning är en utpekad ambition i översiktsplanen
och det är därför angeläget att ta fram en strategisk inriktning för hur detta ska genomföras.

Gemensamt för kommunens strategiska
dokument är att samhällsplaneringen ska
inriktas mot att vara långsiktigt hållbar ur ett
ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv.
Varbergs kommun ska skapa förutsättningar för
ett hållbart och ansvarsfullt agerande genom att
”göra det lätt att göra rätt”.
Nedan görs en sammanfattning av de
strategier som berör ämnet förtätning och
som detta dokument måste förhålla sig till.
Förtätningsstrategins tankar om att skapa en
tät och sammanhållen stad kompletterar övriga
dokument.
Fördjupad översiktsplan för
stadsområdet
Som övergripande utvecklingsinriktning anges
att en mer sammanhållen och tätare bebyggelse
ska bidra till kortare avstånd och ett minskat
transportbehov. Vid utveckling av stadsområdet
ska Varbergs identitet förvaltas väl och de olika
områdenas förutsättningar beaktas.
I den fördjupade översiktsplanen står att ny
bebyggelse ska tillkomma genom komplettering
inom eller intill redan befintlig bebyggelse så att
gjorda investeringar och befintliga strukturer
kan nyttjas effektivt och att ianspråktagande av
omkringliggande värdefull jordbruksmark kan
undvikas.
De korta resorna ska i ökad utsträckning
ersättas med andra tranportmedel än bil.
Samhällsutvecklingen ska bidra till att främja
hållbarbara transporter, dvs. göra det enkelt och
attraktivt att cykla, gå och använda kollektivtrafik.
Fler ska ges möjlighet av ta del av Varbergs tätort
och dess utbud av kultur och service. En tätare
stad skapar bättre förutsättningar för en blandad
och varierad bebyggelse, ett ökat underlag för
service samt kan i stort bidra till en tryggare och
mer tillgänglig stadsmiljö.
Bebyggelsestrategi
Bebyggelsestrategin bygger vidare på
översiktsplanens tankar om en tät och
sammanhållen bebyggelse. Förtätning inom
stadsområdet lyfts fram som huvudinriktning för
stadens utbyggnad, vilket förtydligas genom att
utbyggnad av tätorten ska ske inifrån och ut och i
stor utsträckning intill befintlig bebyggelse vilket
inte kräver nya stora infrastrukturinsatser.
Så långt som möjligt prioriteras bostadsprojekt
där gjorda investeringar och befintlig
kapacitet i förskola, grundskola, annan service
och teknisk infrastruktur kan utnyttjas.
Flerbostadshusprojekt och andra större projekt
ska prioriteras.
I bebyggelsestrategin står även att vid
planläggning ska kommunen tillskapa
förutsättningar för en god markhushållning med
yteffektiv användning och hög exploateringsgrad
för att så långt som möjligt undvika att ytterligare
jordbruksmark tas i anspråk.
Inriktning för samhällplaneringen
Gemensamt för kommunens strategiska
dokument är att samhällsplaneringen ska
inriktas mot att vara långsiktigt hållbar ur ett
ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv.
Varbergs kommun ska skapa förutsättningar för
ett hållbart och ansvarsfullt agerande genom att
”göra det lätt att göra rätt”.
Nedan görs en sammanfattning av de
strategier som berör ämnet förtätning och
som detta dokument måste förhålla sig till.
Förtätningsstrategins tankar om att skapa en
tät och sammanhållen stad kompletterar övriga
dokument.
Fördjupad översiktsplan för
stadsområdet
Som övergripande utvecklingsinriktning anges
att en mer sammanhållen och tätare bebyggelse
ska bidra till kortare avstånd och ett minskat
transportbehov. Vid utveckling av stadsområdet
ska Varbergs identitet förvaltas väl och de olika
områdenas förutsättningar beaktas.
I den fördjupade översiktsplanen står att ny
bebyggelse ska tillkomma genom komplettering
inom eller intill redan befintlig bebyggelse så att
gjorda investeringar och befintliga strukturer
kan nyttjas effektivt och att ianspråktagande av
omkringliggande värdefull jordbruksmark kan
undvikas.
De korta resorna ska i ökad utsträckning
ersättas med andra tranportmedel än bil.
Samhällsutvecklingen ska bidra till att främja

hållbarbara transporter, dvs. göra det enkelt och
attraktivt att cykla, gå och använda kollektivtrafik.
Fler ska ges möjlighet av ta del av Varbergs tätort
och dess utbud av kultur och service. En tätare
stad skapar bättre förutsättningar för en blandad
och varierad bebyggelse, ett ökat underlag för
service samt kan i stort bidra till en tryggare och
mer tillgänglig stadsmiljö.

Bebyggelsestrategi
Bebyggelsestrategin bygger vidare på
översiktsplanens tankar om en tät och
sammanhållen bebyggelse. Förtätning inom
stadsområdet lyfts fram som huvudinriktning för
stadens utbyggnad, vilket förtydligas genom att
utbyggnad av tätorten ska ske inifrån och ut och i
stor utsträckning intill befintlig bebyggelse vilket
inte kräver nya stora infrastrukturinsatser.
Så långt som möjligt prioriteras bostadsprojekt
där gjorda investeringar och befintlig
kapacitet i förskola, grundskola, annan service
och teknisk infrastruktur kan utnyttjas.
Flerbostadshusprojekt och andra större projekt
ska prioriteras.
I bebyggelsestrategin står även att vid
planläggning ska kommunen tillskapa
förutsättningar för en god markhushållning med
yteffektiv användning och hög exploateringsgrad
för att så långt som möjligt undvika att ytterligare
jordbruksmark tas i anspråk.

Trafikstrategi
I kommunen finns både behov av och önskan
om att skapa nya bostäder och verksamheter
vilket ställer stora krav på det övergripande
trafiksystemet. Samtidigt finns mycket som visar
på att dagens trafiksystem inte är långsiktigt
hållbart. Ett hållbart transportsystem är därför
en övergripande målsättning för trafikstrategin.
För att uppnå ett hållbart resande krävs
att förbättringar görs i gång-, cykel, och
kollektivtrafiksystemen så att bilberoendet
kan minska. I trafikstrategin presenteras ett
antal strategier för att uppnå den övergripande
målsättningen. Strategierna syftar på att det
ska vara enkelt och attraktivt att resa hållbart.
Samhällsplaneringen ska inriktas på att minska
transportbehoven, vilket exempelvis görs genom
att det vid nyexploateringar av bostadsområden
ska finnas god tillgång gång- och cykelvägar och
attraktiv kollektivtrafik. Varbergs innerstad ska
vara anpassad till människorna, inte bilen.
Grönstrategi
Varbergs kommuns grönstrategi visar hur vi kan
förtäta med gröna värden och hur vi kan växa
utan växtvärk. Strategin syftar till att säkerställa,
utveckla och planera gröna kvalitéer för dagens
och framtidens invånare och besökare, samt öka
den biologiska mångfalden. När staden växer
är det viktigt att säkra tillgången på grönytor
genom att skapa nya gröna punkter, platser och
områden.
I grönstrategin beskrivs att stadsområdets viktiga
rekreationsområden ska tas tillvara. Tillgången
på lättillgängliga, kvalitativa grönområden för
rekreation får inte äventyras vid förtätning. Vid
förtätning behöver bebyggelseexploateringen
vara med och bidra till att den befintliga
grönstrukturen har kapacitet för den ökade
användningen. Innehållet i befintliga parker
och naturområden behöver därför utvecklas
och förtätas med upplevelser, aktiviteter och
biotopiska värden.
I grönstrategin presenteras fem målbilder med
tillhörande riktlinjer för vad som är viktigt
att arbeta vidare med. Bland annat anges att
behovet av vardagsnära natur vid bostäder och
skolor ska tillgodoses, att kustområdet ska vara
tillgängligt för allmänheten samt att det behöver
finnas rofyllda miljöer med utrymme för vila.
För Varbergs tätort finns ett flertal grönblå
huvudstråk som är utpekade att utveckla och
bevara.

Vad innebär förtätning?
Förtätning är ett begrepp inom stadsplanering,
som syftar till att genom nybyggnation öka
exploateringsgraden inom befintlig bebyggelse
och på så vis skapa en tätare stad. Förtätning
handlar inte bara om att bygga bostäder utan också
om att skapa en god bebyggd miljö för de som
bor, verkar och vistas i staden. Att staden förtätas
är ett fenomen som uppstår naturligt då priset på
centralt belägen mark ökar, vilket motiverar att
omvandla mark med låg exploateringsgrad till
mer intensiv markanvändning. Genom förtätning
kan fler bostäder byggas samtidigt som värdefull
mark så som jordbruksmark kan skyddas.
Förtätning kan ske på många olika sätt t.ex.
genom tillbyggnader, påbyggnader eller rivning
och nybyggande med högre exploatering eller
genom omvandling av äldre industri- och
hamnområden till tät stadsbebyggelse.
Förtätning i befintlig bebyggelse innebär en
möjlighet att tillföra funktioner och typer
av bebyggelse som saknas i ett område, t.ex.
arbetsplatser i bostadsområden eller bostäder
i kontors- och serviceområden. Förtätning kan
vara ett medel att återskapa en blandad stad med
ökade möjligheter till lokalt stadsliv.
Att förtäta innebär att fler människor bor och
arbetar på samma yta, vilket ökar underlaget
för service och kollektivtrafik och minskar
bilberoendet. Det medför också att befintlig
infrastruktur i form av vägar, ledningsnät,
service mm kan utnyttjas på ett effektivare och
mer hållbart sätt.
Ett större antal boende i staden bidrar till en
mer levande och trygg stad. Områden kan
sammanlänkas och tryggare passager och
stadsmiljöer skapas genom förtätning så att
fler väljer att röra sig till fots eller med cykel.
Förtätning kan också vara ett sätt att minska
barriärer i form av trafikleder m.m.
Att tänka på vid förtätning
För att få en attraktiv stadsmiljö, som är både
hållbar och hälsosam, är det viktigt att staden är
både tät och grön. Med fler människor på samma
yta behövs både nya grönytor och utveckling av
de befintliga.
En viktig aspekt att tänka på är att förtäta med
funktioner som saknas och med boendeformer
som är underrepresenterade. Genom att
komplettera staden på detta vis ökar integrationen
och service- och nöjesutbud kan spridas till
fler stadsdelar. Genom att medvetet placera
funktioner och byggnader för människor med
olika livsstilar på strategiska platser i närheten
av varandra, kan nya och gränsöverskridande
möten uppstå.
Vid en förtätning av staden måste hänsyn tas
till att förskolor och skolor ska beredas plats i så
stor omfattning som krävs. Behov av mark till
fritidsaktiviteter i form av bollplaner, sporthallar,
lekplatser, reserv för framtida offentliga och nu
okända behov behöver beaktas.

Utmaningar med förtätning
En tät stad kan även innebära vissa problem,
liksom en gles stad har vissa fördelar. Det kan
lätt uppstå motsättningar mellan olika intressen,
därför är viktigt att se till helhetsbilden och
vilken samhällsnytta föreslagen förtätning kan
bidra med i stort.
Att förtäta innebär mer komplexa planeringsoch
genomförandeprocesser än när exploatering
sker på jungfrulig mark. Detta beror på att det
finns fler som blir direkt berörda, exempelvis
boende i området vars vardagsmiljö kan komma
att påverkas. Att förtäta kan också innebära
att genomförandet blir mer komplicerat då
byggnationen ska ske samtidigt som stadsmiljön
runtomkring ska fungera.
Täthet
Varbergs karaktär kommer att fortsätta förändras
och förtätas i takt med att befolkningen ökar.
Samtidigt är det viktigt att bevara och utveckla
de karaktärsdrag och kvaliteter som staden har
idag, då det ger Varberg sin attraktionskraft.
Platsens läge i staden skapar förutsättningarna
för hur bebyggelsen kan utformas och gestaltas,
det vill säga vilka kompletteringar och tillägg
som kan vara aktuella. Ny bebyggelse i Varberg
ska karaktäriseras av att de bidrar till en
sammanhållen stad.
Tätheten för kompletterande bebyggelse inom
de centrala delarna av Varberg, bör vara hög
men kommer att resultera i olika uttryck och
bebyggelsestruktur. En hög täthet motiveras av
nödvändigheten i att kunna möta en växande
befolkning utan att staden breder ut sig på ett sätt
som skapar stora avstånd och dåligt underlag för
handel och service. Tätheten motiveras också av
att kunna använda infrastruktur som gator och
ledningar så effektivt som möjligt och att möta de
krav på hållbart byggande som finns.
En tät stad behöver inte nödvändigtvis vara en
hög stad. På illustrationen nedan ges tre exempel
på hur samma täthet kan ges olika uttryck.

Förtätningen kan ske på olika nivåer: på kommunnivå inom tätorterna, på
kvartersnivå, eller på fastighetsnivå. Varbergs kommun ställer sig positiv till att
förtätning sker på kvartersnivå.
Förtätning i olika skalor
Förtätning på kommunnivå
I Varberg kan ”förtätning inom kommunen”
definieras som ny bebyggelse inom befintliga
tätorter.
Förtätning på kvartersnivå
Ny bebyggelse kan tillkomma i olika stadsdelar
inom staden. Vissa lägen är mer centrala än
andra. Ny bebyggelse kan därmed leda till
förtätning eller utglesning beroende på om
bebyggelse lokaliseras i utkanten av befintlig
bebyggelse eller mitt i. En stadsutveckling som
i huvudsak sker i stadens yttre delar gör staden
som helhet mindre kompakt.
Förtätning på fastighetsnivå
En ytterligare nivå av förtätning är om det sker
en nybyggnad på redan bebyggda fastigheter som
ökar tätheten. I Varberg har många nya lägenheter
tillkommit genom att tidigare enbostadshus rivits
och nya flerbostadshus byggts.

UNDERLAG OCH ANALYS

Analys av förtätningspotential
Som ett första steg i framtagandet av denna förtätningsstrategi har en
förtätningsanalys genomförts. I analysen har förtätningspotentialen studerats,
dvs. vilka rumsliga förutsättningar som finns för att förtäta i Varberg. Resultatet
av analysen har sedan legat till grund för framtagandet av strategierna i detta
dokument.
För att genomföra förtätningsanalysen har en
väl utarbetad analysmodell använts, vilken har
sin utgångspunkt i stadsbyggnadsforskning för
en hållbar utveckling, samt tidigare erfarenheter
om vilka drivkrafter och begränsningar som finns
för städers utveckling. Analysen har genomförts
av företaget Spacescape, med underlag från
Varbergs kommun.
Analysmodellen består av tre steg, där det
inledande steget innefattar en kartläggning
av Varbergs drivkrafter och begränsningar
för förtätning. Därefter har en uppskattning
av vilka ytor som är möjliga att förtäta gjorts.
Avslutningsvis uppskattas den sammanfattade
utbyggnadspotentialen i antalet bostäder. På
nästkommande sidor görs en sammanfattning
av hur analysen har gått till. Analysmetoden
presenteras i sin helhet i en bilaga till denna
förtätningsstrategi.
Kartläggning av drivkrafter och
begränsningar
Analysmodellens inledande steg innefattar
en kartläggning av stadens drivkrafter och
begränsningar. Till drivkrafter räknas bl.a.
efterfrågade boendekvaliteter såsom närhet till
havet, stadskärnan och tågstationen. Faktorer
som utgör begränsningar för förtätning är
exempelvis områden som saknar infrastruktur
eller omfattas av olika typer av natur-, eller
kulturskydd. Vilka faktorer som studerats visas i
illustrationen nedan. Alla illustrationer och kartor
i detta kapitel har tagits fram av Spacescape.

Kartläggning av drivkrafter och
begränsningar
Analysmodellens inledande steg innefattar
en kartläggning av stadens drivkrafter och
begränsningar. Till drivkrafter räknas bl.a.
efterfrågade boendekvaliteter såsom närhet till
havet, stadskärnan och tågstationen. Faktorer
som utgör begränsningar för förtätning är
exempelvis områden som saknar infrastruktur
eller omfattas av olika typer av natur-, eller
kulturskydd. Vilka faktorer som studerats visas i
illustrationen nedan. Alla illustrationer och kartor
i detta kapitel har tagits fram av Spacescape.
Drivkrafter
En summering av drivkrafterna i Varberg innebär
en sammanvägning av kommunens inriktning
om en hållbar förtätning och marknadens
efterfrågan av bostäder. Där det finns både
en politisk drivkraft och en efterfrågan från
marknaden uppstår mycket stora drivkrafter.
Drivkraftskartan visar framför allt på mycket
stora drivkrafter i och omkring stadskärnan.
Stora drivkrafter finns också i de närmast
omkringliggande områdena samt kring de lokala
centrumen Håsten och Breared.
I Varberg finns två kategorier av drivkrafter
för förtätning; dels det kommunala
förtätningstrycket och dels det marknadsmässiga
förtätningstrycket. Det kommunala tar sin
utgångspunkt i kommunala målsättningar,
dokument och det marknadsmässiga utgår ifrån
efterfrågan och betalningsviljan.
Hållbart resande och minskade avstånd utgör
starka incitament att förtäta i lägen nära Varbergs
station. Genom att bebygga glapp i staden, så
kallade mellanrum, kan en mer sammanhållen
bebyggelse skapas och en effektivare
markanvändning uppnås. Att låta Varberg växa
mot vattnet i samband med att tunneln och ny
station byggs samt att industrihamnen flyttar
är en stark drivkraft för stadens utveckling och
stadsutvecklingsområdet Västerport utgör därför
en stor förtätningsresurs.
För Varberg bedöms närheten till stadskärnan,
till havet och till parkområden vara aspekter
som utgör drivkrafter för förtätning. En annan
kvalitet som utgör en stark drivkraft är att bo där
man inte störs av biltrafiken.
En summering av drivkrafterna i Varberg innebär
en sammanvägning av kommunens inriktning
om en hållbar förtätning och marknadens
efterfrågan av bostäder. Där det finns både
en politisk drivkraft och en efterfrågan från
marknaden uppstår mycket stora drivkrafter.
Drivkraftskartan visar framför allt på mycket
stora drivkrafter i och omkring stadskärnan.
Stora drivkrafter finns också i de närmast
omkringliggande områdena samt kring de lokala
centrumen Håsten och Breared. Se kartan nedan.
I Varberg finns två kategorier av drivkrafter
för förtätning; dels det kommunala
förtätningstrycket och dels det marknadsmässiga
förtätningstrycket. Det kommunala tar sin
utgångspunkt i kommunala målsättningar,
dokument och det marknadsmässiga utgår ifrån
efterfrågan och betalningsviljan.
Hållbart resande och minskade avstånd utgör
starka incitament att förtäta i lägen nära Varbergs
station. Genom att bebygga glapp i staden, så
kallade mellanrum, kan en mer sammanhållen
bebyggelse skapas och en effektivare
markanvändning uppnås. Att låta Varberg växa
mot vattnet i samband med att tunneln och ny
station byggs samt att industrihamnen flyttar
är en stark drivkraft för stadens utveckling och
stadsutvecklingsområdet Västerport utgör därför
en stor förtätningsresurs.
För Varberg bedöms närheten till stadskärnan,
till havet och till parkområden vara aspekter
som utgör drivkrafter för förtätning. En annan
kvalitet som utgör en stark drivkraft är att bo där
man inte störs av biltrafiken.

Förtätningspotential i Varbergs
tätort
De drivkrafter och begränsningar som beskrivits
på föregående sidor har viktats utifrån en
bedömning av hur starka eller svaga de är i
förhållande till varandra. Därefter har yta dragits
av för gatu- och parkmark. Det som återstår utgör
således möjliga förtätningsytor.
För att få en uppfattning om ungefär hur många
bostäder de identifierade förtätningsytorna
skulle kunna innefatta har en uppskattning
av utbyggnadspotentialen gjorts. Hur många
bostäder som går att bygga beror dels på
förtätningsytorna storlek och dels på hur
tätt ytorna bebyggs. Att bygga tätare i lägen
där drivkrafterna är större kan ses som både
realistiskt och hållbart, då fler bostäder kan
byggas i attraktiva lägen.
Efter att antalet potentiella bostäder har
uppskattats har ett generellt avdrag på 20 %
av förtätningsvolymen gjorts för att ge plats
åt lokaler, exempelvis för kontor, handel och
offentlig service.
De byggbara förtätningsytor som pekats ut med
hjälp av analysmodellen uppgår till ca 165 hektar.
Förtätningsytorna är utpekade på kartan nedan.
Analysen visar att det finns hög potential att
förtäta inom 3 km från Varbergs centrum.
Drivkrafter för förtätning i Varberg:
• Närhet till tågstation
• Västerport
• Lokala centrum
• Mellanrum i bebyggelsen
• Närhet till stadskärnan
• Närhet till havet
• Lugna gator
• Närhet till park
Begränsningar
Förtätningspotentialen är framför allt
begränsad i stadens centrala och norra delar, samt
vid kusten. Värt att notera är dock att ytor med
måttliga eller inga begränsningar tillsammans
innefattar en ansenlig mängd byggbar
mark, inte minst i stadsutvecklingsområdet
Västerport där det finns en stor och centralt
belägen förtätningsyta. Det finns också ytor där
drivkrafterna för förtätning till viss del överväger
utpekade begränsningar.
Begränsningar för förtätning i Varberg
• Natur- och kulturskydd
• Rekreativa grönytor
• Ängs-, betes-, jordbruksmark
• Strandskydd
• Verksamhetsområden
• Skyddszoner
• Riskområden
• Bebyggd och planlagd
mark
• Avsaknad av
infrastruktur
• Kuperad mark
Begränsningar för förtätning i Varberg innebär
de aspekter som begränsar möjligheten att
bebygga ett område, som t.ex. skyddad mark av
olika slag. Det handlar även om byggbarheten,
dvs. andelen friyta, kapacitet i infrastrukturen
och möjligheter till kompletteringsbyggande.
Utrymmet begränsas av stadens fysiska form och
tillgång till infrastruktur. Områden där det finns
en avsaknad av infrastruktur innebär således
begränsningar för förtätning ur ett effektivt
resursutnyttjandeperspektiv.
Mark som redan är bebyggd har i analysen
utgjort en begränsning för förtätning. Även starkt
kuperad mark (lutning mer än 20 %) utgör en
begränsning då den bedöms svårare och dyrare
att exploatera.
När begränsningarna för förtätning i
Varberg summeras kan det ge sken av att
förtätningspotentialen inom tätorten är kraftigt

Förtätningspotential i Varbergs
tätort
De drivkrafter och begränsningar som beskrivits
på föregående sidor har viktats utifrån en
bedömning av hur starka eller svaga de är i
förhållande till varandra. Därefter har yta dragits
av för gatu- och parkmark. Det som återstår utgör
således möjliga förtätningsytor.
För att få en uppfattning om ungefär hur många
bostäder de identifierade förtätningsytorna
skulle kunna innefatta har en uppskattning
av utbyggnadspotentialen gjorts. Hur många
bostäder som går att bygga beror dels på
förtätningsytorna storlek och dels på hur
tätt ytorna bebyggs. Att bygga tätare i lägen
där drivkrafterna är större kan ses som både
realistiskt och hållbart, då fler bostäder kan
byggas i attraktiva lägen.
Efter att antalet potentiella bostäder har
uppskattats har ett generellt avdrag på 20 %
av förtätningsvolymen gjorts för att ge plats
åt lokaler, exempelvis för kontor, handel och
offentlig service.
De byggbara förtätningsytor som pekats ut med
hjälp av analysmodellen uppgår till ca 165 hektar.
Förtätningsytorna är utpekade på kartan nedan.
Analysen visar att det finns hög potential att
förtäta inom 3 km från Varbergs centrum.
FÖRTÄTNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

1 km 3 km 5 km

Lokala torg – Ytor inom 500 meter från Håsten
torg och Breared centrum.
Verksamhetsmark – Centralt belägna
verksamhetsfastigheter som pekats ut som
utvecklingsbara.
Central gluggförtätning – Identifierade ”övriga
förtätningsytor” inom 1 km från stadens centrum.
Övriga större områden – Identifierade större
områden som innefattar stora sammanhängande
ytor kring Sjukhusområdet.
Övriga ytor – Alla resterande ytor.
Kategorisering av
förtätningspotential
Förtätningsytorna har delats in i olika områden
med liknande förutsättningar. Vid indelningen
har hänsyn tagits till förtätningsytans storlek
och läge i staden. Kategoriseringen utgör sedan
underlag för formandet av förtätningsstrategier.
Nedan följer en beskrivning av kategorierna.
Centralt hamnområde – Ytor som ligger inom och
i direkt anslutning till stadsutvecklingsområdet
Västerport.
Områden längs stråk – De förhållandevis stora
utvecklingsbara ytor som kunnat identifieras
i anslutning till vägarna Västkustvägen,
Trädlyckevägen och Österängsvägen.

Mervärdesanalys
För att underlätta för kommunen att göra bedömningar av vilka förtätningsprojekt
som ska prioriteras har en analys av mervärdespotential genomförts. Det är utifrån
denna analys som förtätningsstrategierna i detta dokument har formulerats.
Mervärden
Med mervärdesskapande förtätning menas den
typ av förtätningsprojekt som inte bara bidrar
till ökade kvaliteter för den enskilda platsen, t.ex.
genom ett tillskott av bostäder, parker och service,
utan även tillför mervärden för omkringliggande
områden eller i bästa fall för staden som helhet.
Mervärdesskapande förtätning bidrar till att
skapa ett mer robust underlag för service och
kollektivtrafik, ett mer effektivt utnyttjande av
befintlig infrastruktur, ett attraktivare gångoch
cykelnät samt en mer attraktiv stadsmiljö.
Mervärdespotential är därför viktigt utifrån
kommunens mål om stadskvalitet och hållbara
transporter.
En mervärdesanalys har gjorts för samtliga
kategoriserade områden från analysen av
förtätningspotential. En bedömning har gjorts för
hur stor potential respektive förtätningskategori
har att bidra till mervärden för Varbergs tätort.
Områdets läge i staden, i kombination med
önskad inriktning för stadens utveckling, har
varit utgångspunkter vid bedömningen. På så
vis utgår mervärdesanalysen inte bara från
nuvarande attraktiva lägen för förtätning, utan
också från vilka möjligheter det finns att med god
samhällsplanering utveckla än mer attraktiva
lägen.

Förtätningsstrategins huvuddrag
Utifrån den förtätningsanalys som genomförts har ett antal strategier för förtätning
tagits fram. I detta kapitel presenteras två övergripande förhållningssätt för
förtätning samt, fyra strategier.
Övergripande förhållningssätt:
• Kompakt förtätning inom 3 km från
stadskärnan
• Prioritera förtätning efter mervärdespotential
Förtätningsstrategier:
• Utveckla Västerport till blandstadsdel
• Omvandla vägar till stadslivsstråk
• Förtäta nära lokala torg
• Skapa en tät och sammanhållen stad
Utveckla Västerport
till blandstadsdel
Omvandla vägar
till stadslivsstråk
Förtäta nära lokala
torg
Skapa en tät och
sammanhållen stad
Övergripande förhållningssätt
De övergripande förhållningssätten är kompakt förtätning inom 3 km från
stadskärnan samt att prioritera förtätning efter mervärdespotential. Det är inom
3 km från stadskärnan, som förutsättningarna för att uppnå Varbergs kommuns
stadsbyggnadsmål är som störst. Det är också här som marknadstrycket på
flerbostadshus är som störst.
Kompakt förtätning inom 3 km
från stadskärnan
Genom förtätning sparas värdefull
jordbruksmark och minskar behovet av ny
infrastruktur. Den bidrar till att stärka det
lokala serviceunderlaget och tillgången till
kollektivtrafik. Förtätning innebär också att fler
kan bo i mer centrala lägen och vara mindre
beroende av bilen för vardagliga transporter.
Inom 3 km från stadskärnan finns en stor
potential till att förtäta och stora möjligheter att
med stadsutveckling skapa flera attraktiva lägen
för bostäder och ett mer hållbart transportsystem.
Det är också inom 3 km som marknadstrycket på
flerbostadshus är som störst.
Prioritera förtätning efter
mervärdespotential
Mervärdesskapande förtätning bidrar till att
skapa ett mer robust underlag för service och
kollektivtrafik, ett mer effektivt utnyttjande av
befintlig infrastruktur, ett attraktivare gångoch
cykelnät samt en mer attraktiv stadsmiljö.
Mervärdespotential är därför viktigt utifrån
kommunens mål om stadskvalitet och hållbara
transporter. Alla förtätningsprojekt bör
därför sträva efter att uppnå mervärden för
omkringliggande bebyggelse och för staden i sin
helhet.
Kompakt förtätning innebär att förtäta på kortare avstånd från stadskärnan. Illustration: Spacescape

Utveckla Västerport till
blandstadsdel

När den nuvarande bangården och hamnen flyttas frigörs stora ytor mark för
stadsutveckling. En omvandling av hamnområdet till blandstadsdel förväntas ge
stora mervärden för stadskärnan och bedöms ha god genomförbarhet.
Att utveckla Västerport till blandstadsdel
innebär stora möjligheter att skapa en attraktiv
stadsmiljö samt att genom förtätning bidra till
en mer levande stadskärna. Området innehåller
stor sammanhållen kommunalt ägd mark och
har därför hög genomförbarhet.
Omvandla vägar till stadslivsstråk

Att förtäta utmed utpekade gator och omvandla gatumiljöerna till mer
stadsmässiga stråk innebär stora mervärden för staden. Omvandlingen bedöms
kunna generera ett stort antal bostäder och öka attraktiviteten i gång- och
cykelnätet då tillgängligheten för gående och cyklister ökar. Denna omvandling
skapar även ökat underlag för kollektivtrafiken i stadsområdet.

Förtätningsyta ca 24 ha
Antal bostäder ca 900
Kommunalt ägd mark ca 60 %
Den förtätningsanalys som genomförts visar
att det finns stor potential och möjlighet att
förtäta längs med stråk inom Varbergs tätort.
En trafikutredning har därför genomförts
för att studera förtätningsmöjligheterna ur
ett trafikperspektiv längs Västkustvägen,
Österängsvägen och Trädlyckevägen (se bilaga).
Enligt den analys som genomförts är en sänkning
av hastigheten en förutsättning för att skapa
mervärdesskapande förtätning. Utredningen
visar att möjligheterna för förtätning längs
Västkustvägen är begränsade. Detta beror på att
en sänkt hastighet inte är lämplig på denna väg då
den fyller en viktig funktion för genomfartstrafik.
De stråk som i första hand pekas ut som lämpliga

att förtäta utmed är därför Trädlyckevägen
och Österängsvägen. Ny bebyggelse längs med
dessa vägar kan bidra till att länka samman
olika bebyggelseområden och skapa en mer
stadsmässig miljö.
För att genom förtätning skapa en attraktiv
boendemiljö som uppfyller de krav som finns
för bland annat buller och trafiksäkerhet, är
det av stor vikt att gatumiljöerna anpassas
vad gäller utformning och hastighet, samt att
gaturummet utformas med fokus på gång- cykel
och kollektivtrafik.
Mervärden
Att genom förtätning omvandla utpekade vägar
till mer stadsmässiga stråk bedöms kunna ge
stora mervärden för staden.
Bebyggelsen föreslås placeras med fasader
utmed gatan och med öppna bottenvåningar,
det vill säga med entréer och fönster från
gemensamhetslokaler utmed gatan, för att
skapa ett stadsmässigt gaturum. Med en sådan
bebyggelse skapas ett attraktivt gaturum med
stadsmässiga kvaliteter.
Att omvandla gaturummen och bygga bostäder
utmed dessa innebär att fler människor vistas i
områdena vilket bidrar till en ökad trygghet och
tillgänglighet i gång- och cykelnätet samt ett ökat
underlag för kollektivtrafiken i stadsområdet.
Detta leder i sin tur till att fler är benägna att
välja dessa transportalternativ. Den sänkning
av hastigheten som denna strategi förutsätter
innebär för gång- och cykeltrafik, att närheten
till stadskärnan från övriga stadsdelar ökar, i

Att omvandla Trädlyckevägen och Österängsvägen
till stadslivsstråk innebär möjligheter att
skapa en mer stadsmässig gatumiljö och öka
attraktivitetet i gång- och cykelnätet. Längs de
utpekade stråken äger kommunen mycket mark.
Förtäta nära lokala torg
I denna strategi pekas Breareds centrum och
Håstens torg ut som lämpliga förtätningsområden.
Kring de lokala torgen finns stor potential för att
skapa mer levande torgytor och bättre utbud av
närservice. Kring torgen äger kommunen mycket
mark, i synnerhet vid Breared centrum.

Genomförbarhet
En stor del av de utpekade förtätningsytorna
kring stråken ligger på kommunalt ägd mark. De
består också delvis av stora sammanhängande
ytor vilket kan underlätta planeringsprocessen.
Förtätning kring stråken förutsätter en
ombyggnad av de berörda vägsektionerna till
en miljö med smalare körfält och ökat fokus
på gång- och cykeltrafikanter samt estetik. Ett
helhetsgrepp behöver därför tas för varje större
vägområde innan byggnation av bostäder kan
ske.
Principer för förtätning
• Hastigheten anpassas efter gatans funktion
och korsningar skapas som är säkra för gångoch
cykeltrafik.
• Bebyggelsens entréer ska vändas mot gatan.
• 10 % av ytan på bottenvåningarna utmed
gatan ska bestå av lokaler för verksamheter
eller kontor.
• Korta avstånd mellan korsningar, där det
finns bebyggelse intill gatan.
Potentiella målkonflikter
Viss ökning av restid med fordonstrafik kan
uppstå. Detta får sättas i relation till potentiella
mervärden och kommunens viljeriktning om
att skapa en tät och sammanhållen bebyggelse
samt främja hållbara transporter. Föreslagen
förtätning bedöms dock inte nämnvärt påverka
framkomligheten i staden i sin helhet.

Förtäta nära lokala torg
En förtätning nära de lokala torgen är önskvärd för att stärka det lokala
serviceunderlaget. Mer närservice ökar attraktiviteten och minskar det vardagliga
bilberoendet. Förtätning i dessa lägen kan också stärka torgens funktion som
mötesplats genom fler potentiella användare.
Mervärden
De lokala torgen fungerar som viktiga
mötesplatser i närområdet och är viktiga för
vardagsservicen för invånarna. Närheten till
lokal service såsom bland annat vårdcentral
skapar mervärden hos invånarna och ökar den
sociala hållbarheten i staden.
Att förtäta kring de lokala torgen i Varberg stärker
den långsiktiga hållbarheten, ökar det lokala
serviceunderlaget och kan skapa förutsättningar
för mer levande lokala torg. Denna förtätning
bidrar också till en förbättrad och mer attraktiv
stadsmiljö kring själva torgen och skapar nya
mötesplatser.
I Varberg finns idag två lokala torg utpekade i
den fördjupade översiktsplanen, Breared och
Håsten. I framtiden kan det uppstå nya lokala
torg i Varberg där strategin även kan komma att
tillämpas.
Genomförbarhet
Över 90 % av ytorna kring de lokala torgen ägs av
kommunen. Detta innebär att genomförbarheten
är väldigt hög.
Principer för förtätning
• Exploateringsgraden kring de lokala torgen
ska vara hög.
• Om möjligt ska nya gatukopplingar
tillkomma inom förtätningsytorna, särskilt i
närheten av stråk som ökar närheten mellan
stadsrummen och till det lokala torget.
• I samband med förtätning bör befintliga
offentliga platser och vistelsekvaliteter
utvecklas. I synnerhet gäller detta Breared då
kommunen här är en stor markägare.
Potentiella målkonflikter
Inga uppenbara målkonflikter.
Skapa en tät och sammanhållen
stad

Den här strategin skiljer sig från övriga strategier då den inte baseras på
resultatet från förtätningsanalysen. Denna strategi visar ett förhållningssätt för hur
kommunen ställer sig till förtätning på olika platser inom 3 km från stadskärnan.
De goda förutsättningarna för en mer
sammanhållen bebyggelse som finns i
stadsområdet kan bidra till kortare gångavstånd
mellan exempelvis bostaden och arbetsplatsen
eller mellan bostaden och livsmedelsbutiken.
En tätare stad med fler invånare innebär att
underlaget för kollektivtrafik och service ökar.
I Varberg innebär de korta avstånden även
närhet till havet och till rekreationsområden.
Stadsområdet ska därför planeras för att
underlätta för att de korta resorna sker med
andra transportmedel än bil.
Genom förnyelse och kompletteringar kan
stadsområdet stärkas. Det kan resultera i mer
blandad, tätare bebyggelse med närhet till
service, arbetsplatser och rekreation. Att bygga
nytt genom att komplettera inom befintliga
stadsdelar innebär att fler får möjlighet att bo
och arbeta där. Det innebär också en möjlighet
att tillföra funktioner och typer av bebyggelse
som saknas i ett område.
Kompletterande bebyggelse eller förtätning
kan exempelvis ske genom att luckor fylls igen,
att befintliga byggnader byggs om eller genom
ändrad användning av befintliga byggnader. Inom
stadsområdet finns potential både för förtätning
genom omvandling av befintlig bebyggelse och
genom att bebygga ineffektivt nyttjad mark, så
kallade mellanrum.
Förutsättningarna för förtätning varierar i olika
delar av stadsområdet. I innerstaden finns
potential att omvandla tidigare industrimark som
tex hamnen, samt ett mer effektivt utnyttjande av
marken inom vissa områden. Utanför stadskärnan
finns möjligheter att bygga på outnyttjade
byggrätter i gällande planer, på lågutnyttjade
grönytor samt att omvandla befintlig bebyggelse.
Flerbostadshus bör prioriteras i dessa lägen.
Även om det finns stora värden för den
tillkommande befolkningen på grund av det
attraktiva läget, så bidrar inte förtätningen till
något betydande mervärde för stadskärnan. Dock
finns det starka drivkrafter till förtätning centralt
i Varberg och avstånden till service och regional
kollektivtrafik är korta. Därför finns ändå ett
behov av ett tydligt förhållningssätt för den här
typen av förtätning, varför den pekas ut som en
förtätningsstrategi.
Förtätningsstrategier

Förtätningsyta 19 ha
Antal bostäder 2000 – 2500
Kommunalt ägd mark ca 70 %
Utveckla Västerport till blandstadsdel
När den nuvarande bangården och hamnen flyttas frigörs stora ytor mark för
stadsutveckling. En omvandling av hamnområdet till blandstadsdel förväntas ge
stora mervärden för stadskärnan och bedöms ha god genomförbarhet.
Mervärden
En utveckling av Västerport från industrihamn
till blandstadsdel innebär ett stort tillskott av
boende och arbetande i direkt anslutning till
stadskärnan vilket ger förutsättningar för en mer
levande stadskärna såväl dagtid och kvällstid.
Att tillskapa bostäder och arbetsplatser i detta
centrala läge i anslutning till tågstationen
innebär goda förutsättningar för ett ökat
kollektivt resande och minskat bilbehov. Genom
ökad tillgänglighet i gatunätet kan även ett mer
attraktivt gång- och cykelnät tillskapas.
En utveckling av Västerport från industrihamn till
blandstadsdel innebär också att tillgängligheten
till havet och strandpromenaden ökar, vilket
skapar stora mervärden för allmänheten, och
bidrar till en attraktiv stadsmiljö.
Genomförbarhet
Marken i Västerport ägs idag till stor del av
kommunen och den stora sammanhängande
ytan innebär goda möjligheter att samla stora
bostadsvolymer i kommande planprogram och
detaljplaner. Planeringen för den nya stadsdelen
Västerport pågår. Då stadsdelen förväntas få ett
stort antal nya invånare är det viktigt att planera
för olika former av kommunal service inom
området.
Principer för förtätning
Följande principer ges för att kunna uppnå
önskade mervärden:
• Blandad bebyggelse och blandade funktioner
eftersträvas i kvarter och byggnader.
• Stadsdelen ska innehålla en blandning av
olika storlekar och upplåtelseformer för
bostäder.
• En medveten satsning på verksamheter i
markplan bidrar till en levande stadsdel med
många människor i rörelse.
• Stadsdelen ska vara upplevelserik med
strategiskt placerade målpunkter och
mötesplatser. Det offentliga rummets
utformning, med till exempel grönytor,
torgbildningar och platser för rekreation, ska
ägnas särskild uppmärksamhet.
Potentiella målkonflikter
Inga uppenbara målkonflikter.

Principer för förtätning
• Hastigheten anpassas efter gatans funktion
och korsningar skapas som är säkra för gångoch
cykeltrafik.
• Bebyggelsens entréer ska vändas mot gatan.
• 10 % av ytan på bottenvåningarna utmed
gatan ska bestå av lokaler för verksamheter
eller kontor.
• Korta avstånd mellan korsningar, där det
finns bebyggelse intill gatan.
Potentiella målkonflikter
Viss ökning av restid med fordonstrafik kan
uppstå. Detta får sättas i relation till potentiella
mervärden och kommunens viljeriktning om
att skapa en tät och sammanhållen bebyggelse
samt främja hållbara transporter. Föreslagen
förtätning bedöms dock inte nämnvärt påverka
framkomligheten i staden i sin helhet.

Förtäta nära lokala torg
En förtätning nära de lokala torgen är önskvärd för att stärka det lokala
serviceunderlaget. Mer närservice ökar attraktiviteten och minskar det vardagliga
bilberoendet. Förtätning i dessa lägen kan också stärka torgens funktion som
mötesplats genom fler potentiella användare.

Mervärden
De lokala torgen fungerar som viktiga
mötesplatser i närområdet och är viktiga för
vardagsservicen för invånarna. Närheten till
lokal service såsom bland annat vårdcentral
skapar mervärden hos invånarna och ökar den
sociala hållbarheten i staden.
Att förtäta kring de lokala torgen i Varberg stärker
den långsiktiga hållbarheten, ökar det lokala
serviceunderlaget och kan skapa förutsättningar
för mer levande lokala torg. Denna förtätning
bidrar också till en förbättrad och mer attraktiv
stadsmiljö kring själva torgen och skapar nya
mötesplatser.
I Varberg finns idag två lokala torg utpekade i
den fördjupade översiktsplanen, Breared och
Håsten. I framtiden kan det uppstå nya lokala
torg i Varberg där strategin även kan komma att
tillämpas.

Genomförbarhet
Över 90 % av ytorna kring de lokala torgen ägs av
kommunen. Detta innebär att genomförbarheten
är väldigt hög.
Principer för förtätning
• Exploateringsgraden kring de lokala torgen
ska vara hög.
• Om möjligt ska nya gatukopplingar
tillkomma inom förtätningsytorna, särskilt i
närheten av stråk som ökar närheten mellan
stadsrummen och till det lokala torget.
• I samband med förtätning bör befintliga
offentliga platser och vistelsekvaliteter
utvecklas. I synnerhet gäller detta Breared då
kommunen här är en stor markägare.
Potentiella målkonflikter
Inga uppenbara målkonflikter.
Förtätningsyta 30 ha
Antal bostäder ca 1800
Kommunalt ägd mark ca 90 %

Skapa en tät och sammanhållen stad
Den här strategin skiljer sig från övriga strategier då den inte baseras på
resultatet från förtätningsanalysen. Denna strategi visar ett förhållningssätt för hur
kommunen ställer sig till förtätning på olika platser inom 3 km från stadskärnan.
De goda förutsättningarna för en mer
sammanhållen bebyggelse som finns i
stadsområdet kan bidra till kortare gångavstånd
mellan exempelvis bostaden och arbetsplatsen
eller mellan bostaden och livsmedelsbutiken.
En tätare stad med fler invånare innebär att
underlaget för kollektivtrafik och service ökar.
I Varberg innebär de korta avstånden även
närhet till havet och till rekreationsområden.
Stadsområdet ska därför planeras för att
underlätta för att de korta resorna sker med
andra transportmedel än bil.
Genom förnyelse och kompletteringar kan
stadsområdet stärkas. Det kan resultera i mer
blandad, tätare bebyggelse med närhet till
service, arbetsplatser och rekreation. Att bygga
nytt genom att komplettera inom befintliga
stadsdelar innebär att fler får möjlighet att bo
och arbeta där. Det innebär också en möjlighet
att tillföra funktioner och typer av bebyggelse
som saknas i ett område.
Kompletterande bebyggelse eller förtätning
kan exempelvis ske genom att luckor fylls igen,
att befintliga byggnader byggs om eller genom
ändrad användning av befintliga byggnader. Inom
stadsområdet finns potential både för förtätning
genom omvandling av befintlig bebyggelse och
genom att bebygga ineffektivt nyttjad mark, så
kallade mellanrum.
Förutsättningarna för förtätning varierar i olika
delar av stadsområdet. I innerstaden finns
potential att omvandla tidigare industrimark som
tex hamnen, samt ett mer effektivt utnyttjande av
marken inom vissa områden. Utanför stadskärnan
finns möjligheter att bygga på outnyttjade
byggrätter i gällande planer, på lågutnyttjade
grönytor samt att omvandla befintlig bebyggelse.
Flerbostadshus bör prioriteras i dessa lägen.
Även om det finns stora värden för den
tillkommande befolkningen på grund av det
attraktiva läget, så bidrar inte förtätningen till
något betydande mervärde för stadskärnan. Dock
finns det starka drivkrafter till förtätning centralt
i Varberg och avstånden till service och regional
kollektivtrafik är korta. Därför finns ändå ett
behov av ett tydligt förhållningssätt för den här
typen av förtätning, varför den pekas ut som en
förtätningsstrategi.
Denna strategi skiljer sig åt från övriga strategier
då omvandlingen i stor utsträckning sker på
privata initiativ. Strategin utgör därför mer av
ett förhållningssätt för hur kommunen ställer sig
till förtätning i olika områden i staden. Strategin
har delats upp i tre delområden; Varbergs
stadskärna, central omvandling och förtätning
inom 3 km. Det är inom central omvandling, som
drivkrafterna och förtätningspotentialen är som
störst.
Varbergs stadskärna
Central omvandling
Förtätning inom 3 km

Mervärden
Även om strategin inte innebär särskilt stor
utbyggnadspotential så bidrar den tillkommande
bebyggelsen ändå i viss mån till underlag för
service och till en mer levande stadskärna.
Genomförbarhet
Genomförbarheten är låg då bara en liten
andel av marken är kommunalt ägd och då
omvandlingen sker helt på privata initiativ.
Det blir också svårt att ta ett helhetsgrepp då
strategin innefattar många olika projekt och små
enstaka förtätningsytor.
Principer för förtätning
Följande principer gäller för enstaka
förtätningsprojekt i staden.
• Varje förtätningsprojekt ska sträva efter
att uppnå mervärden för omkringliggande
bebyggelse.
• Kommunen är positiv till att bygga på
ineffektivt nyttjade ytor.
• Tillgången på lättillgängliga, kvalitativa
grönområden för rekreation bör inte
äventyras vid förtätning.
• För att projekt ska kunna motiveras
ur ett kommunalekonomiskt och
mervärdesskapande perspektiv ska
detaljplaner omfatta ett större område, minst
på kvartersnivå. Detaljplanering för enstaka
fastighet ska undvikas.
• Vid komplettering och förnyelse ska hänsyn
tas utifrån framtaget underlag i Stadens
karaktärer (antagen av BN 2012) och
Varbergs stadskärna (godkänd av BN 2012).

Varbergs stadskärna, inklusive Esplanadområdet,
är av riksintresse för kulturmiljövård
vilket ställer särskilda krav på hänsyn. Inga
förändringar som väsentligt ändrar dess karaktär
får göras.
Stadskärnans väl avgränsade rutnätsplan från
1600-talet är bevarad. Inom riksintresseområdet
ingår även Platsarna, fästningen, stenbrottet,
societetsrestaurangen med park, kallbadhuset,
hamnmagasinet och tullhuset, som utgör
värdefulla delar i den kulturhistoriska miljön.
Förtätningspotential
Stora delar av området omfattas av riksintresse
för kulturmiljövård. Fokus inom området ligger
på bevarande av befintliga miljöer och här finns
därför låg potential för förtätning, annat än
enstaka komplettering.
Principer för förtätning
• Stadskärnan ska utvecklas varsamt med
blandad stadsbebyggelse.
• Ny bebyggelse eller ombyggnader ska
anpassas till rutnätsstadens skala och
karaktär.
• Torg och parker ska bevaras som öppna
stadsrum, då de utgör viktiga funktioner i
staden.
• Kommunen är positiv till förtätning och
omvandling som skapar möjligheter för
butiker och lokaler i bottenvåningen, vilket
bidrar till liv och rörelse i gaturummet.
• Förtätning inom detta område innebär
mindre, kompletterande projekt.
• Lämplig exploateringsgrad beror på den
omgivande miljön och prövas i varje enskilt
fall.
• För kulturhistoriskt värdefulla byggnader
och miljöer ska inriktningen vara att dessa
ska tas hänsyn till och beaktas vid planering.
Detta ska göras utifrån framtaget underlag
i Stadens karaktärer (antagen av BN 2012)
och Varbergs stadskärna (godkänd av BN
2012).
• Utöver kulturmiljön i rutnätsstaden
är livsmiljön i staden, trafik och
parkeringsfrågor samt handelns lokalisering
viktiga frågor att behandla vid komplettering
och förnyelse.
Genomförande
Enskilda plan- och byggförfrågningar hanteras
utifrån framtaget underlag; ”Varbergs
stadskärna – kulturhistoriskt underlag för planoch
bygglovsfrågor” och ”Stadens karaktärer –
Kulturmiljöer i Varbergs stadsområde”.
Varbergs Stadskärna

Området ligger i anslutning till stadskärnan
med blandad bebyggelse i varierande ålder och
karaktär. Östermalm, Södra Villastaden och
Oskarsdal är värdefulla stadsdelar som utgör
tydliga exempel på de villastäder som växte fram
kring stadskärnan under slutet av 1800- och
början av 1900-talet.
Strax norr om stadskärnan ligger
Esplanadområdet som också ingår i riksintresse
för kulturmiljövården. Till skillnad från den äldre
stadskärnan, karaktäriseras Esplanadområdet av
ett mer öppet bebyggelsemönster med fristående
byggnadskroppar och öppna kvarter. Under
1900- och 2000-talet har området successivt
kompletterats med nya byggnader. Bebyggelsen
har därför i flera avseenden förändrats och
området ger idag en splittrad karaktär. I
norra delen av området ligger även områdena
Norrdal, Norrmalm och Oskarsdal som har höga
kulturhistoriska värden.
Strax söder om stadskärnan finns tydliga
årsringar från stadens utveckling med många
karaktärstypiska byggnader. Inom området finns
både tidstypiska objekt, bevarandevärda miljöer
och samtidigt starka drivkrafter för förtätning.
Längst i söder mellan Bandholtzgatan och Södra
vägen/Almers väg finns ett område som till
övervägande del består av större flerbostadshus
i större kvartersstruktur. Området har stora
kvaliteter då det ligger både nära centrum och
nära havet. Karaktären i området stödjer en högre
exploatering och en förtätning av flerbostadshus.
Öster om Södra vägen/Almers väg har
bebyggelsen en enhetlig och tidstypisk karaktär
vilket försvårar förtätning.
(Bilder på förtätning i Varberg ej med här).
Central omvandling
Hästhaga
Apelvikshöjd
Mariedal
Oskarsdal
Norrmalm
Norrdal
Tranelyckan
Östermalm
Södra villastaden

Förtätningspotential
I området närmst Varbergs stadskärna är
förtätningstrycket stort och det finns stor
potential för förtätning och omvandling till en mer
stadsmässig bebyggelse med kvartersstruktur.
Inom detta område behöver staden utvecklas
från generellt sett gles och låg bebyggelse på ca
2 våningar, till mer stadsmässig kvartersstruktur
om ca 4 våningar.
Strax norr om stadskärnan ligger Esplanadområdet
som har hög förtätningspotential.
Även norr om Esplanadområdet kring Birger-
Svenssons väg är förtätningspotentialen hög.
Utvecklingen av området drivs av det stationsnära
läget och kopplingarna till stadskärnan och
Västerport. Det finns därför en stor potential för
mervärdesskapande stadsutveckling i området.
Inom kvarteren mellan Bandholtzgatan och
Södra vägen/Almers väg finns stora möjligheter
att förtäta som i sin tur kan bidra till stora
mervärden i närområdet.
Villabebyggelsen utmed Hästhagaberget
är exponerat mot kusten och gränsar till
strandpromenaden, vilket gör bebyggelsen
känslig för kompletteringar. Stråket längs
Rosenfredsgatan är utpekat i ”Stadens
Karaktärer” och bedöms inte ha samma potential
för förtätning. Även öster om Södra vägen/
Almers väg är förtätningspotentialen lägre då
bebyggelsen är har en enhetlig karaktär.

Principer för förtätning
• Den blandade bebyggelsen ska utvecklas
successivt genom komplettering och
förnyelse.
• Tillkommande bebyggelse ska förhålla
sig till den aktuella platsens specifika
förutsättningar.
• Kommunen är positiv till en omvandling till
kvartersstruktur med stadsmässig karaktär.
• Kommunen är positiv till förtätning och
omvandling som skapar möjligheter för
butiker och lokaler i bottenvåningarna, vilket
bidrar till liv och rörelse i gaturummet.
• För kulturhistoriskt värdefulla byggnader
och miljöer ska inriktningen vara att dessa
ska tas hänsyn till och beaktas vid planering.
Detta ska göras utifrån framtaget underlag i
Stadens karaktärer (antagen av BN 2012) och
Varbergs stadskärna (godkänd av BN 2012).
• Vid förtätning och omvandling ska
hänsyn tas till kvalitativa grönytor och
rekreationsområden. Förtätning och
omvandling bör även bidra till att utveckla
dessa vad gäller funktion och innehåll.
Genomförbarhet
Det är i delområde 2, central omvandling, som
drivkrafterna och förtätningspotentialen är som
störst. Den centrala omvandlingen sker dock i
stor utsträckning på privata initiativ. Kommunen
bör därför arbeta vidare med att studera
lämplig utformning och placering av kommande
förtätning för att bättre kunna svara på inkomna
förfrågningar.

Inom tre kilometer från Varbergs stadskärna
ligger en mängd olika bostadsområden med olika
karaktär, skala och täthet. Inom tre kilometer
från centrala Varberg finns även de två utpekade
lokala torgen i Breared centrum och Håstens torg
(se strategi 3). Flerbostadshus och radhus finns
främst i områdena Brunnsberg, Håsten, Breared,
Trädlyckan, Sörse och Apelvikshöjd. Till de större
områdena med friliggande villor hör Karlberg
och Lilla Träslöv.

Förtätningspotential
Det finns en stor potential för förtätning med
flerbostadshus, speciellt kring Breared centrum,
som även är utpekat i strategin om förtätning nära
lokala torg. Området har goda kommunikationer i
form av gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik
vilket skapar ökade möjligheter att inte använda
bilen. Detta skapar goda förutsättningar för
förtätning. Även kring Håstens torg finns
hög potential för förtätning och möjlighet att
utveckla platsen med verksamheter och bostäder
(se strategi 3). Viss komplettande bebyggelse
är möjlig även i andra delar inom tre kilometer
från centrum. En viss förtätningspotential finns
kring området Trädlyckan, där bebyggelsen
ligger på närmare avstånd till centrum och där
den befintliga bebyggelsen är av större skala.
Områdets förutsättningar möjliggör dock ingen
storskalig förtätning. Potential för förtätning
finns även i de storskaliga bostadsområdena
Sörse och Apelvikshöjd.
Principer för förtätning
• Den blandade bebyggelsen ska utvecklas
successivt genom komplettering och
förnyelse.
• Förtätning inom 3 km innebär att befintliga
strukturer och bebyggelse kompletteras och
att dess kvaliteter tas tillvara.
• Tillkommande bebyggelse ska förhålla
sig till den aktuella platsens specifika
förutsättningar.
• Vid förtätning ska hänsyn tas till de befintliga
kvalitativa grönytor och rekreationsområden
som finns. Förtätning bör även bidra till
att utveckla dessa vad gäller funktion och
innehåll.
• Kring de lokala torgen ska förtätning ske
främst med flerbostadshus, vilka skapar
förutsättningar för service. Se strategi för
Förtätning kring lokala torg.
• Kring Österängsvägen och Trädlyckevägen
ska en stadsmässig gatumiljö eftersträvas
med hög exploateringsgrad. Se strategi
Omvandla vägar till stadslivsstråk.
Genomförande
Enskilda plan- och byggförfrågningar prövas i
varje enskilt fall.
Förtätning inom 3 km
Apelvikshöjd
Sörse
Håsten
Breared
Trädlyckan
Karlberg
Lilla Träslöv
Brunnsberg

RESULTAT AV FÖRESLAGEN
FÖRTÄTNING

Potentiell bostadsvolym
Genom att förtäta utifrån föreslagen förtätningsstrategi skapas en bostadskapacitet
på mellan 5200 – 5700 bostäder (beroende på hur många bostäder
som tillkommer i Västerport). Denna bostadsvolym är utöver det antal som redan
finns i kommunens utbyggnadsplan.
Det potentiella bostadstillskottet som denna
förtätningsstrategi medger är baserat på
den analys som genomförts över potentiella
förtätningsytor i Varbergs tätort. I analysen har
avvägningar gjort över vilka exploateringsgrader
som är lämpliga på olika platser och inom
olika förtätningskategorier. Det är av stor vikt
att tillkommande bebyggelse förhåller sig till
kringliggande bebyggelse och skalan i staden.

det framför allt Västerport som får en mycket hög
täthet relativt övriga delar av Varberg. En högre
täthet innebär ett större underlag för service.
*När analysen genomfördes fanns ytterligare
1000 bostäder längs Västkustvägen med.
Modellen har inte reviderats efter att dessa togs
bort.
Hur tätt blir Varberg?
Med föreslagen förtätning utvidgas den levande stadskärnan.
En kartläggning av boende och arbetande inom
500 meters gångavstånd visar på hur tätheten
ökar i och kring den nuvarande stadskärnan
och tågstationen, men även kring de lokala
torgen och de utpekade stråken. Utvidgningen
av stadskärnan beror på både en kompakt
förtätning och på strategins riktlinjer om ökad
korsningstäthet i gatunätet i samband med ny
bebyggelse. Av strategins olika delområden är
Boende och arbetande inom 500 meter
gångavstånd idag.
Boende och arbetande inom 500 meter
gångavstånd 2030 i enlighet med
förtätningsstrategins utveckling.

Hur sammankopplat blir Varberg?
Analysmetoden som använts för att kartlägga
tillgänglighet i gatunätet är hämtat från
forskningsfältet Space syntax.
*När analysen genomfördes fanns ytterligare
1000 bostäder längs Västkustvägen med.
Modellen har inte reviderats efter att dessa togs
bort.
Strategin med att omvandla vägar till stadslivsstråk
får stort genomslag i tillgängligheten
i gatunätet. Det beror på att de omvandlade
stråken ligger centralt belägna i Varberg och att
nya korsningar och gång- och cykelstråk längs
med dessa därigenom blir viktiga för att bättre
knyta ihop stadsdelarna.
Med föreslagen strategi att omvandla vägar till stadslivsstråk ökar både närheten
till havet och närheten mellan stadsdelarna i Varberg.
Tillgänglighet i gång- och gatunätet idag. Tillgänglighet i gång- och gatunätet i enlighet
med förtätningsstrategins utveckling.
Hög tillgänglighet
Låg tillgänglighet

områden utan brist på grönytor samtidigt som
värdefull grönyta tillkommer i delar med brist i
relation till tätheten av boende och arbetande så
innebär förtätningsstrategin en mer utjämnad
fördelning av grönyta.
Omfördelningen av grönyta innebär att fler
Varbergsbor får en grönyta inom nära räckhåll.
Utifrån Varbergs grönstrategi bör alla ha minst
300 meter till ett grönområde och 500 meter till
ett grönområde med ett flertal upplevelsevärden.
Tillgången till grönytor både generellt och till
särskilt värdefulla grönområden ökar utifrån
föreslagen förtätningsstrategi.
Hur grönt blir Varberg?
Att ta grönytor i anspråk för förtätning är en
av begränsningarna i förtätningsanalysen.
Vad som bedömts som mycket värdefulla
grönytor betraktas i modellen som ej byggbara,
värdefulla grönytor betraktas som en mycket stor
begränsning och måttligt värdefulla grönytor
betraktas som stora eller måttliga begränsningar.
Med förtätningsstrategin bebyggs 3 % av de
måttligt värdefulla grönytorna då drivkrafterna
för förtätning på just dessa ytor bedömts som
stora. Samtidigt möjliggörs en ökning av 2
hektar parkmark. Då den grönyta som bebyggs
har bedömts som måttligt värdefull och ligger i
I den förtätningsanalys som genomförts har hänsyn tagits till befintliga
grönområden genom att de pekats ut som en begränsning för förtätning i
analysen. Grönytorna har kategoriserats i mycket värdefulla grönytor, värdefulla
grönytor och måttligt värdefulla grönytor. Endast 3 % av de måttligt värdefulla
grönytorna behöver tas i anspråk utifrån föreslagen strategi. Med strategin når
fler ett grönområde inom nära gångavstånd.
Vad som kategoriserats i förtätningsmodellen som mycket värdefulla eller värdefulla grönytor
utgör så stora begränsningar att det inte bebyggs alls i strategin. Av vad som kategoriserats som
måttligt värdefulla rekreationsområden bebyggs ca 8 hektar, 3 % av den totala ytan grönytor
inom tätorten. 2 hektar parkmark tillkommer också i områden där det råder brist idag.

Vilka konsekvenser får föreslagen
förtätning för trafiken i staden?
En omvandling av de föreslagna stråken
innebär att fler människor kan bo inom gång- och
cykelavstånd till stadens centrala delar.
Då de tillkommande bostäderna som denna
förtätningsstrategi medger syftar till just
förtätning antas de vara av flerbostadshus. Detta
ger en lägre trafikalstring jämfört med småhus
och förutsätter även att det finns tillgång till
kollektivtrafik och goda förbindelser för gångoch
cykeltrafik.
För att kunna förtäta kring stråken och att uppnå
en attraktiv boendemiljö, enligt föreslagen
strategi förutsätts en sänkning av hastigheten
och en ombyggnad av de berörda vägsektionerna
till en miljö med smalare körfält och ökat fokus
på gång- och cykeltrafikanter.

Trafikutredning
För att studera de förväntade effekterna
i trafiksystemet av att genomföra denna
förtätningsstrategi har en trafikutredning
tagits fram. Syftet med trafikutredningen har
varit att belysa vad alternativa lokaliseringar
för förtätad bebyggelse kan innebära när det
gäller trafikmängder år 2030, som är det årtal
prognoserna siktar på. Trafikutredningen har
genomförts genom att addera trafikalstring
av de tillkommande bostäderna på utvalda
punkter enligt strategierna, samt förändring av
hastighetsgränser från 60km/h till 40km/h längs
de tre stråken som förtätningsanalysen visar har
hög förtätningspotential. Dessa är Västkustvägen,
Trädlyckevägen och Österängsvägen.
De tre vägområdena Västkustvägen,
Trädlyckevägen och Österängsvägen, som pekas
ut i strategin, har olika förutsättningar för att
omvandlas. Framkomligheten på Västkustvägen
är högt prioriterad för att avlasta de centrala
delarna av Varbergs tätort och det är inte ett
önskvärt scenario att den trafik som idag går på
Västkustvägen fördelas på andra mindre vägar,
vilket trafikutredningen visar att blir resultatet
vid en sänkning av hastigheten. En sänkning
av hastigheten från 60km/h till 40km/h på
Västkustvägen är därför inte möjlig att genomföra
då det får effekter på trafikflödena i staden i sin
helhet.
Som en konsekvens av att hastigheten längs
Västkustvägen förblir oförändrad är att
förtätningsmöjligheterna längs med denna
väg utifrån nuvarande förhållanden inte
finns. Detta innebär en minskning av ca 1000
För att skapa attraktiva boendemiljöer med stadsmässiga kvaliteter genom att
förtäta kring utpekade stråk, krävs en anpassning av både hastigheten och
utformningen av gaturummen. En trafikutredning har tagits fram för att studera
vilka effekter en förändring av dessa stråk får för trafiksystemet i sin helhet.

bostäder mot vad som förtätningsanalysen
ursprungligen visade. Att däremot förtäta och
sänka hastigheterna på Österängsvägen och
Trädlyckevägen från 60km/h till 40km/h får
endast en marginell påverkan på trafikflödena
och det finns därmed potential att skapa ett
gaturum med stadsmässiga kvaliteter och
bostäder med goda boendeförhållanden. Enligt
trafikutredningen är en sänkning av hastigheten
på dessa vägar möjlig att genomföra utan att det
medför problem för framkomligheten.
Trafikutredningen visar att det inte spelar någon
avgörande roll var bostäderna läggs i staden för
de totala trafikmängderna i trafiksystemet. Den
största potentialen ligger istället i att hamna så
nära den målstyrda trafikalstringsnivån som
möjligt, vilket kan göras med hjälp av åtgärder
inom gång-, cykel- och kollektivtrafik. Samtidigt,
ju mer centralt läge inom tätorten, desto bättre
förutsättningar för kollektivtrafik och ett mer
stationsnära läge för fotgängare och cyklister. Att
förtäta inom 3 km från stadskärnan kan därmed
bidra till att uppnå kommunens uppsatta mål för
gång-, cykel- och kollektivtrafik.

HUR SKA
FÖRTÄTNINGSSTRATEGIN
ANVÄNDAS?

Från strategi till handling
Förtätningsstrategin visar på övergripande förhållningssätt för hur kommunen ska
förhålla sig till olika typer av förtätning. Strategin ger övergripande vägledning,
men svarar inte i detalj på alla typer av frågor som kan tänkas uppkomma. Ett
fortsatt arbete och fördjupade studier är i flera fall nödvändiga för att skaffa
ytterligare kunskap och underlag inför beslut. I detta avsnitt förtydligas hur
förtätningsstrategin kan användas i det dagliga arbetet avseende frågor om
stadens utveckling.
Denna förtätningsstrategi visar var Varbergs
förtätningspotential finns, dvs. var förtätningen
gör mest nytta, är mest marknadsmässigt
intressant, och samtidigt har god genomförbarhet.
Förtätningsstrategin visar på större möjligheter
till förtätning än vad som sagts i den fördjupade
översiktsplanen för stadsområdet.
Hur förhåller sig
förtätningsstrategin till
kommunens utbyggnadsplan?
Varbergs kommuns utbyggnadsplan för bostäder
är ett komplement till bebyggelsestrategin.
Utbyggnadsplanen beskriver var och
när kommunen bör satsa på större
utbyggnadsområden för att nå uppsatta mål
om bostadsbyggnation. Utbyggnadsplanen
ska revideras årligen för att se över vilka nya
utbyggnadsområden som tillkommit och om
några av de planerade ska omprioriteras. Det
är i denna revidering som utbyggnaden i de fyra
förtätningsstrategierna utifrån detta dokument,
blir en del av utbyggnadsplanen.
Utöver Västerport, som redan finns med i
utbyggnadsplanen, kommer både strategin för
omvandlingen av vägar till stadslivsstråk och
förtätning kring lokala torg var för sig innebära
ett stort bostadstillskott, vilket innebär att de
kan lyftas in i utbyggnadsplanen. Strategin
om att skapa en tät och sammanhållen stad
innebär inte något större sammanhängande
tillskott av bostäder men bör ändå läggas in
i utbyggnadsplanen som ett kontinuerligt
bostadstillskott.
För kommunen är det viktigt att kunna
tillhandahålla ett varierat utbud på marknaden
med byggbar mark. Det vill säga att det ska
finnas möjlighet till byggnation på flera
platser samtidigt, antingen genom ny
utbyggnad eller kompletteringar inom befintlig
bebyggelsestruktur.
Förtätningsstrategin visar på ett potentiellt
bostadstillskott på ca 5200- 5700 bostäder,
vilket utgör ett större antal bostäder än vad som
finns i kommunens utbyggnadsplan idag. Detta
ger kommunen fler valmöjligheter till var och hur
bostadsbyggnation kan ske, vilket i sin tur gör
kommunen mer robust i att hantera målet om
en ökad bostadsbyggnation. Illustrationen nedan
visar en sammanslagning av de utbyggnadsplaner
som finns i utbyggnadsplanen samt de utpekade
förtätningsytorna i denna strategi.

Hur arbetar kommunen vidare
med strategierna?
De fyra framtagna strategierna har prioriterats
utifrån det mervärde de bidrar med, vilket
bostadstillskott de ger, samt hur genomförbara
de är. Att arbeta med strategierna kräver dock
olika angreppssätt då de har olika förutsättningar
och kräver olika typer av resurser.

Utveckla Västerport till blandstadsdel
Den första strategin – att utveckla Västerport
till blandstadsdel – arbetar kommunen redan
med inom det stadsutvecklingsprojekt som
pågår för Västerport, Varbergstunneln och
Farehamnen. I projektet pågår arbetet med att
ta fram ett planprogram för den nya stadsdelen
som ska innehålla en blandning av bostäder,
verksamheter, kontor m m. Eftersom projektet
är pågående och området ännu ej är bebyggt
visar förtätningsstrategin att det finns en stor
förtätningspotential.
Att utveckla Västerport till blandstadsdel
har i denna förtätningsstrategi hög prioritet
med anledning av det stora mervärde och det
effektiva genomförande som strategin innebär,
då kommunen äger en stor andel av marken i
området.
Då stadsutvecklingsprojektet redan pågår behövs
inga ytterligare resurser tillsättas för att arbeta
med denna strategi.
Det bostadstillskott på ca 2000 – 2500 bostäder
som Västerport bidrar med finns sedan tidigare
med i kommunens utbyggnadsplan.
Omvandla vägar till stadslivsstråk
Den andra strategin – att omvandla vägar
till stadslivsstråk – har hög prioritet utifrån
den höga mervärdespotentialen och det stora
bostadstillskottet som strategin tillskapar.
Genomförandet av strategin har dock andra
förutsättningar än ovannämnd strategi för
Västerport. Att bygga bostäder längs trafikerade
gator innebär mer komplicerade processer då
det finns många aspekter att ta hänsyn till i
genomförandet.
Idag är framkomligheten med bil hög till stadens
centrala delar. Ett första steg i att kunna omvandla
de utpekade stråken är att, i enlighet med
trafikstrategin och enligt vad den trafikutredning
som gjorts visar, satsa på framkomligheten för
gång- och cykel- samt med kollektivtrafik.
Förtätning kring stråken förutsätter en
ombyggnad av de berörda vägsektionerna till
en miljö med smalare körfält och ökat fokus på
gång- och cykeltrafikanter samt gestaltning och
estetik. Detta kan ske genom att exempelvis
minska refugytor och körfältsbredd, göra plats för
gång och cykel och kollektivtrafik, och skapa en
ljussättning som ger mer stadsmässiga kvaliteter.
För att kunna planera för och bygga ut längs
med stråken krävs att ett helhetsgrepp tas för
respektive stråk. Kommunen bör arbeta vidare
med ytterligare planeringsunderlag för att skapa
en helhetsbild av vilka åtgärder som behöver
genomföras på hela sträckorna. De frågor som
måste utredas vidare är exempelvis hur en trygg
och säker trafikmiljö säkerställs, hur områdena
kan utformas för att uppfylla de krav som finns
för buller, ljusförhållanden mm. Kommunen
bör även se över vilka möjligheter som finns att
förtäta med gröna värden.
Utöver att vidare utredningar krävs för
genomförande av hela stråken är det lämpligt att
dela upp omvandlingen av stråken i olika etapper
utifrån var förtätningstrycket är som störst.
Förtäta nära lokala torg
Den tredje strategin – att förtäta nära lokala
torg – innebär möjligheter att skapa mer levade
lokala torg. Att stärka underlaget kring de lokala
torgen kan få avlastande effekter på stadskärnan,
då förtätning leder till ökat underlag för service.
För att förtäta kring de lokala torgen behövs inget
helhetsgrepp på det vis som behövs i strategin för
stråken på föregående sida. Förtätning nära de
lokala torgen är genomförandemässigt lättare
eftersom infrastrukturen redan finns i dessa
områden.
För att gå från strategi till handling
bedöms tillräcklig vägledning ges i denna
förtätningsstrategi. Då kommunen äger mycket
mark kring de lokala torgen kan kommunen
arbeta proaktivt med markanvisningar utifrån
denna strategi.
Skapa en tät och sammanhållen stad
Den fjärde strategin skiljer sig åt från de övriga
då den inte är baserad på den förtätningsanalys
som genomfört. Strategin medför heller ingen
stor utbyggnadspotential då det potentiella
bostadstillskottet är förhållandevis lågt och
andelen kommunägd mark är liten. Men det
är inom detta område som kommunen får
flest förfrågningar från privata exploatörer
och vägledning kring beslut i plan- och
byggförfrågningar därför är nödvändig.
Strategin visar ett förhållningssätt för var
kommunen ställer sig positivt till förtätning. Av
de tre utpekade delområdena, är det inom central
omvandling som förtätningspotentialen är som
störst. Inom detta område bör kommunen arbeta
vidare med att ta fram underlag för hur området
kan utvecklas och om det finns delar som kräver
ett mer restriktivt förhållningssätt.
Förtätningsstrategin som
planeringsverktyg
Förtätningsstrategin visar ett nytt sätt för
Varberg att växa. Strategin är en utgångspunkt
för vidare diskussioner om stadsutveckling och
vilken typ av stad vi vill bygga. Strategin pekar
ut vilka områden som kommunen behöver veta
mer om för att kunna ta ställning, dvs var vi
behöver ta fram ytterligare planeringsunderlag.
Förtätningsstrategin ska kunna användas
som underlag och stöd i dialogen med privata
fastighetsägare som vill exploatera inom 3 km
från stadens mitt. Denna förtätningsstrategi
utgör underlag för bl.a. hantering av planbesked.
Det finns ett stort tryck från privata exploatörer
och fastighetsägare att bygga bostäder i centrala
delarna av Varbergs tätort. Tidigare har
kommunen agerat reaktivt och saknat underlag
och stöd vid olika typer av förfrågningar och
ärenden vilket inneburit att kommunen har
hanterat varje ärende var för sig. Det har också
saknats underlag som ger stöd i vilka delar av
stadens centrum som är önskvärda att förtäta.
Med denna förtätningsstrategi som vägledning
kan kommunen på ett bättre sätt ta ställning till
och motivera var vi är positiva till förtätning och
i vilka lägen vi inte är det.

POSTADRESS: Varbergs kommun, 432 80 Varberg BESÖKSADRESS: Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12
TELEFON VÄXEL: 0340-880 00 E-POST: [email protected] WEBBPLATS: www.varberg.se

Torget och rådhuset skonade (t.v.)

Efter att länsstyrelsen upphävt bygglovet för rådhuset, har byggnadsnämnden beslutat att bevilja ett nytt bygglov men utan nedsänkta fönster med påhängda trappor. Däremot medger man nedsänkt entré. Att nämnden från början godtog vandaliseringen av rådhusets fasad är förstås allvarligt. En sådan nämnd ska ju bevaka kulturarvet!43.Fotograf: 43.

 

Vidare: Kommunstyrelsen har ju redan tidigare beslutat att lägga den omdebatterade utvecklingsplanen för torget och kyrkan till handlingarna. Det är en seger för Gamla Varberg som i debattartiklar och på Facebook (FB-gruppen  Vi som vill rädda torget) har fungerat som röst åt opinionen.

Formellt är det kommunfullmäktige som fattar beslutet men det är sällan det skiljer sig nämnvärt från vad kommunstyrelsen sagt.

Så här lyder beslutet:

”Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

  1. lägga utvecklingsplanen för torget, kyrkan och Brunnsparken, daterad 25 april, till handlingarna och att inte gå vidare med ytterligare utvecklingsuppdrag gällande torget och kyrkan
  2. eventuella framtida investeringar vid torget, kyrkan och Brunnsparken ska beredas enligt fastställd investeringsprocess. ”

Att torget räddas beror inte minst på den opinion som Gamla Varberg bedrivit i HN och i Facebookgruppen Vi som vill bevara Varbergs torg. Med våra 1 300 medlemmar har vi visst gehör hos makthavarna. Om du vill bli medlem också så ökar vår betydelse då det gäller att bevara Varberg.

I verksamhetsberättelsen finns all information om vad vi gjort förra och förrförra året!

Klicka på rubriken Medlemskap och årsberättelse.

——————————-

Vill du veta vad pressen tycker om våra böcker så gå till sidan Andra om oss!

Du blir medlem genom att betala in 100:- kr till bankgiro 939-7894 eller swisha till nummer 123 132 65 03. Kom ihåg att ange namn och adress. Medlemmar har fri entré hela året till alla våra aktiviteter.

 

Politiker, sätt gränser!

I den här debattartikeln manar GV politikerna att sätta gränser för vilka ingrepp man ska tillåta i Varbergs innerstad.

Artikeln stod att läsa i HN 24 nov. 16.

Varbergs unika torg är hotat av ”förnyelse”

Frågan om hur torget ska se ut i framtiden närmar sig ett avgörande. Den så kallade utvecklingsplanen ska behandlas i kommunstyrelsen inom kort. Det finns nu all anledning för beslutande politiker att sätta gränser för vilka ingrepp som ska tillåtas.
Den antikvariska expertisen har redan uttalat sig om torgets kulturhistoriska kvaliteter.
När Varberg fick pris för Årets stadskärna betonades att man tagit hänsyn till de historiska värdena. Den bedömningen känns inte så välgrundad när man ser hur kommunen nu far fram med rådhuset, en byggnad av otvivelaktigt historiskt värde. Där ska tegelfasaden nu brytas upp. Exteriören som stått sig i över 150 år förstörInte konstigt att vi nu är många som undrar vad som händer med torget. Kommer man att kunna hålla emot de krafter som vill liva upp torgytan med brutala förändringar, däribland en gigantisk damm som inskränker antalet torgplatser och äventyrar den kommers som länge varit en av stadens främsta dragplåster.
Vi menar att torgets utformning inte är slumpartad utan bygger på idén att de omgivande byggnaderna ska matchas mot en stor torgyta som ska förstärka kyrkobyggnadens dominans i stadsbilden. Ett torg blir inte längre ett torg om man till varje pris kraftigt ska inskränka de fria ytorna.
Kyrkomuren bör bibehållas men trädbeståndet kan varsamt ses över. Kioskbyggnaden smälter dåligt in i miljön och pockar på en annan lösning. I allt väsentligt bör dock hänsyn tas till torgets historiska utformning från 1930-talet. Det finns många exempel på kommuner som lyssnat på modernitetens apostlar och förstört sina historiska miljöer.
De krafter som drivit på för en omgestaltning av torget vill ha in folk i stadskärnan. Det kan man ha förståelse för. Men den stora magneten blir den påbyggda gallerian. Mot den kommer torget aldrig att kunna hävda sig annat än på torgdagar av klassiskt snitt.
Vi hoppas nu att kommunstyrelsen drar en tydlig gräns och inte ger tjänstemännen fria händer att utforma torget utan klara direktiv som beaktar kulturarvet. Peka ut vad som absolut måste bevaras för framtiden.
Varbergsborna har rätt att tydligt få veta vilka kulturhistoriska värden som politikerna vill slå vakt om i vår stad!
Styrelsen för hembygdsföreningen Gamla Varberg

Nu gäller det Brunnsparken

Hamn och gata är den förvaltning som svarar för utvecklingen av Brunnsparken och torget. Torgfrågan är tills vidare förd åt sidan medan det finns ett beslut om att omgestalta Brunnsparken, vilket ska vara klart om ett år. Till den änden har förvaltningen bjudit in boende, fastighetsägare, restauratörer och andra till en designgrupp som ska komma med idéer. Inbjudna var även GV som företräddes av Lars Grimbeck och Lennart Hjelmstedt när gruppen hade sitt första möte. Idéerna som kom fram där ska fackfolk bearbeta och i möjligaste mån utveckla.

Arbetsgrupper fick klippa och klistra under ledning av projektledaren Jennie Fagerström. Allt filmades.

GV betonade att siktlinjen från Societeten mot den mäktiga kyrkan inte får äventyras genom för hög växtlighet. Det vore också en poäng att ha någon sorts konstverk som påminner om att här låg under femtio år ett brunnshus som var en del i kurortskulturen.

Designgrupp 1 med fr v Bengt Bengtsson, Michaela Burström, Anna-Carin Nilsson och Ulrika ÅkerlindFotograf: Designgrupp 1 med fr v Bengt Bengtsson, Michaela Burström, Anna-Carin Nilsson och Ulrika Åkerlind

Designgrupp 1 med fr v Bengt Bengtsson, Michaela Burström, Anna-Carin Nilsson och Ulrika Åkerlind

Apelviksboken nu här!

Stefan Gustafsson har formgivit boken om Apelviken

Nu har den vackra och innehållsdigra boken om Apelviken kommit ut. Där kan alla som tillbringat somrar i denna vackra del av Varberg försjunka i intressanta texter om platsens historia och glädjas åt nostalgiska bilder i mängd. I denna imponerande bok finns mycket som du inte visste om badviken, vare sig du badat eller surfat.  De som forskat, skrivit och formgett detta praktverk är Lars Grimbeck, Gunnar Carlsson , Björn Johansson och Stefan Gustafsson.

     För texterna svarar Lars Grimbeck, Gunnar Carlsson och Björn Johansson

bilder ovan: Ronald Johansson

 

Boken uppmärksammades nyligen vid ett s k releaseparty på Solviken där förutom författarna medverkade en rad av alla dem som på olika sätt, i form av intervjuer, hjälp med unika bilder eller ( i Sparbanksstiftelsens fall) med ekonomiskt bistånd möjliggjort denna omfattande dokumentation. Alla fick de ett exemplar av Apelviksboken och applåder. Det bjöds även på snittar och kaffe och trivsamt tillbakablickande på den tid när tåget ännu stannade vid det som idag är Brittas och Vikhyddan ännu fanns längst söderut i viken.

 

Lars Grimbeck, ordf. och medförfattare till Apelviksboken

DSC_0436Fotograf: DSC_0436                      Britt Agrell tar emot ett ex av                      Apelviksboken som tack för hjälp med fakta

 

Uppväxt på Norrdal

Siv Lyngmyr är uppväxt i ett arbetarhem på Norrdal. Om det skriver hon i boken Mitt 40-tal. Pappa arbetade på Monark som så många andra pappor och mamma var hemmafru. Det är en personlig men samtidigt allmängiltig skildring av Varberg vid den här tiden, som inte är så ofta beskriven. En detalj: det var så ont om frukt att en tappad apelsinhalva på gatan kunde bli en frestelse. Barnen skickades på koloni och att säga emot föräldrarna var det inte tal om. Mycket var annorlunda. Siv blev med tiden lärare i svenska och engelska. Sivs bok är den första i år från Gamla Varberg.

Läs här om torgplanen

De vilda planerna för omgestaltning av torget och Brunnsparken väckte medborgarnas starka reaktioner och den politiska ledningen i Varbergs kommun beslöt att hänskjuta frågan till kommunfullmäktige. Den nya utvecklingsplanen är inte lika detaljerad som den gamla. Man kan säga att den klätts om till ett antal principer. Det gör det lättare för fullmäktige att fatta beslut om den men lämnar också större frihet åt tjänstemännen att utforma förnyelsen ganska mycket efter eget huvud.

Men döm själv. Rapporten finns på www.varberg.se/torgfornyelse  . Fråga din politiker hur han/hon ställer sig till fria tyglar för planerarna att göra om torget.

 

Fastighetsbolaget begär bygglov

Årets hembygdsbok i Halland

 

”Hus och gator i Varberg – Bilder och nostalgi från 1980-talet” av Magnus Gustafsson och Stefan Gustafsson representerar Halland år 2016. Boken har getts ut tillsammans med förlaget Utblick 2015 och delades ut som jubileumsgåva till alla föreningens medlemmar.

Bakom nomineringen står en kommitté bestående av en representant från varje hembygdskrets samt hembygdskonsulenten.

 

Den halländska juryns motivering lyder:

 

Vi  reagerar över stora ingrepp i stadsmiljöerna, men de små skiftningarna noterar vi flyktigt. Ett träd fälls, ett gammalt hus byggs om, en gata får ny beläggning. Nästan omärkligt skiftar samhället utseende inför våra ögon. Först långt senare, när vi tittar på gamla bilder, märker vi hur förändringarna smugit sig på. Därför är den nya Varbergsboken så intressant. Den ger viktig information och skärper vår iakttagelseförmåga. Att ett par unga grabbar så tidigt gett sig ut på fotosafari i sin hemstad är originellt. Deras gamla material har gett en unik möjlighet till jämförelser och berikande diskussioner. Det är en hembygdsbok, som står sig väl
i konkurrensen.

 

Boken kommer nu att på riksnivå konkurrera med hembygdsböcker från övriga Sveriges hembygdsdistrikt. Samtliga nominerade böcker presenteras på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg i september, där vinnaren offentliggörs. Förstapriset består av 10 000 kr och ett ärofullt diplom för att ha korats som bästa hembygdsbok under detta år.

GV anser att denna fina bok har stora möjligheter att hävda sig bland landets övriga hembygdsböcker.

Vi gratulerar Stefan Gustafsson och hans kusin Magnus Gustafsson vars långsiktiga och metodiska arbete gjorde denna dokumentation av förändringarna i Varbergs innerstad möjlig. Boken har mottagits med stort intresse och har tryckts i en andra upplaga.

Bäst i HallandFotograf: Bäst i Halland

Bäst i Halland

 

————————————————————————–

Nu söker de bygglov

 

GV har ju begärt att rådhuset ska bli byggnadsminne. Tyvärr fick vi avslag hos länsstyrelsen. Men det finns ändå ett visst skydd i plan- och bygglagen och detaljplanen. Huset är skyddsvärt och fasaden får inte förvanskas. Är det inte förvånande då att kommunens eget fastighetsbolag föreslagit en kraftig förändring?

Så här lyder bolagets ansökan om bygglov:

Varbergs Fastighets AB (VFAB) förvärvade fastigheten Rådhuset 20, 2014. Uppdraget från
den tidigare ägaren, Varbergs kommun, formulerades i kommunfullmäktige på följande
sätt: ”Fastigheten ska användas för annat ändamål som i större utsträckning bidrar till
torget och stadskärnan samt ökar dess attraktivitet” (Dnr KS 2013/0509).
Utifrån detta har VFAB utrett byggnadens kondition och för lokalen och det geografiska
läget, passande verksamheter. Varbergs torg – en plats som många varbergsbor och
besökare anser vara en del av Varbergs själ och varumärke.
Bolagets ambition
VFAB har i ägardirektiv och som ambition, att bevara värdefulla byggnader i Varberg,
säkerställa det kulturhistoriska värdet och arbeta för en långsiktig fungerande användning
av dem. För att klara önskemålet om en mer öppen och levande verksamhet i Rådhuset,
lämnar vi in ett förslag på verksamhet och förändringar av byggnaden som kommer bidra
till att den sydöstra hörnan av Varbergs torg får en mer levande prägel.
Förslaget är restaurangverksamhet på nedre plan och kontorslokaler på övreplan och
vindsplan. Även en utbyggnad på bakgården, anpassat för kontorsverksamhet. I
bygglovsansökan finns ritningar på de förändringar som föreslås.

Rådhusbyggnaden är i dåligt skick. Yttertak, VVS- och elinstallationer är delar som har så
omfattande brister att de kan behövas bytas ut helt. Även tillgängligheten för personer med
funktionsnedsättning är undermålig, vilket behöver åtgärdas när det finns ambitioner att
byggnaden ska användas för mer publikt ändamål.
VFAB lämnar in ett förslag som innebär mindre avsteg från detaljplanen gällande fasaden
mot Varbergs torg. Förändringarna innebär, och är viktiga, av tre anledningar:
1. För att skapa en acceptabel tillgänglighetsanpassning är sänkning av dörrpartiet
nödvändigt.
2. Att sänka fönstren skapar en tydligare kontakt med utemiljön och Varbergs torg och byggnaden upplevs mer välkomnande.3. Köket måste placeras i den östra delen av byggnaden (mot Bäckgatan). Utan ytterligare
dörrar försvåras servering av varm mat på uteserveringen. Sänkta fönster innebär att två av fönstren kan användas som dörrar och kommunikationsväg för personal och gäster. Även utrymningen vid exempelvis brand, gynnas av fler dörrar.

Vår ambition är att bevara och återställa de delar interiört som finns kvar. Efter
renoveringar som skedde på 70- och 80-talet, för att passa den tidens aktuella
verksamheter, försvann mycket av de kulturhistoriska värdena. Trapphuset och
rådhussalen är däremot delar som har sitt ursprung kvar, de ska bevaras, underhållas och
ha en fortsatt funktion i byggnaden.
Val av hyresgäst
Byggnaden är inte renoverat på många år och står inför en livstidsuppgradering som är
kostsam. VFAB är ett bolag och måste där av agera affärsmässigt vilket innebär att hyran
ska motsvara en marknadshyra eller minst klara en rimlig avkastning på kapitalet.
Tillsammans med driftskostnaderna innebär det en hyresnivå som kräver hyresgäster med
stark betalningsförmåga.
VFAB ser helst en aktör som kan erbjuda kaffe, lunch och middag, så att Rådhuset har puls hela dagen. Diskussioner som skett med tidigare aktör har avslutats och samarbete riktas mot andra intressenter.

Hitta aktivitet

Inga aktiviteter