Runstenar i Funbo


"Alla runstenar i Funbo restes under tiohundratalet, missionstiden, då kristna församlingar bildades och små kyrkor började byggas runt om i socknarna.
"För att komma till Guds hus krävdes vägar, framkomliga även vid otjänlig väderlek. Att bygga bro och röja väg över svårframkomliga sträckningar blev därför en from gärning, som ansågs kunna hjälpa själen på dess väg genom skärseldens prövningar. På så sätt blev det svenska tiohundratalet en vägbyggandets tid." Så säger professor Sven B. F. Jansson i sin 1963 utkomna bok, Svenska runinskrifter."
Texten är kopierad ur vår skrift "Vad berätta våra Runstenar".
Sammanställd av Karin Brink

(Om du klickar på en bild så kommer en förstoring öppnas i ett nytt fönster.)

U990 Broby, omkring 1045.
Sten med stort mittkors och ormar slingrande runt om.
Väder och Tägn och Gunnar reste denna sten efter Hörse, sin fader.
Gud hjälpe hans ande.
U991 Broby, 1050-talet.
Stenen visar ett fyrfota rundjur. Runt kanten slingrar en drake, varpå runorna står.
Tägn och Gunnar reste stenarna efter Väder, sin broder.

Vy från runstenarna över dalsänkan där Lillån slingrar sig fram. Till vänster om den gula stugan kan man skymta ytterligare en runsten, U992.

U992 Broby, söder om ån i hagen ner emot åbrinken. Endast nedre delen bevarad.
… Östen, sin farfader, och efter Gudrik(?), sin fader, och efter Gunna…
En man har sannolikt rest stenen till minne av sin farfar Östen, sin far Gudrik och sin mor Gunna.

U992 Broby.
Bilden är tagen i Lillåns dalsänka mot SSÖ.

U993 Brunnby, nu vid Bärby
Dybeck omtalar 1864 att ”runstenen, som förr stått i Brunnby skogstä, ligger nu till hälften afslagen såsom trappsten i Bärby” Endast övre delen av stenen är i behåll. Text:
Jon och Jofurfast läto resa stenen och bron till minne av Vige, fader, Östens son. Öper ristade. Björn
Björn kan ha varit Öpers medhjälpare eller också en släkting som ville ha sitt namn med på minnesmärket efter Vige.

U996 Karberga
Ingrid och Ingegerd läto resa stenen och göra vad(-ställe) ute i sundet till minne av Tore, sin fader. Tore lät göra själastuga till minne av Ingetora, sin hustru, och av …

U987 Funbo kyrko-gård
Stenen har legat som tröskel mellan vapenhuset och kyrkan. Den restes 1866 på kyrkovallen. Ristningen är grund efter långvarig nötning.
Text:
Kättil och Gyrid läto resa denna stenen till minne av sin broder. Gud hjälpe Torstens ande.
Troligen ristad av Torfast.
Ristaren Öper eller Öpir har ristat flera stenar än någon annan upplänsk runmästare, omkring 70. Han kallades Öpir, men hette Ofeg. Öpir kommer av öpa = ropa. Var det ett öknamn? På Marmastenen i Lagga står: ”in Ofaigr – öbir risti” = och Ofeg, roparen (gaphalsen ?) ristade.

U998 Marielund, 1000-talet e Kr.
"Torsten och Rande (läto resa denna sten efter Svarthövde), sin broder. Gud och Guds moder hjälpe hans själ. Åsmund ristade."

Endast nedre hälften av rusntenen återstår. Stenens båda delar ritades av på 1600-talet.
De fanns redan då på olika platser. Den bevarade biten påträffades 1917 och restes på sin nuvarande plats. Det felandestycket finns troligen inmurat i huset.
Ristningen är utförd av den välkände Åsmund, som var en stor konstnär.
Riksantikvarieämbetet

U999 Åkerbystenen (omkr. 1025)
Haurse (Hörse) och Kättil reste till minne av Tägn, sin fader, dessa stenar, efter en god bonde i Funbo
O.v. Friesen säger om Åkerbystenen:
Den sten som Hörse och Kättil rest över sin fader torde böra hänföras till den äldsta gruppen stenar i Uppland, den som saknar ornamentik – alltså tiden cirka 1025.

Ernevi
Stake och Döfi (?) läto resa denna sten efter Himrik, sin fader
Funnen 1961.

Nedanstående är kopierat ur Fornvännen 1990 nr 85
Uppland, Funbo socken, Ärnevi
Sommaren 1961 påträffades en tidigare
okänd runsten i samband med att man bröt
upp den vägbana där landsvägens gamla
sträckning från Ärnevi till Bärby gått fram.
I universtetsparken i Uppsala står en sten, U937 med exakt samma text som U991 vid Broby.
Denna sten fann man 1875 vid Svartbäcksgatan 8 på det forna franciskanerklostrets mark. Upplands Runinskrifter säger: Mycket starka skäl talar för att även U937 varit rest vid Broby.

Åkerbystenen och de båda Broby-stenarna samt stenen i universitetsparken lär oss känna tre generationer av en Funbo-släkt på 1000-talet.
Farfar: Tägn den äldste (Åkerbystenen omkr. 1020)
Far : Hörse
Söner: Väder Tägn d.y.  och Gunnar  (Brobystenarna omkr. 1045)

Lövsta
RUNSTEN med inskrift från 1000-talet e.Kr.
Upplands runinskrifter 997
"Rikvid lät resa stenarna efter Igul, sin fader."
En av runforskarna som var verksam på 1600-talet skriver om den här runstenen:"Om för steen berättade Almogen i Sochnen så: At han är sätter för en Jättekonunger, huilken där strax hoos skal wara begrafwen i en högh eler Röös, af huilket Röös draken ofta plägar sigh see låta."Det är inte unikt att det drakformade rundjuret på en runristning givit upphov till folktraditioner om drakar i närheten. På 1860-talet flyttades den till sin nuvarande plats i parken.

Editerad av: Niklas Landfeldt (2019-05-10 07:36:26)