Höstutflykt 2015


LÖRDAGEN DEN 12:E SEPTEMBER

Trots att det tidigare på förmiddagen hade regnat denna lördag samlades 20 intresserade för att lyssna till Alexandra Holmgren. Hon är biolog med intresse för historisk botanik.

Hon berättade om Lövsta på Sten Carl Bielkes tid (mitten på 1700-talet) och hans forskningsansvarige, Pehr Kalm.
Bielke var ju både vän till och granne med Carl von Linné.
Pehr Kalm var ju, förutom att han bedrev växtforskningen på Lövsta, också lärjunge till Linné.
Pehr Kalm bodde på Lövsta under tiden 1740 till 1747.

Vi gick omkring i trädgården och runt stallbacken. Alexandra visade spår av växter som har sitt ursprung i den tiden.
På bild nr 8 syns Ängssvingel, Festuca pratensis. Om den kunde man läsa följande i en flora från 1815.
"Alt Ängs-svingeln är ett af de bättre foderslagen, och följaktligen förtjenar att odlas, hafva v. Linné, Kalm och Bjelke intygat. Hästar och boskap äta den begärligt, men för fåren, och till befordrande af deras ulls godhet, är den säkert mindre duglig än vissa andra vexter. I anseende till odlingen har man att iakttaga detsamma som vid Knylhafre, men torde ej tillåta en så ofta förnyad skörd som för denna."

På näst sista bilden visar Alexandra harklöver. Den är en ärtväxt och herrarna Kalm och Bielke  hade försöksodlingar med ärtväxter eftersom man observerade att dessa gjorde jorden bördigare men inte förstod varför. Det beror på att ärtväxterna lever i symbios med cyanobakterier som binder kvävet i luften och gör det tillgängligt för växterna. Cyanobakterierna återfinns i små kulor, noduler, på ärtväxternas rottrådar.

Tack Alexandra för faktahjälp.

(Som vanligt kan du klicka på en bild för att se en större bild i ett nytt fönster.)

Om du klickar här kan du kolla på bilderna i ett bildgalleri.

Förväntansfulla åhörare samlas strax innan kl. 10.00.

Alexandra Holmgren har precis börjat berätta. Hörbarheten blev bättre tack vare ordf. Stig Grönings bärbara högtalare.

Vi står på gården framför huvudbyggnaden, ivrigt lyssnande till det Alexandra berättar.

Växter hämtades hit från Amerika och Sibirien. Det finns många växter som har ett artepitet som tex Sibirica. Vilket tyder på ett ursprung från Sibirien.

Kan detta vara en ättling till ett äppelträd som har gett namn åt filmen Rambo?

"Bla annat så kan man äta rötterna från maskros, om man kokar dom tillräckligt länge smakar dom lite som jordärtskocka."

Te var väldigt dyrt på 1700-talet och Linné letade efter inhemska växter som kunde ersätta denna dyra importvara.

Ängssvingel, Festuca pratensis. En växt som Kalm förordade och som han sannolikt odlade i trädgården.

Backlök, med sina goda groddknoppar. De späda bladen har använts som grönsak. Den heter Allium oleraceum,och det sista ordet betyder grönsak.

Vi lyssnar till Alexandra som berätar om närheten till Linnés Hammarby, rakt över ängarna. Kalvarna verkade nyfikna på vad hon hade att förtälja.

Alexandra berättar att på Linnés exkursioner så fick eleverna under en halvtimme samla in så många växter de hann med. Sedan berättade Linné vad han visste om dessa.

Alexandra berättar om att Bielke och Kalm letade efter växter som var användbara i jordbruket.

Alexandra visar knylhavre, du kan läsa mer ovan i citatet från 1815. Kalm försöksodlade den på Lövsta.

 

Alexandra visar harklöver. Den är liten och skulle utkonkurreras av höga och storbladiga växter, men i denna torrbacke är förutsättningarna ogynnsamma för dessa större växter.

I sedvanlig ordning lämnar ordf. Stig Gröning över en blombukett och värmande kram som tack för den intressanta föreläsningen.

 

Editerad av: Niklas Landfeldt (2019-05-10 07:29:20)