Frösö hembygdsgård har vuxit fram på platsen där det under lång tid låg en stor internatskola. I Frösö Trivialskola lärde sig pojkar att läsa, räkna och skriva men också teologi, latin och grekiska. Skolan hade mycket stor betydelse för utvecklingen i Jämtland och Härjedalen under 17- och 1800-talen. Skolan existerade från 1679 till 1847 och var föregångare till vår tids gymnasieskola i Östersund.
Vid trivialskolor undervisades i "trivium", dvs. i ämnena grammatik, retorik och dialektik. "Trivia" är latin och betyder tre vägar. Skolformen skapades på 1600-talet och bestod ända till 1905. Trivialskolor har funnits i ett trettiotal städer i Sverige, men Frösö Trivialskola var den enda som anlades på landsbygden.
Trivialskolans byggnader
På hembygdsgården står några av internatskolans byggnader kvar, dock inte själva skolhuset. Det revs när verksamheten lades ned. Det stora vita huset på höjden har varit ett bibliotek. Det byggdes på 1830-talet för att härbärgera 12 000 böcker, som en tidigare elev donerade till Trivialskolan. Givaren var Carl Zetterström, från början en fattig soldatpojke som blev framgångsrik professor i medicin i Uppsala. Böckerna finns numera i Östersunds bibliotek och huset är istället hembygdsmuseum med föremål och bilder som speglar Frösöns historia. Det öppnas vid enstaka tillfällen.
Som kuriosa kan nämnas att den unge, och sedermera världsberömde uppfinnaren John Ericsson, anmälde sitt intresse för att bygga biblioteket. Han arbetade då i trakten. Men han ansågs för oerfaren och uppdraget gick till en annan byggmästare.
Själva skolhuset, med fyra klassrum och skolgård, finns inte kvar. Men en informationstavla och en minnessten visar var skolan låg. Den står mellan det vita biblioteket och Stockevägen. Ett annat hus från Trivialskolans tid är den röda stugan med skorsten ute på gräsmattan. Det är en lärarbostad som byggdes år 1735. Ända fram till 1840-talet bodde olika lärare där. Lärarna kallades ”Collegor” och huset heter därför Collegabostaden.
Livet på Frösö Trivialskola
Skolpojkarna ( det var bara pojkar) bodde från början i timmerstugor, som låg ungefär där P-platsen är idag. Under 1800-talet byggdes bättre elevbostäder på området. Skolans rektor bodde på nuvarande Stocke Gård, strax öster om biblioteket. Två lärare bodde på var sin gård söder om vägen, men de gårdarna revs när skolan stängdes. En tredje lärare bodde i Collegabostaden, huset på gräsmattan.
Pojkarna som gick i Trivialskolan kom från både Jämtland och Härjedalen. Ett hundratal pojkar bodde och studerade här under terminerna. De flesta var i åldrarna 7-20 år. Skolan var uppdelad i fyra åldersblandade klasser med var sin lärare. Eleverna gick som regel två år i varje klass innan de flyttades upp till nästa klass. Man hade en uppdelning i dels ”apologister”, som gick en ”läs- och skrivlinje”, dels de "lärda klasserna” som gick en gymnasieförberedande linje.
De flesta apologister var bondpojkar, som efter 2-4 år lämnade skolan med goda kunskaper i räkning, läsning och skrivning. I de ”lärda klasserna" fortsatte man med latin, grekiska och teologi. Där gick oftast präst- och officerssöner som skulle läsa vidare på gymnasiet i Härnösand. I de ”lärda klasserna" var det inte ovanligt med 10-11 år i skolan. Pojkarna uppmanades att tala latin sinsemellan. Alla skolregler och skoltermer var på latin. På skolgården talades både latin, jämtska och härjedalsmål.
Elevbostäder
I varje skolstuga bodde omkring 10 pojkar. Pojkarna låg två och två i breda, väggfasta sängar. Där fanns också en anställd skolpiga som skötte mathållningen. Vid terminens början skulle varje pojke ha med sig råvaror hemifrån. Han överlämnade till skolpigan en noga fastställd mängd kornmjöl, kålrötter, potatis, ärter, sill och torrfisk. Maten lades i ett gemensamt förråd ur vilket hon tog varor till måltiderna. Frukost, middag och kvällsmat tillagades av skolpigan. Bröd, smör, tjockmjölk, ost och kött fick varje pojke ha i närheten av sin sovplats i skolstugan.
En vanlig skoldag
Vid halv 6-tiden var det väckning. Sedan tvättning, påklädning och ett enkelt morgonmål. Klockan 7 var det samling i skolhuset för då började första lektionen. Det var trångt i klassrummen. Matrasterna följde ett fastställt schema. Så här kunde det vara:
Frukosten kl 9 bestod två dagar av sill, två dagar av lutfisk och två dagar av rotstampa (rotmos).
Middagen kl 12 kunde vara ärtvälling, grynvälling, ölsoppa eller köttsoppa
Kvällsmaten var alltid gröt. Utom på lördagskväll då det var grynvälling.
Morgonmålet kl 6 och aftonvarden kl 5 tillredde pojkarna själva av förråden i sina kistor. Var och en hade med sig egen stekpanna.
På söndagarna åt man paltbröd till frukost och köttsoppa till middag.
Några framgångsrika elever
- Pehr Wargentin är den mest kände. Var elev vid Trivialskolan 1727-31. Han blev framstående astronom, befolkningsstatistiker och sekreterare i Vetenskapsakademien.
- Carl Zetterström, elev 1779-1785, blev professor i medicin i Uppsala. Boksamlare, vars 12 000 skänkta böcker blev grunden till Jämtlands läns bibliotek.
- Johan Otto Hagström, vetenskapsman och en av Linnés lärjungar.
- Anders Fjellner, samisk präst och poet, den främste upptecknaren av samisk berättarkonst.
- Johan Bredman, professor i astronomi i Uppsala.
- Nils Larsson, riksdagsman och talman i bondeståndet.