Aktiviteter 2016


För 100 år sedan hölls den sista rådstugan i Östhammar. Karl-Fredrik Ingemarsson har skrivit nedanstående jubileumsartikel för att uppmärksamma händelsen.

ÖSTHAMMARS STADS SISTA RÅDSTUGA 22 december 1916
En viktig epok i Östhammars Stads historia var när man 1916 bytte styrelseform för behandling och beslut gällande staden styrning och angelägenheter, från ”Allmän Rådstuga” till ”Stadsfullmäktige”.
Östhammar styrdes förr i tiden av en Borgmästare med stöd av ett antal Rådmän och den Allmänna rådstugan. År 1916 var de valda rådmännen Handlaren och Redaren Mathias Lundqvist, Handlaren Reinhold Sundberg och Johan Gustaf Carlsson. Magistraten, borgmästaren Johan Wahlund tillsammans med rådmännen hade även domsrätt och avgjorde förutom frågor gällande styrning av staden, även rättstvister.
Allmän rådstuga var i en mindre stad som Östhammar motsvarigheten till kommunalstämma och sockenstämma på landet. Där samlades i likhet med nämnda stämmor alla röstberättigade i staden för att välja ledamöter i stadens styrelser och nämnder, vilket idag sköts av kommunfullmäktige. Allmän rådstuga var alltså stadens högsta beslutande organ, liksom kommunfullmäktige är idag.  Noteras bör att rösträtten var från början graderad efter inkomst – rika hade fler röster.
1862 kom en ny lag om gällande hur städer och socknar skulle styras Kommunallagen. Denna implementerades successivt runt om i landet Östhammar var den sista staden i Landet som övergick från Rådstuga till Stadsfullmäktige som högsta beslutande organ. I städer med färre än 3 000 invånare var det upp till allmänna rådstugan att bestämma huruvida beslutanderätten skulle överlämnas åt stadsfullmäktige eller utövas av allmänna rådstugan själv.
För att förankra och bekräfta beslut i denna fråga kallades under november och december 1916 stadens röstberättigade till Allmän rådstuga för att där besluta om övergång till ny styrform. Samt att välja de ledamöter som framledes skulle utgöra stadsfullmäktige.  

Rådstuga den 22:a december 1916

I centrum Borgmästare Johan Wahlund till högre vid bordet rådman Reinhold Sundberg till vänster rådman Johan Gustaf Carlsson bredvid honom rådman Mathias Lundqvist övriga stående representerar de med rösträtt.
Hela denna process började med ett brev inlämnat till Magistraten den 29 augusti 1916 författat av Skolläraren och Organisten Rikard Hagberg och underskrivet av ytterligare 29 personer, bland vilka fanns merparten av de betydande röstberättigade i Östhammar
Hagberg skriver:
” Undertecknade får härmed väcka förslag om införande av Stadsfullmäktige institutionen i Östhammar .
Som skäl för ifrågasatta omdaning av stadens arbetssätt må i korthet erinras därom att Östhammar numera bland landets städer står ensamt kvar med allmän rådstuga, en institution, som 1860 talets stora kommunala lagreform näppeligen avsåg någonstädes bibehållas längre än till dess resp. stadssamhällen kunde uppvisa nödigt antal personer lämpliga att i egenskap av fullmäktige företräda medborgarna. Den tidpunkten lär, vad Östhammar beträffar, och med jämförelse. hämtad från närliggande håll. få anses vara för rätt länge sedan passerad ”.
Vad som också anförs är behov av större insyn från medborgarna och de kommande större ekonomiska ärenden ” hur staden på senaste tiden kastat sig in på synnerligen omfattande finansiella spörsmål, och snart står inför nya, ännu större ekonomiska problem, för vilkas lösning och handhavande stadsfullmäktige väl får anses vara ett vida bättre skickat organ än en allmän rådstuga” .
Vidare skriver Hagberg ” Efter denna korta förberedelsevis framlagda motivering för vårt förslag få vi vördsamt hemställa om, att Magistraten snarats ville utlysa allmän rådstuga med uppgift att, enligt Kungl. Förord. om kommunalstyrelse i stad § 7, överlägga och besluta angående vårt förslag: att staden måtte åt stadsfullmäktige överlåta sin beslutsrätt”.
I november och december 1916 med flera förberedande möten och som avslutas med möten den 19:e, 21: a och 22:a december genomförs i rådhussalen val av ledamöter till Stadsfullmäktige och bekräftas att Stadsfullmäktige övertar de befogenheter som tidigare innehafts av Magistraten och Rådstugan per den 1: a januari 1917.
Det var 224 valsedlar som inlämnats och som representerade 2296 röster, notera att flera av de välbärgade hade många röster.
Rösterna fördelades på de tre partigrupperna:
Stadsfullmäktigepartiet 1068 röster 1: a namn fabrikör M Karlsson 2: a Andrén 3:e Hagberg  4:e Skräddare A Svensson 5:e predikant O Nilsson
Det moderata partiet  846 röster   1: a namn veterinär O Beronius 2: a Per Mattson 3:e kronolänsman H V Nyman 4; e Emil A Sjulander.
Arbetare och Gårdsägare 382 röster grundläggaren enda namn C M Carlsson.
Dessa tillsammans blev de 10 ledamöter och som per den 1 januari 1917 utgjorde Stadsfullmäktige i staden Östhammar.

En epok Allmän rådstuga i Östhammar med en historia av flera hundra år var därmed avslutad.

Borgmästaren Johan Wahlund i sin trädgård på Nordanviks kvarteret nr 22 (Norra Tullportsgatan

==============================================================

Tal på Hemvändardagen med vattentornsvisning och auktion
Vattentornet fyller 100 år, en profil och ett landmärke för Östhammar det står där på Värsta Bergen högt och slankt och ståtligt med sina 41 meter

Varför byggdes vattentornet
-        Ett nytt 100 bäddars lasarett planerades 1913 byggas. Då behövdes ett ordnat vatten distributions system.
-        Det gamla lasarettet från 1867 i nuvarande kvarteret Smedjan är nu för litet, byggt för tolv bäddar senare utökat till 20.

Tidigare hade man hämtat sitt dricksvatten i stadens brunnar som fanns bl.a. på Rådhus- torget med även Pålkällan och sankt Eriks källa vid Källör. Att hämta sitt dricksvatten i dessa typiska kopparflaskor med pip var en trevlig och uppskattad uppgift för pigorna och som där vid brunnen träffades och ventilerade de senaste nyheterna. Dåtidens sms och Facebook.

-        Lasarettet skulle byggas intill staden gräns på Gammelbyns mark där det nuvarande sjukhuset ligger
-        Stockholms läns landsting krävde då att ett vattentorn skulle byggas med kapacitet för det nya 100 bäddarssjukhuset.
-        Landstinget lovade bidra med 10 000 kr
-        Dåvarande Drätselkammaren motsvarande dagens kommunstyrelse hade att hantera frågan.

Jag har tittat i kommunens arkiv och hittat de protokoll från 1913 -1916 som drätselkammaren nedtecknat, här några klipp ur dessa

Den 4/5 1915
-        närvarade herrarna Mattias Lundqvist, Hjalmar von Scheele, Tor Schram, Edvard Holmgren, J F Jansson (hotellägare) och P Mattson sammanträder. De var dessa herrar som för stadens räkning och utveckling styrde och ställde
-        Anmäldes att allmänna ingenjörsbyrån för väg och vattenbyggnad begärde 2000 kr fr upprättande av byggnadsritningar entreprenad kontrakt samt byggnads kontroll av Vattentornsbygget enl. alt III
-        Efter en längre diskussion varvid framställdes att Staden på grund av ovannämnda byrås utlåtande för cirka två år sedan att ett vattentorn vårt behov skull kunna uppföras för 23 000 kr och staden utgående från denna kontaktsumma af Stockholms läns landsting för vars räkning nytt Lasarett härstädes skulle byggas till vilket staden förbundit sig anskaffa vatten men ej att leverera det inom lasarettsbyggnaden utan vederlag endast begärde 10 000 kr
-        Då nu samma byrå beräknar kostnad till ca 35 000 kr utan pumpmaskineri anser sig staden knappast kunna utföra en sådan byggnad då härtill kommer så avsevärd kostnad för ritningar m.m. --

Den 17/5
-        Antas ett anbud på 1600 kr för byggnads ritningar arbetsbeskrivningar, entreprenadkontrakt samt byggnads kontroll för ett vattentorn enl. alt. III
-        26,5 meter till botten av cisternen om 200 m3 och 33 meter till takfoten
-        Färgen bestämdes att utgöra cementputs med vita fönster
-        Hela Vattentornet med tak 41 meter
-        Dock skall fönstren ökas till antal 6 med en öppning av 1 X 0,75
-        Beslöts att utlysa entreprenad auktion om sprängning av 109,3 m3 bergmassa för vattenledning från blivande vattentorn till gatukorsningen vid Pålkällanden 29:e  kl. 6 em.

Den 28/5
-        § 2 beslöt att till allmänna rådstugan och Magistraten begära att uppta ett lån dels för uppförande av Vattentorn å västra bergen dels en vattenledning fram till lasarettstomtens gräns vid landsvägen dels för anläggande av kloakledning från lasarettet och dels för framdragning av vattenledning i staden till i Rådmansgatan vid Hermanssons gård

Den 31/5
-        till denna dag uppskjutna frågan om sprängning antogs att utföra detta i egen regi med byggmästare Mattias Mattson såsom arbetsledare.
-        Uppdrogs åt sekr. att infodra anbud å glaserade lerrör dels rör av cement 800 m 15” 130 m 6” samt 135 m 15 cm helgjutna järnrör för kloakledning

Den 16/6
-        Staden vidhåller att kloakvattnet från nya lasarettet renas med septiktank och ett fullt effektivt reningsverk innan det släpps ut i kloakledningen
-        DK förslår allmänna Rådstugan måtte besluta om upptagande av ett lån å 60 000 kr att amorteras under 40 år dels för vattentorn dels för vattenledningar och kloakledningar

Den 22/6
-        Beslöts att annons om entreprenad å vattentorn jämte pumpmaskineri införes i Östhammars m fl. tidningar

Den 9 juli 1915
-        Inkomna anbud 14 st bl.a. Kruger o Toll  Skånska Cement gjuteriet från 63 tkr inkl pump station till 33,3 plus 5,775 tkr för pumpstation utvärderas, något beslut fattas ej på detta möte

Den 19 juli 1915
DK närvarande Lundqvist T Schram Edv Holmgren J F Jansson P Mattson plus Byggnadsnämndsledamötena Reinhold Sundberg, Robert Almgren och Herman Hermansson

Beslöts att anta
-        Botulfsen o Co anbud om 33,3 tkr för Vattentorn utan pump maskineri
-        Merkantila Ingenjörsbyrån om 6 025 tkr för pumpmaskineri inkl. installation
-        Bygget kan nu starta efter att bank garantier inhämtats och att två utsedda Edv. Holmgren och sekr Emil Erngren utfört leverantörskontroll (Tänkvärt för dagens kommunala verksamhet)

Den 14 juni 1916
-        Efter 11 månaders byggande och installerande görs besiktning och överlämnade Vattentorn och Pumpmaskineri till Östhammars stad
-        då endast några få anmärkningar noterats, godkänns leveransen
-        För en bod som Botulfsen övertar skall firman betala 100 kr samt för grus som staden låtit framforsla skall firman betala 600 kr
-        Merkantila ingenjörsbyrån skall istället för nedläggning av 10 meter rör som firma utfäst sig till skall likvid icke erhållas för ett stycke Slussventil
-        Mattias ” M” Karlsson på elektricitetsverket får i uppgift att utöva tillsyn över driften

Vad är då ett Vattentorn och hur fungerar det
-        Tänk er en tunna med en slang ansluten i botten som hissas upp och som fylls då kan fungerar detta av själv tryck

Noteringar
-        Besöks av gift bestämdes till 50 öre per person och 25 öre per person om man kom i grupp.
-        ”M” Karlson hade en besöks bok och kikare att användas för att se ut över omgivningarna
-        Den sista att till se vattentornet var ”Pump Kjell” Kjell Karlsson som med sin hund Colliern kom att ses vandrande till vattentornet varje dag
-        Bus streck som att låna nyckeln och olovandes gå upp i tornet var ett vanligt förkommande

1932 då luftskeppet Nobile passerade över skärgården på väg till Nordpolen var vattentornet fullt med folk då kunde man från vattentornets fönster se henne glida över Singö landet.

1970 byggdes ett nytt större vattentorn uppe på Ulrikeberg då detta gamla vattentorn blivit för litet

Detta vackra vattentorn som står nu som ett ståtligt landmärke och bevis på då tidens byggnadskonst.

Tack 
======================================================================                                                               

 

Editerad av: Tommy Sjölander (2018-11-05 12:26:11)