Lindsdals utbyggnad från 1720 av Evald Jonnergård

HUR LINDSDAL VÄXER, NOTERINGAR AV EVALD JONNERGÅRD

1720 – 1730 talen
Omkr 1720 förläggs till Galgekrogen härades avrättningsplats. Den första byggnaden är ett torp från
1700-talets slut. /Bengt O H Johansson, länsantikvarie 1978/
”först efter 1730 undergingo lifdömde fångar sitt straff å den nu varande afrättsplatsen utmed
landsvägen vid Galgekrogen” /ur lantm. M. Forssman beskrivning 1856/

1870 och framåt
Tiden omkring 1870 säljs marken dels till handverkare dels till några småbönder och torpare.
Under följande decennierna slår sig fler och fler hantverkare ner längs gamla landsvägen.
/Bengt O H J./

1877
Garveriet inköps av Gustav Jansson.

1889
Garveriet byggs nytt. Sedan 1885 ägs det av Johan Rydén, Oskar Rydéns far.

1895
16 maj och 28 juli Förlösa stämma avslår aktieteckning till Bergabanan. Den 9 februari året därpå
godkändes aktieteckning (?)

1897
Bergabanan byggs.

1901
E Th Ludvigsson anlägger sågverk vid Förlösa station.

1950
26 maj beslutar Kung. Maj:t att regionplan skall upprättas för Nybro – Kalmar – området.

1951
14 mars regionplandirektion konstitueras från kommunerna Läckeby, Kalmar Dörby
Ljungbyholm, Nybro och Madesjö.

1957
.febr 1957 dateras KALMAR – NYBRO REGIONPLAN av Uno Åhrén, Stockholm. Kartan är dock
daterad endast med årtal 1958.

1958
20 febr fastställs byggnadsplaneförslag till Stationsområdet förf d. 15.6.55 – 1.12.57 av Söderberg
– Strindberg.
10 april Regionplanedirektionens slutsammanträde.

1959
9 jan Fastställs BPL för Lindsdal (Läckebydelen). Endast obetydlig ny byggnadsmark.
1961
.10 jan dateras Förslag till BPL för ”Sjödinområdet” (Olsson & Rosenlund) förf. A.D.
1962
20 mars datering formellt förslag till BPL Lindsdal i stort enl tidigare skiss (10.12,1961).

1963
20 mars fastställs byggnadsplaneförslag av d 20.3.62, dock med byggnadsförbud på all
nytillkommen byggnadsmark utom ”Franzénska åkern”.

23 mars Sammantr länsstyrelsen, ordf. Gösta Hanning, från Läckeby Curt Isgren och Erik Lindahl
E.L.: Inlämnad plan måste fastställas! (2 ggr).
Beslut: Att vidare bereda planfrågorna, att ställa upp vid länsråd d. 18 apr. 1963 tillsammans med
Kalmar stad och Dörby k:n
Inbjudan till länsråd d. 18 apr. finns, protokoll saknas.
Dock bildas generalplanekommitté. (förkortas GPLK)

22 maj Sam.tr. GPLK, ordf. Hanning, från Läckeby Isgren, Lindsdal och Nilsson.
E.L. justeringsman, dock ej justerat.
AU: Hanning, Kaijbjer, Jönsson och Lindahl.
Länsarkitekten föredrar förslag till arbetsprogram.

13 juni AU sam. tr. närv. Hanning, Kaijbjer, Jönsson, Risberg Forsberg.
Länsarkitekten hade varit i kontakt med White och Vattenbyggnadsbyrån
Ark. Mjöberg var där och lovade att leda generalplanearbetet under överinseende av professor Sune
Lindström
Beslöts rekommendera GPLK att anta VBB som generalplaneförfattare.

.14 juni Brev från Harald Mjöberg till länsarkitekten innehållande preliminärt arbetsprogram

17 juni Sam. tr. GPLK, från Läckeby Isgren och Nilsson.
Antog VBB som planeförfattare, föredr. länsarkitekt Risberg.

11 juli KF Läckeby väljer Olle Andersson till ledamot i GPLK.

19 nov Kallas till sam. tr. GPLK Förslag till program av H. Mjöberg av den 28 okt: bl.a. plan
över hela området i sk 1:10.000 och inom centrala delar i sk 1:4.000.

12 dec Sam. tr. AU GPLK närv. bl.a. Olle Andersson och Arvid Karlsson.
”Trafikutredning för Kalmar” föredrogs av Hanning. Risberg funderar på nytt centrum.
Olle A. talar för att Lindsdal skulle få ett mindre handelscentrum, även Karl-Arvid vill bygga
vidare i Lindsdal. Beslöts att tillställa planförf. dessa synpunkter.

12 dec Skrivelser fr Kalmar stad (E. Koch) till Forsberg som sekr. i GPLK:
Bedömd befolkningsökning fram till 1975 ca 12.000 pers
nya lägenheter därav ca 4.000
sanering ger behov ca 3.000 Lägenhetstillskott i GPL bör alltså vara ca 7.000
1964
febr 1964 är daterat ”Preliminärt förslag” av VBB med PM undertecknat Harald Mjöberg – Stig
Egnell.

12 febr Sam. tr. GPLK närv. bl.a. Arvid Karlsson, Olle Andersson och E.J.
Olle pratar för Lindsdal: VA fanns som skulle kunna försörja 3.500 – 5.000 inv.
Beslöts att i första hand planera Smedby (Kaijbjer) och Ölandstillfarten och travbanan och
industriområden (Koch).

28 april Sam. tr. AU GPLK närv. bl.a. Olle A. Av ABB föreslagen bebyggelse på Svinö bör t v ej
komma till stånd, ansågs för tekniskt komplicerad. Ölandsbron??
Preliminär skiss till utbyggnad av NV Lindsdal diskuterades. –Gjordes verkligen sådan skiss?

29 april Brev från Forsberg till VBB om utbyggnad av Nv Lindsdal med avloppsplaneskiss från
AIB.

12 maj Sam. tr. GPLK med bl.a. Olle Andersson, Holger Nilsson, Curt Isgren, A.D. och från VBB
Sune Lindström, Harald Mjöberg och Stig Egnell.
Sune L. föredrar ”dispositionsskiss Smedby” avs. område N Smedby med 15.000 re (10.000 inv)
därefter ”dispositionsskiss Lindsdal” med 11.500 re (7.700 inv) med de ökända höghusen.
Beslöts: att tillstyrka Läckeby k:ns bebyggelseavsikter öster om järnvägen
att tillstyrka Dörby k:ns planer att bygga ut Lindsdal
att anmoda VBB att ta hänsyn till redan bebyggd mark (öster om vägen)
Sune Lindström föreslår ”tidigt avtag” från Ölandsbron, påhejad av Chr Strympel
GPLK uttalade önskvärdheten av ”Ängöleden”.
Svinös bebyggande spolades.

18 juni Sam. tr. AU GPLK Olle A. var där Travbana. Centrum. Inget om Lindsdal.

10 sept Sam. tr. GPLK Olle A. var där, även A.D. Avsåg Smedby. Olle tyckte att dispositionsplan
för Lindsdal borde behandlas samtidigt och tillsammans.
AU-sammanträde samma dag bestämde att låta kommunernas byggnadsnämnder yttra sig.
September 1964 är ”GENERALPLAN FÖR KALMAROMRÅDET” rapporter 1 och 2 daterade.
Rapport 1: Principiell planutformning
med schematisk översiktsplan undertecknad av Lindström, Mjöberg, Egnell.
I Lindsdal bör satsas på enfamiljshus i första hand ca 6.000 re. öster om riksvägen.
Rapport 2: Dispositionsplan för Smedby
redovisande 18.700 re, genomsnittligt 2,5 vån flerfamiljshus (förespråkar faktiskt 2-vånings- hus. Flerfamiljshus 70 %, enfamiljshus 30 %. Det blev inte så.

28 sept Nils Carlgren vill ha förlängd betänketid.

24 sept hade Läckeby BN ingen erinran mot rapporterna 1 och 2.

2 okt Sam. tr. AU GPLK Bror Kihlberg anser att exploateringen av Smedbyområdet enl
rapport 2 var för hög. Gamla dörbyplanen rymde 400 inv – 2.600 enl VBB.

23 okt DK Kalmars yttrande till GPLK över rapporterna 1 och 2:
1. Sänk exploateringstalet! Konsekvenser för serviceunderlaget?
2. Proportionen 30/70 för villor/flerfamiljshus kan kanske ändras mot ökad villaandel.
16 nov Brev från Harald Mjöberg till GPLK, vill utreda näringslivets framtid lokalbehov på
Kvarnholmen.

1965
19 jan Sam. tr. GPLK behandlar bl.a. dispositionsplan för Kvarnholmen, material från BN och
Nils C.

Januari 1965 är daterade GENERALPLAN FÖR KALMAROMRÅDET
Rapport 3 Dispositionsplan för Lindsdal
Folkmängd 1960: Dörbydelen 165 inv
Läckebydelen 106 inv tills. 276 inv
Stationssamh. 360 inv Summa 631 inv.
Bostadsutrymmesstandard: 4,1 re/lgh – 1,55 re/inv
Ny bebyggelse finns väster om järnvägen och öster om riksvägen
Föreslagen exploatering öster om järnvägen, föreslås indelad i etapper.
Etapp 1: väster om gamla riksvägen
2: öster om densamma.
Planskild gångförbindelse vid centrum och gamla riksvägen.
Riksväg 15 föreslås ny sträckning öster om bebyggelsen. Gamla riks – 15 blir matarled tillsammans
med ny ringled – utifrånmatning. Gångstråk i nord – sydlig riktning inom vardera etappområdet.
Bostäder: Enfamiljshus prioriteras
Små flerfamiljshusområden, ej högre än två våningar.
50 re/ha i områden för enfamiljshus
150 re/ha i flerfamiljshusområden
Bef. Et. 1. Et. 2. S:a
Flerfamiljshus 30 re 1000 re — 1030 re
Enfamiljshus 950 4170 3350 8470
————————————————————————————-
S:a rumsenh. 980 5170 3350 9500
Antal inv. 1.6 re/inv 3.800 5.900
1,8 re/inv 3.400 5.300
Nytt butikscentrum enl dispositionsskiss fullt utbyggt 2.600 kvm.
Skolor: 2 LM-skolor och en H-skola. Prognos et. 1: 57 barn per årskull
et. 2: 87 barn per årskull
Skolans integration med den övriga samhällsservicen förespråkades.

10 febr Sammanträde GPLK
Dörby har från årsskiftet ingått i Kalmar, Ljungbyholms k:n har kommit med i gpl-arbetet. En ny
generalplanekommitté har uppstått.
Föreslogs disp.plan Lindsdal av H. Mjöberg VBB. Avloppstvivel från länsarkitekten. Det reder sig
nog enl Olle A. H. Mj. ville se avloppet i större sammanhang. Vägdir. gillade inte den nya
anslutningen av Kläckeberga – Smedbyvägen. Olle pratar för skolutbyggnad i takt med övriga
utbyggnaden. Andel flerfamiljshus? Karl-Arvid ville bygga mer i södra delen men H. Mj. erinrar om
gångavståndets begränsade inverkan. Industriområde i SV ligger i vindriktningen!
Olle A. reserverade sig mot omorganisationen av GPLK. Varför?

11 febr fastställdes Kalmar Nybro regionplan av Kungl. Maj:t.!

17 febr KF Läckeby väljer Olle Andersson och Evald Josefsson att representera kommunen i
GPLK med Curt Isgren och Holger Nilsson som suppleanter.
Korrespondens VBB – BN Kalmar om begärda utredningar och uppgifter.
Nils C. tydligen ej benägen att samarbeta (yttr. till BN av d. 16 juli 1964)

10 mars Förläng remisstiden! /R. Ribbing/

17 mars Sam. tr. GPLK Olle var där tillsammans med Evald Josefsson bl.a.

6 april Sam. tr. GPLK. Föredrogs disp. plan Lindsdal av Mjöberg. Se ovan. Servicebehov
beräknat efter 1,8 re/inv. (dåvarande utrymmesstandard 1,3 re/inv).
Frostberg: Delande kommungränsen är besvärande.
Olle A.: Går att fixa, inga problem.
Överlantm.: Kommungränser kan ej flyttas, men sockengränser kan.
Alltjämt avloppstvivel. Inga fritidshus.

23 juni Sam. tr. GPLK. som nu heter Kalmar – Läckeby generalplanekommitté??
Ljungbyholms k:n observerar genom Robert Jonsson.

27 okt Sam. tr. GPLK Diskuteras bl.a. bergabanans flyttning
Skiss till SPL i Krafslösa i strid med GPL rapport 1.!

1967

12 jan KF Läckeby väljer samma ledamöter i GPLK som förra året.

30 jan Första spadtaget till Ölandsbron.

3 febr datum för BPL – förslag till ”Kolugnsområdet”, rev. 15.2, förf. E:J: I överensstämmelse med
generalplaneförslag som pricipgodkänts av Läckeby kf. Alternativa matarledsdragningar kan ej
påverka förslagets utformning. Takform sadeltak, lutningar 20 – 30 grader.

22 febr GPLK sam. tr. Offentliggörande av gpl-förslag diskuterades och bordläggs.
Göran Olséns yttrande över rapport 17, Svanebergs trafikplats.

12 juli GPLK sam. tr. Kvarnholmen etapp 2 redovisas.
Slutförslag

7 aug Samråd med länsmyndigheterna, varvid framkom att avloppsledningen Kalmar – Lindsdal
skulle påbörjas hösten 1967 (AMS).

Göran O. vill ha extra betalt.

Oktober 1967 är daterad trafikledsplan för Lindsdal av AIB efter samarbete med
stadsarkitektkontoret i Kalmar och EJ som Läckebys planförfattare.

27 okt GPLK Slutredovisning av Kvarnholmen.

16 nov GPLK Förslag till ändring av trafikledssystem i Lindsdal. Undergången från
disp. planeförslaget bytes mot stängning av gamla riksvägen vid Lindsdals centrum.
30 dec 1967 Slutredogörelse från Kalmar – Läckeby generalplanekommitté till kommunens fullmäktige.

31 dec Järnvägens persontrafik upphör. Stationen övertas av posten.

1968
Förslag till SPL NORDVÄSTRA LINDSDAL daterat den 10.4.1968 och reviderat den 14.11.
AIB gautentreprenad. Beskr. Atrio. Byggförbud enl 109 § BL. Vägverkets företrädare Rolf
Hasselgren.

Lindsdalsskolan etapp 1 är färdig till höstterminen.

1969

31 dec SPL NORDVÄSTRA LINDSDAL fastställd.

1970

Vid årets början hade Läckeby k:n 2.297 inv, ökn. -69: 159, därav Förlösa förs. 1.341 inv
, ökn. 136.
Hylands hörna och Fred Flinta!

11 jan Kalmar utnämns till ”Årets stad”.

9 febr ”Länet 70” presenteras i Barometern/Sigge Erkhammar/ med bl.a. löfte om 20 st
utställningsvillor i Läckeby.

21 febr Kalmarblocket beslutat.

TJORVEN

12 mars Villaexpo ”länet 70” Lindsdal presenteras i Barometern av Gunnar Magnusson.

21 mars Kalmarblockets skolbyggnadsplaner presenteras i Bar. med bl a avsikt att bygga ut låg-
och mellanstadium i Lindsdal 1971 – 72 och högstadium därstädes 1973 – 75.

1 april Hong Kong vill flytta till ”länet 70” med paviljong på Stortorget enl Barometern (bild).

22 april Olle A. vald till vice ordförande i sammanläggningsdelegerade.

24 april Läckeby k:n får 4.080 kvm och Kalmar stad 47.040 kvm (+ 7.000 i reserv) våningsyta
av bostadsbyggnadskvoten.

29 april rapporterar Bar. om bristande barnomsorg i Lindsdal Informationsmöte har hållits.

Motorvägen under byggnad

22 maj Gunnar Magnusson informerar om ”Länet 70” villautställning. Villadeklarationer.

5 maj Nordisk List i Läckeby har brunnit.

13 juni Expovilla har exploderat (gasol), 2 arbetare skadas.

15 juni Gågatepremiär i Kalmar, Storgatan mellan torgen. Positiv upplevelse enl Barometern.

21 juni söndag invigs Gå-city Kvarnholmen.

”Länet 70” marknadsför verkligen t o m egen speciell poststämpel.

Ölandsbron bara växer.

1 juli ”Länet 70” –villaexpon invigs av landshövdingen Erik Westerlind, som berömmer Olle A.
för Läckebys kommunala insats, E.J. för stadsplanen och Gunnar M. för villadeklarationerna

2 juli öppnar ”länet 70” med pampig invigning av Hans Maj:t Konungen. Stora exponummer av
Barometern. Utställningen skall pågå till den 19 juli. Den gör stor succe, vilket gläder utst. ch.
Niklasson.

19 juli visas (den påbörjade) Ölandsbron första gången för allmänheten.

29 juli lovar Olle A. i Barometern att tomtköare från Kalmar skall få förtur att köpa expovillorna.

21 aug Lindsdalsskolan skall byggas ut enl Bar. och rektor John-Erik Christiansson. Byggstart
september.

1971

Lindsdalsskolan etapp 2 blir färdig till höstterminen.

1972

30 sept Ölandsbron invigs.

1975

5 mars Marianne Strand tillskriver landsantikvarien betr garveribyggnadernas framtid.

6 mars bollar BrittMarie Hammarskjöld problemet ”garveribyggnadernas framtid” vidare till E.J.
som tillsammans med B.A. kläcker idén ”församlingshem”

5 sept Första entreprenadutskicket ”KROPPKAKAN”.
Därefter stort kattrakande med många alternativ.

15 nov Parallelluppdrag skissförslag till församlingshem i gamla garveriet.

1976

Mars d å revisioner av ritn till Kroppkakan. PM Bygget kommer i gång.

20 apr Ny idéskiss till församlingshem i garveriet eftersom det första visat sig vara för dyrt. Nytt
lokalprogram.

1977
15 sept är daterade entreprenadritningar till ”Församlingshem i Lindsdal”.

30 nov datering av entreprenadritn Lindsdals bibliotek.

1978

Bergabanan breddas till normalspår.

1 sept Det är i Lindsdal i Kalmar som de unga och vackra människorna bor säger en utredning.
/Skotte Linde: Det har stått i tidningen/

1980

30 juni Slut på epoken F 12 i Kalmar /Skotte/

1984

30 mars datering av entreprenadritningar tillbyggnad Garvargården.

Köpcentrum ? år