Sveriges största prästlöneboställe


Föllinge prästboställe var från början ganska litet. Det nämns första gången i 1685 års reduktionsjordebok, som ”kyrkiebohl 1”. I förteckningen över år 1695 års räntor och inkomster för kyrkor mm, står det att  ”Föhlinge prästebord” saknar ”skough, muhlbete, qvarnställe och fiskie”. Men en ”privatis” hade skänkt 3 mälingar jord i Nyland, som brukades till slått utan avgift. Bostället upptogs i jordeböckerna för 1689 – 1717 som oskattbart. 

När Lappskolan inrättades i Föllinge år 1746 behövde man en bostad åt ”scholemästaren” Birger Cederberg. Man köpte därför ett torp som låg intill prästgården. Cederberg var en arbetsam person, i en skrivelse 1758 meddelade han att han uppodlat torpet, från att det bara kunde föda en ko, till att det födde 10-12 kor, 2-3 hästar samt getter och får. Han hade dessutom på egen bekostnad byggt 14 lador i skogen, byggt en ny fyrknytt stuga samt fähus med foderbod, grävt en ny brunn m.m. Men han var villig att avstå från allt han byggt upp, bara han fick en bättre tjänst. År 1762 blev han utnämnd till kyrkoherde och året därpå fick han sin belöning, han blev förflyttad till ett pastorat i Skåne. Cederbergs arbete gjorde att torpet vid avvittringen 1771 fick en stor jordtilldelning.

Nästa kyrkoherde, Johan Axel Huss, fick ha kvar skolmästarbefattningen och inkomsterna från ”skolgården”. Även när lappskolan drogs in fortsatte inkomsterna från ”skolgården” att gå till kyrkoherden i Föllinge.

Eftersom Cederberg hade utökat ”skolgården” rejält under sin tid som skolmästare, fick gården en väsentlig utvidgning när avvittringens fastställdes år 1771. När laga skifte genomfördes år 1867 blev prästbordets ägor och ”skolgården” sammanlagda. Prästbordet, som år 1696 saknade skog, mulbete, kvarnställe och fiske, blev nu Sveriges största prästboställe. 

 

 

Editerad av: Ingrid Wangerud (2019-03-08 19:13:23)