Byar och bosättningar i Föllinge socken


Byar och bosättningar i Föllinge socken

I Föllinge socken finns, förutom kyrkbyn Föllinge, mer än 30 byar och bosättningar:

Föllinge

Vi vet inte när de första nybyggarna bosatte sig i Föllinge. Bynamnet Föllinge omtalas första gången i skrift år 1410, men sannolikt fanns bebyggelse här betydligt tidigare. Två ödesbölen, Bensta och Lien, visar rester av gårdar som fanns i Föllinge redan under medeltiden.
I ”jordeböcker” från mitten av 1500-talet kan man se att det i Föllinge, förutom Tornäs, fanns två gårdar (byar), Backen och Nyland.

Läs mer i: 
Föllinge, Curt Lofterud. Sevärt i Krokoms kommun 6
Föllingeboken, Föllinge Hembygdsförenings skriftserie del XII
Hembygd. Tidskrift för natur och kultur inom Föllinge kommun (1970 - )

Tornäs, Andviken

En av de äldsta byarna i Föllinge socken. Det äldsta huset som vi känner till i socknen är ett härbre från Tornäs, daterat till år 1486. Under perioden 1564-1571 vet vi att det i ”Tones” fanns endast en gård, därefter växte byn. 

Sonen till en bonde på ”Västigårn” i Tornäs fick bygga en egen gård på fäboden i Andviken i mitten av 1800-talet.

Läs mer i:
Några blad om Tornäs by. Årgång 1- (1980 - )

Gravgränna, Gravarvågen, Stubbnäset

Gravarvågen (Kroa/Krogen) var det första nybygget som anlades på Trättjärns avradsland. År 1750 lämnades tillstånd till att bygga där. Området tillhörde då Lit socken.

År 1792 då Gravbränna skattelades fanns fyra gårdar i byn. De första nybyggarna var bröderna Nils och Per Persson från Söre i Lit..

År 1844 köpte Anders Mattsson 1/24 del av Gravbrännas ägor och byggde upp gården Stubbnäset (Gravbränna 1:7).

Läs mer i: 
Byn Gravbränna under gångna år, Olle Hemmingsson (Föllinge Hembygdsförening 1990)
Runt Sandvikssjön, Nr 1 Årgång 2, Februari 1997, Åke Bengtsson

Lillholmsjö, Storholmsjö och Holmen

Sjön Gysen låg i Offerdals socken, bebyggelsen vid sjön kom att få samma namn. Sannolikt hörde endast marken öster om sjön till Föllinge socken, fram till mitten av 1600-talet då avvittringarna började. Namnet Gysen ändrades så småningom till Holmsjön. 

År 1762 fick Gotthard Willhelm Marks von Wyrtemberg (Troll-Maxen d.ä.) kronoavradslandet Holmsjön för sina bedrifter. Han byggde sitt hem på Gysholmen och bodde där fram till år 1811, då han sålde gården. Här vet vi att människor har funnit sin utkomst redan under stenåldern, man har nämligen hittat en stenåldersboplats här.

Med stor sannolikhet byggdes de första nybyggena i Stora Holmsjön och Lilla Holmsjön upp av bönder från Offerdal i mitten av 1700-talet, utan formellt tillstånd. Marcks von Wyrtemberg erbjöd dem senare att bli landbönder (arrendatorer).

Läs mer i: 
Sju sjöar 
runt, Curt Lofterud.Sevärt i Krokoms kommun
Holmsjön, Troll-Maxens hembygd, Per Tejbo, Föllinge Hembygdsförenings skriftserie del X
Skärvången och Stångviken, Historik och släktkrönika, Föllinge Hembygdsförenings skriftserie del IX
"Troll-Maxen", Per Nilsson-Tannér, Lockne Hembygdsförenings skriftserie nr 21

Södra Skärvången, Norra Skärvången, Stångviken, Vägskälet

Den trakt som Skärvången och Stångviken ligger i hörde ursprungligen till Offerdals socken. År 1753 kom de första nybyggarna till Södra Skärvången, från Offerdal. De två första nybyggarna i Norra Skärvången var två dragoner från Brunflo kompani som kom dit år 1757.

Stångviken var ursprungligen en del av Holmsjön. En av nybyggarna i Södra Skärvången lämnade sitt nybygge år 1775 och träffade en överenskommelse med ägaren av Holsjön, Vilhelm Marcks von Würtemberg (Troll-Maxen d.y.), om att bli nybyggare i Stångviken. År 1855 blev Stångviken eget skifteslag.

Läs mer i: 
Sju sjöar runt, Curt Lofterud. Sevärt i Krokoms kommun 8
Skärvången och Stångviken, Historik och släktkrönika, Föllinge Hembygdsförenings skriftserie del IX
Holmsjön, Troll-Maxens hembygd, Per Tejbo, Föllinge Hembygdsförenings skriftserie del X

Under 1600- och 1700-talen var fäbodarna otroligt viktiga för bönderna. I området runt Åkersjön och i skogslandet ner mot Landsjön fanns inte mindre än 42 fäbodvallar. Många ägdes av bönder från Offerdal. Andra fäbodar ägdes av ”framlänningar”, bönder från Alsen, Näskott, Rödön, Frösön, Ås och Brunflo. Området tillhörde fram till mitten av 1800-talet Offerdals socken.

Åkersjön, Högrun

År 1777 fick fyra nybyggare från Offerdal tillstånd att uppodla fyra hemman. Bara två av nybyggarna fullföljde bygget av sina gårdar, men Åkersjön kom så småningom att utvecklas till en by med ett flertal gårdar. 

Det finns ingen uppgift om när första nybyggaren bosatte sig i Högrun, området kallades tidigt för ”sönna åa” (söder om ån). Men vi vet att det bodde en familj där år 1830.

Läs mer i:
Åkersjön-Högrun 200 år, Britt & Alfred Brändemo (Falun 1993)

Vallrun, Dal

Wallrun finns så tidigt som år 1741 omskrivet som fäbodområde. Det fanns då fyra fäbodställen där. År 1805 påbörjades avvittring och skattläggning för Wallru by. Då hade tre personer påbörjat och ansökt om nybyggen. År 1835 kom avvittringskungörelsen, då hade området förts över till Föllinge socken, den anger fem nybyggare (helt andra personer än de nybyggare som sökte om nybyggen 1805). 

1857 lämnades tillstånd för första nybygget i Dal, som då hörde till Offerdals socken. Nybyggaren kom ursprungligen från Häggenås, men bodde i Vallrun. 

Läs mer i
Vallrun och Dal av Hilding Johansson

Nordvalla (Bryngelhögen)

Den första nybyggaren i Bryngelhögen kom från Laxviken. Han kom dit med sin familj 1869. Bryngelhögen bytte namn år 1951 till Nordvalla, för att inte förväxlas med en by med samma namn i Rätan. Men i folkmun kallades byn i många år fortfarande för ”Haugan” (Högarna).

Läs mer i
Fem byars historia, Hilding Johansson

Mörtsjön, Gransjön, Lövviksnäset

Den första nybyggaren som fick tillstånd att bygga på avradsland i Mörtsjön 1818, var först tvungen att ”gå till kungs” (få tillstånd av länsstyrelsen) eftersom prästen i Föllinge motsatte sig bosättningen. 

Läs mer i:
Mörtsjön med Gransjön och Lövviksnäset, gårdar och bybor genom sekler. Mörtsjöns bygdegårdsförening 2014, reviderad upplaga 2017.
Fem byars historia, Hilding Johansson

Östra och Västra Lövsjön, Axelåsmoarna, Tillfället

Vi vet att det tidigt fanns människor i området. Längs stränderna vid Lövsjön och Ockern finns ett antal stenåldersboplatser. 

Bönderna i Norrgård och Nyland hade sina avradsland där Lövsjön liggen idag. Vid storskiftet 1855-1865 fick Norrgård norra delen av utmarken och Nyland södra delen.

Äldsta byggnaden i Lövsjön är en stuga uppförd i slutet av 1700-talet. Där bodde Sven Svensson med sin familj, men på grund av att nybygget inte var skattelagt fick de flytta vid storskiftet.

Första nybyggaren vi känner till i Östra Lövsjön var Olof Hultin, Hälsinge-Ola, som kom från Jättendal i Hälsingland. Han bodde med sin familj i en jordkula, men tvingades flytta därifrån vid storskiftet. Sonen Per-Olof, som gift sig med föllingeflickan Ingrid Larsson (syster till klockar-Eljas), kom tillbaka år 1869 och fick då bosätta sig på överblivet avradsland.

År 1866 kom nybyggaren Nils Andersson, Norrgård med sin familj  till Västra Lövsjön.

Axelåsmoarna grundades 1845. Nybyggaren Nils Olofsson från Ottsjön och hans hustrun Gunilla, köpte mark av bönder från Axelås, som hade betesmark där. 

Läs mer i: 
Sju sjöar runt, Curt Lofterud.  Sevärt i Krokoms kommun

Ottsjön

Ottsjön grundades 1734 av dragonerna Pål Persson Bång från Sikås och Hans Sijk från Solberg. Byn tillhörde först Hammerdal, men överfördes 1750 till Föllinge socken. 
Wäster-Ottsjön anlas efter en resolution 1756.
Det bodde människor här också långt innan de två nybyggarna kom hit. I byns sydöstra del finns ett ödesböle från medeltiden. 

Läs mer i: 
Sju sjöar runt, Curt Lofterud. Sevärt i Krokoms kommun 8
Ottsjöns och Wäster-Ottsjöns byar, Paul Jonsson, Föllinge Hembygdsförenings skriftserie del XI

Forsåsen

Forsåsen kan räknas till en av de äldsta boplatserna med fast bebyggelse inom Föllinge socken. En muntlig tradition säger att platsen avfolkades genom digerdödens härjningar på 1300-talet. Två kilometer söder om Forsåsens by låg, enligt länsmuseéts befolkningsinventering 1973, ödesbölet Ödbolsbrännan. I närheten låg också ödesbölet Österåslägde. Ett tredje ödesböle låg i den västligaste delen av nuvarande byn.

Först 1845 fick de första nybyggarna slå sig ner i Forsåsen. Innan dess hade Föllingebönderna hävdat sin rätt till marken inom ”skattemilen” (Föllingemilen). Två familjer från Tornäs räknas som Forsåsens första bebyggare i nyare tid. De slog sig ner vid sina fäbodar och hade alltså redan hus att bo i. De rev sina hus i Tornäs och körde stockarna på vinterföre till Forsåsen.

Vid laga skifte i Föllinge år 1867 flyttades fyra bönder ut från Föllinge till Forsåsen, då fanns redan fem familjer där. En av gårdarna som flyttades till Forsåsen var tidigare belägen på det gårdstun där Föllinge Hembygdsgård nu är placerad (huvudbyggnaden låg ca 50 m sydost om nuvarande ”Storstugans” placering). 

Läs mer i:
Forsåsen, en bykrönika, Olle Göransson
Föllinge Hembygdsförenings skriftserie del VI

Störåsen, Skavbränna

År 1827 utstakades sex nybyggen i Störåsen på Gåxsjö södra avradsland, ganska nära gränsen till Föllinge. Alla sex nybyggarna (totalt 27 personer) kom från Dalarna i den stora inflyttning från Dalarna till Jämtland som ägde rum samma år. 

I början hörde Störåsen till Hammerdals socken. Men det var långt till kyrkan i Hammerdal, bönderna i Störåsen ville därför tillhöra Föllinge socken och skickade år 1828 in en skrivelse med begäran om förflyttning.  Genom en enkel överenskommelse mellan prästerna tilläts Störåsenborna att gå till kyrkan i Föllinge. År 1845 överfördes byn till Föllinge socken. 

Läs mer i: 
Se Störåsen – inför 150-årsminnet, Per Tejbo, Föllinge Hembygdsförenings skriftserie del VII
Stor-Henrik – en av Störåsens grundare, Per Tejbo
Stor Henrik och Mats Bjur, Dalska odlingsbragder i Norrland, Per Johannes

Raftälven, Sandvikssjön

Det fanns människor här redan under stenåldern, ett antal stenåldersboplatser har hittats kring Sandvikssjön, eller Tornäsvattnet som sjön kallades tidigare. 

År 1751 fick två nybyggare från Lit, ryttaren Jonas Ersson-Qvick och landbonden Jonas Jönsson, rätt att anlägga nybyggen i Rafrälven, på Kronans avradsland. 

Gården längst västerut i byn Sandvikssjön, Brännagården, byggdes upp år 1804 av nybyggaren Salomon Salomonsson från Grötom, Häggenås.

Läs mer i:
Runt Sandvikssjön, nr 1, Årgång 1, december 1995, Åke Bengtzon
Byn – i nutid och med minnen från förr, nr 1, Årgång 2, februari 1997, Åke Bengtzon 

 

 

 

 

 

 

Förening:

Föllinge Hembygdsförening

Ändrad av: Föllinge Hembygdsförening (2019-03-04 09:37:36) Kontakta föreningen
Skapad av: Föllinge Hembygdsförening (2019-02-05 16:02:15) Kontakta föreningen