Skolan under 1800-talet


När Föllinge Lappskola lades ner år 1820 diskuteras en ny skola för sockenborna, men frågan bordlades, det gjorde den även vid diskussioner i sockennämnden år 1836 och 1843. Det fanns i Föllinge ett starkt motstånd mot folkskolan, man ville ha kvar den gamla undervisningen i läsning och katekes. Den som ”visade håg för skrivning och räkning” och hade ekonomiska möjligheter, hänvisades till Frösö trivialskola. 

År 1842 fick Sverige den första skolform som sa att alla barn hade rätt till skolgång. Det var inte obligatorisk skolplikt, bara plikt att tillägna sig den kunskap som lärdes ut i folkskolan. De barn som undervisades hemma skulle infinna sig i skolan för att examineras. Det skulle finnas minst en skola med en utbildad lärare i varje socken. Skolstyrelsen fick bestämma skillnaden i kunskapskrav för pojkar och flickor. Trots att det alltså var lag på att det skulle finnas en skola i varje socken, dröjde det mer än 15 år innan Föllinge fick en fast skola. 

År 1848 tog sockennämnden än en gång upp frågan om en folkskola i Föllingebygden, ”oaktat de verkliga svåra hinder som här möta”. Nu diskuteras även ett skolhus på prästbordets ägor och skolmästarens lön. Under senvintern samma år bildades Föllinge sockens första skolstyrelse, med kyrkoherden som ordförande. Bidrag skulle sökas av allmänna medel”för såväl skolhus som för läraren nödvändiga uthus”.

Man kom fram till att skolan ”måste blifva ambulatorisk”, flyttbar. Socknen skulle därför delas in i tre rotar, tre geografiska områden, den östra, norra och västra. Men man hade svårt att fatta beslut, år 1852 bordlägger man frågan igen ”till dess sockennämnden kommit till erfarenhet utaf huruvida en flyttbar skola vore mer eller mindre ändamålsenlig eller icke”. 

År 1854 fick man i alla fall en flyttbar skola, undervisningen skulle bedrivas terminsvis (några veckor) i olika byar. Till lärare/klockare hade man anställt ”skollärareleven” Jöns Widmark från Näs. Han skulle börja undervisningen i den östra roten. Man fördelade byarna på de olika rotarna så här:
östra roten – Kyrkslätten med Tornäs och samtliga byar i socknens östra del
norra roten – alla byar norr om sjöarna (Laxsjö socken, Lövsjön, Moarna, Ottsjön).
västra roten – Åkersjön, Vallrun, Holmsjön, Skärvången, Stångviken, Ålviken, Löfhöjden. 

Redan året därpå konstaterades att skoldistriktet (Föllinge, Laxsjö, Hotagen) var för stort för en enda lärare. År 1855 fattade man därför beslut om en fast skola i Kyrkslättens rota med underlärare eller hemläsning i övriga byar.

Rum åt folkskolläraren och skolan hyrdes 1858 hos Pehr Nilsson i Norrgård. Året därpå hyrdes skolsal hos bonden Jöns Ersson i Backen, ”ett större rum i byggningen öst på gården”.
År 1860 fick man en plats på Prästbordet att sätta upp ett skolhus på, och två tunnland jord till ”kryddgård och jordfrukter åt skolläraren” (idag Skolvägen 1)Den gamla prästgårdsbyggnaden, som varit kyrkoherdebostad från 1820, flyttades upp till den plats man bestämt för skolan (idag Skolvägen 1) och år 1864 kunde skolan öppna. Skolsalen hann inte bli helt klar, så skolan fick hållas i ett rum i lärarbostaden den första tiden. Socknens första skolhus användes i nästan 100 år, fram till hösten 1918 då Kyrkslättens andra skola togs i bruk. Omslagsbilden ovan visar de bägge skolorna, den "nya" skolan byggdes något öster om den första skolan.

 
   

Image

År 1858 infördes småskolan. Den första småskollärarinnan inom Kyrkslättens rote var ”mamsell” Ångman. Hon hade skola i köket i sin egen stuga (idag Skolvägen 4), mellan åren 1861 och 1885. Om henne berättas det att hon belönade sina små elever genom att hon bet av små bitar socker, som hon tog ur sin mun och stoppade i munnen på sina elever, till deras stora förtjusning.
Bild: Mamsell Ångmans stuga, efter det att skolan upphört.

Fyra småskolor skulle också inrättas i byarna Åkersjön/Vallrun , Skärvången, Raftälven och Laxviken. Det var svårt att hitta lärare till småskolorna, det dröjde därför några år innan alla skolorna kom till stånd.

År 1868 slutade Widmark, efter 13 år som folkskollärare och klockare, han hade fått tjänsten som länsman i det nyinrättade Föllinge länsmansdistrikt. Han efterträddes år 1868 av Nils Sundberg från Rätan.

Det var fortfarande många barn som, av olika orsaker, inte fick någon skolgång alls. En del föräldrar ansåg att barnen behövdes bättre hemma än i skolan. Om barnen måste inackorderas under skoltiden var det långt ifrån alla som hade råd att skicka barnen till skolan.

Alla barn skulle besöka fasta folkskolan under minst en termin innan skriftskolan (nattvardsskolan/konfirmationsundervisningen). Om de inte hade avgångsbetyg från folkskolan fick de inte börja i skriftskolan. År 1877 var det alldeles för många barn som kom till folkskolan i Föllinge, det fanns inte plats för alla. Kyrkslättens barn fick därför läsa hemma till dess de äldre barnen, som började konfirmationsundervisningen i februari eller mars, slutade på skolan. Två år senare bestämdes det att av barnen, som skulle börja skriftskolan, skulle flickorna gå skola under höstterminen och pojkarna under vårterminen.

År 1878 fastställdes skolrotarna till nio, i varje rote skulle det finnas en småskola:

1:a Roten - Gravbränna, Raftälven, Sandvikssjön
2:a Roten - Axelås-Lövsjön, Störåsen, Ottsjön
3:e Roten - Laxsjön, Hökvattnet, Storåbränna
4:e Roten - Tjyvvattnet, Ålåsen. Lakavattnet med Almdalen
5:e Roten - Laxviken, Ålviken, Lövhöjden
6:e Roten - Vallrun, Åkersjön, Högrun
7:e Roten - Norra Skärvången, Södra Skärvången, Näset
8:e Roten - Stångviken, Stora-och Lilla Holmsjön
9:e Roten - Kyrkslätten, Tornäs, Forsåsen

Hur många veckor per år man skulle ha skola  i de olika byarna i en rote varierade mycket. Antalet veckor berodde bland annat på antalet barn, tillgången på lärare och antalet byar i roten. Även ”ogynnsam väderlek och mötande naturaförhållanden” kunde ha betydelse. Till exempel fick barnen i Forsåsen undervisning i 10 veckor år 1877, 4 veckor år 1880 och ingen undervisning alls år 1887. 

Märta Johansson, född 1876 på Långnäset i Föllinge, har berättat att hon började skolan år 1883 vid 7 års ålder. Det fanns då två skolbyggnader i Föllinge, småskolan och storskolan i Föllinge. I småskolan arbetade mamsell Ångman. Hon bodde i ett litet hus, med bara kök, sovrum och farstu. Köket användes som skolsal. 

När Märta efter två år i småskolan började i storskolan, undervisades alla elever (ca 40 stycken) i samma rum, de var inte indelade i klasser. Rummet var stort, eleverna satt på långa bänkar, med de yngsta längst fram. Skolan värmdes upp med en kamin som eleverna turades om att ha ansvar för. Städningen sköttes av flickorna.  

En annons i Svensk Läraretidning 1895 visar att Föllinge fortfarande 1895 hade en lärartjänst vid folkskolan som var kombinerad med tjänsten som klockare. 

Image

 

 

Förening:

Föllinge Hembygdsförening

Skapad av: Ingrid Wangerud (2019-01-22 20:01:33) Kontakta föreningen
Ändrad av: Ingrid Wangerud (2019-05-05 11:21:35) Kontakta föreningen