Socknen - kyrkans indelning


Föllinge blev en egen socken redan under 1500-talet och har varit det sedan dess. Under 1500- och 1600-talen brydde sig kyrkan inte om någon ”världslig” makt, den katolska kyrkan uppfattade sig själv som övernationell och struntade i politiska gränser, som landsgränser. Föllinge socken tillhörde Uppsala ärke (stift) till 1647, trots att Jämtland tillhörde Norge/Danmark fram till år 1645, och därefter tillhörde socknen Härnösand stift. Kyrkans minsta kyrkliga begrepp var socknen, den följde i Jämtland tingslagens indelning, Föllinge nämns första gången som socken år 1528. Vi vet också att Föllinge var annexförsamling till Lits pastorat och tingslag år 1544.

Föllinge var då, tillsammans med Bräcke och Sundsjö, de minsta socknarna i Jämtland när det gällde att betala skatt. Bönderna skulle betala ”tionde” utifrån storleken på gårdarna och betalades i varor eller pengar. Skatten delades mellan kronan och kyrkan. Den grundskatt som jämtarna skulle betala till kronan utgjordes bl. a av skinn, främst hermelin men också mård, bäver, lo, räv, utter, varg och järv.

Föllinge socken ingick i Lits pastorat, men avskildes därifrån1742 och blev ett eget pastorat. Men först 1746, när dåvarande kyrkoherden i Lit avled, blev brytningen gjord och kyrkoherden Olof Sebrelius anställdes. Den viktigaste anledningen till att Föllinge blev ett eget pastorat var att man behövde ett ”lappmarkspastorat” för att klara det fortsatta kristnandet av samerna som hade tvångskristnats under 1600-talet. Föllinge blev då Sveriges första lappmarkspastorat, en församling för samerna. 

I början omfattade lapppastoratet hela Jämtland och Härjedalen. Men det var inte praktiskt möjligt att ansvara för samernas utbildning inom ett så stort geografiskt område. Ansvaret för Härjedalen och de västra och södra delarna av Jämtland övergick från omkr 1770 till prästen i Undersåker (Undersåkers lappförsamling). Föllinge lappastorat kom då att omfatta Jämtlands norra del med fjällsocknarna Frostviken, Hotagen och Laxsjö.

Föllinge lappförsamlingupphörde 1842. Samerna i området tillhörde därefter någon av de nybildade församlingarna Hotagens lappförsamling och Frostvikens lappförsamling. Övriga församlingsbor tillhörde Föllinge församling. Först 1942 blev samerna kyrkobokförda i den territoriella församling där de var mantalsskrivna. 

Från 1842 till 1861 var Föllinge moderförsamling i pastoratet Föllinge, Frostviken och Frostvikens lappförsamling (från 1846 omfattades även Hotagen). Därefter moderförsamling i pastoratet Föllinge, Hotagen, (från 1887 omfattades även Laxsjö). 

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Föllinge församling (namnändring från Föllinge socken) och för de borgerliga frågorna till Föllinge Landskommun.

Föllinge församling (socken) upphörde 2006och uppgick i nybildade Föllinge, Hotagen och Laxsjö församling, som 2010 namnändrades till Föllingebygdens församling.

Från 2018 ingår Föllinge i Krokoms pastorat, med sju församlingar som samverkar.

I januari 2016 inrättades distriktet Föllinge, med samma geografiska område som församlingen hade 1999/2000. Distriktet är registerenhet i folkbokföringen och fastighetsregistret.

Bild: Distrikten i Krokoms kommun

Image

De olika begreppen

Socken:

Själva ordet socken har sannolikt sina rötter i det förkristna tingssamhället, där det hade en territoriell betydelse. Det betydde bland annat ”folksamling”. Socknen var ett antal byar och gårdar på landsbygden som hade en gemensam kyrka (kyrksocknen).

Socknen var den minsta kyrkliga enheten, och skötsel av kyrka och prästgård samt utövande av ”kyrkotukt” var viktiga uppgifter. Kyrkotukt innebar straff av olika slag om man inte gick i kyrkan eller inte levde efter kyrkans lära. Redan under medeltiden fick socknen också rent borgerliga funktioner, en föregångare till kommunerna. Sockenstämman beslutade t.ex. om fattigvård, anställning av hantverkare och senare även om skolundervisning. På 1500-talet infördes sockenbegreppet även som enhet för fastighetsredovisningen (jordebokssocken). 

Från 1682 var socknarna indelade i rotar, distrikt. Bönderna i en rote hade ansvar för olika uppgifter.

Kyrksocknen och sockenkommunen som administrativ enhet avskaffades vid kommunreformen 1862. De kyrkliga socknarna delades upp i borgerliga och kyrkliga kommuner (nuv. kommuner och församlingar). Men begreppet socken fortsatte att användas fram till fastighetsdatareformens genomförande åren 1976–1995.

Församling:

En församling inom svenska kyrkan är en grupp människor som regelbundet firar gudstjänst tillsammans. Från år 1862 är församlingen kyrkans minsta enhet (tidigare socknen). Varje församling har en kyrkoherde, en präst. 

Pastorat:

Pastorat är en indelningsenhet inom svenska kyrkan och består av en eller flera församlingar (från 2014 två eller flera församlingar). En kyrkoherde är präst för de präster som arbetar inom pastoratet.

Distrikt:

I januari 2016 inrättades distrikt med samma geografiska område som församlingen hade 1999/2000 vid kyrkans skiljande från staten (samma geografiska område som Föllinge socken). Syftet med distrikten är att få en oföränderlig indelning som ersätter svenska kyrkans församlingar som registerenhet i folkbokföringen och fastighetsregistret.

 

 

Förening:

Föllinge Hembygdsförening

Ändrad av: Föllinge Hembygdsförening (2019-02-05 09:11:35) Kontakta föreningen
Skapad av: Föllinge Hembygdsförening (2019-01-22 19:41:41) Kontakta föreningen