Ödesbölen är rester av gårdar som övergavs redan under medeltiden (böle = gård, nybygge, nyodling). I regel handlar det om småbruk i skogslandskapet som lämnades på grund av krig och farsoter. Under pestens härjningar på 1300-talet ödelades många gårdar, men det är antagligen inte den enda förklaringen till ödesbölenas uppkom. 

Ofta är lämningarna, som i regel består av husgrunder och spår av åkerbruk, svåra att upptäcka. Många gånger blir de synliga efter skogsavverkningar. De jämtländska ödesbölena återfinns ofta i sluttande terräng, vilket lett till att åkrarna avslutas med höga jordterrasser som skapats genom år av plöjning som flyttat jorden nedåt. 

Fornminnesinventeringar har kunnat lokalisera sju ödesbölen i Föllinge socken.

Fyra ödesbölen har mer eller mindre tydliga spår av åkrar (fossil åkermark):

• Ottsjölägden – ett par hundra meter öster om den östligaste gården i Östra Ottsjön. Den ligger i en backe som sluttar ner mot sjön. Det finns 3 – 4 små åkrar som nu är övervuxna med skog och man har hittat ett tiotal odlingsrösen (stenrösen).
• Glasettbacken – uppe på en moränhöjd på Backen 2:24, ca 300 m sydväst om Föllingesjön. Är idag beväxt med tät granskog. Man har hittat fem odlingsrösen här. Troligen är ödegården Sunnansjö, som tas upp i 1568 års jordebok, en del av ödesbölet Glasett.
• Ödbolsbrännan – på en skogbeväxt ås, ca 1 km sydväst om Forsåsen. Här finns sex starkt övermossade röjningsrösen.
• Österåslägden – i den sydöstra delen av den uppodlade marken vid Forsåsen.
  
  Aasom är ett gemensamt namn på Ödbolsbrännan och Österåslägden

Två ödesbölen är överodlade, men har enligt uppgifter tidigare haft tydliga åkerterasser, vissa svaga spår kan fortfarande skönjas:

• Bensta – i utkanten av och nordväst om Föllinge samhälle
• Lien – vid Lidbodarna, ca 400 m nordöst om Lisjön
   

Ett ödesböle, som är upptaget i 1568 års jordebok, kom vid laga skifte att klyvas mitt itu mellan mellan Prästbordet och Tornäs:

• Forsåsen – i den västligaste delen av nuvarande Forsåsen